Alzheimers sjukdom står för ca 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna.
Sjukdomen kommer smygande
Sjukdomen kommer smygande, att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar går inte. Den som drabbas brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras spåk, tidsuppfattning och andra s k kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.
Utdraget förlopp
Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symptomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin dagliga livsföring när en allt större del av hjärnan skadas. Idag bedrivs en livaktig alzheimerforskning men för närvande finns inga botemedel mot sjukdomen som till slut leder till döden.
Ålder, arv och livsstil påverkar risken
Den klart största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är hög ålder. Sannolikheten att insjukna ökar betydligt efter 65 år. Även ärfliga faktorer har betydelse för uppkomsten av sjukdomen. Den som har en alzhemiersjuk förälder har en ökad risk att själv drabbas. Det har även den som bär på den s k sårbarhetsgenen ApoE4-allelen. Högt blodtryck, diabetes och utbildningsnivå är andra faktorer som påverkar risken.
Det finns även rent ärftliga former av sjukdomen, så kallade familjär Alzheimers sjukdom. Forskarna har hittat drygt 200 genmutationer, sjukliga förändringar i arvsanlagen, som kan går i arv och som är en direkt orsak till sjukdomen. En handfull av mutationerna har återfunnnits i olika svenska släkter. Familjär Alzheimers sjukdom brukar debutera före 65 års ålder. Den är sällsynt och står för mindre än två procent av samtliga fall.