Senaste nytt

5 jun 2023

Ny webbutbildning för gode män, förvaltare och deras huvudmän 

 UTBILDNING

Hur skapar man förutsättningar för delaktighet och ett bra samarbete mellan huvudman och ställföreträdare? Det tas upp i två nya webbutbildningar på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal.

Utbildningarna har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) inom ramen för ett treårigt arvsfondsprojekt: Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare.

– Många gånger kan det vara svårt att förstå vad som ingår i ställföreträdares (gode man eller förvaltare) uppdrag. Därför har vi tagit fram två webbutbildningar med information om både regelverk och hur huvudmannen kan göras delaktig i uppdraget, säger Elin Molander, projektledare vid RFS, som samarbetat med Boel Karlin, webb och mediepedagog på Svenskt Demenscentrum, i projektet. 

Den ena utbildningen riktar sig till ställföreträdare, den andra till huvudmän som behöver stöd av en ställföreträdare. Den senares uppdrag behöver anpassas efter huvudmannens förutsättningar och i utbildningarna finns därför riktad information om demenssjukdom men även om autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.

Utbildningarna är avgiftsfria och finns tillgängliga på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster)

Utbildningarna har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) inom ramen för ett treårigt arvsfondsprojekt: Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare.

– Många gånger kan det vara svårt att förstå vad som ingår i ställföreträdares (gode man eller förvaltare) uppdrag. Därför har vi tagit fram två webbutbildningar med information om både regelverk och hur huvudmannen kan göras delaktig i uppdraget, säger Elin Molander, projektledare vid RFS, som samarbetat med Boel Karlin, webb och mediepedagog på Svenskt Demenscentrum, i projektet. 

Den ena utbildningen riktar sig till ställföreträdare, den andra till huvudmän som behöver stöd av en ställföreträdare. Den senares uppdrag behöver anpassas efter huvudmannens förutsättningar och i utbildningarna finns därför riktad information om demenssjukdom men även om autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.

Utbildningarna är avgiftsfria och finns tillgängliga på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster)

30 maj 2023

Bengt Winblad om de senaste forskningsframstegen 

 FORSKNING

Professor Bengt Winblad var inledningstalare när Svenska Demensdagarna hölls 24–25 maj 2023 i Örebro. Bengt Winblad beskrivs ofta som svensk nestor inom demensområdet. Han har skrivit mer än 700 vetenskapliga artiklar och har varit handledare för mer än 150 doktorander.

Sedan Bengt Winblad kom till Karolinska Institutet 1987 har han sett mycket hända inom demensområdet. I Sverige har stora framsteg gjorts både i alzheimerforskningen och genom fler yrkesutbildningar med demensinriktning.

Genetik och livsstilsfaktorer påverkar

– Kunskapen om genetiska förändringar har ökat och idag vet vi att genetiken spelar en allt större roll vid uppkomsten av Alzheimers sjukdom. I kliniska prövningar har man sett att så många som 50–60 procent av alla deltagare har riskgenen apoe4, berättade Bengt Winblad.

Forskning visar också att livsstilsfaktorer som att äta bra och föra ett aktivt liv kan fördröja insjuknandet i en demenssjukdom. Genom insatser inom primärvården kontrolleras blodtryck, blodfetter och vikt, vilket minskar antalet insjuknade i både demens- och hjärt-kärlsjukdomar.

– En annan skillnad från 80-talet är att vi idag kan sätta en demensdiagnos säkert 10 år tidigare, bland annat med hjälp av nya markörer och avancerade hjärnavbildande metoder. Också de kliniska undersökningarna har blivit mycket, mycket bättre, påpekar Bengt Winblad.

Nya antikroppsbehandlingar

Under senare år har vi också sett en utveckling av immunterapibehandlingar. Myndigheterna i USA har godkänt intravenös behandling med antikroppar för substanserna aducanumab och svenskutvecklade lecanumab. Också ett tredje preparat, donanemab, kommer att lämnas in för godkännande.

Nu finns det alltså tre antikroppar som kan påverka bildandet av beta-amyloid. Alla tre har visat sig kraftigt reducera placken i hjärnan och ge viss klinisk effekt.

Snart tillgängligt i Sverige

Lecanemab blir troligen tillgängligt i Sverige i början av nästa år, 2024. Det kommer då att behöva injiceras i patienterna varannan vecka. Lecanemab, som kommer att säljas under namnet Leqembi har visat på en 27 procent långsammare försämring. Det kan innebära ett bättre liv för patienterna och att de kan bo kvar hemma längre.

Donanemab har visat en 35-procentig minskad nedgång av sjukdomsförloppet. Resultaten från lecanemab och donanemab kan sägas vara likvärdiga, enligt Bengt Winblad. De har testats på två olika ålderspopulationer i olika sjukdomsfas.

Kombinationsbehandling trolig

– Det är fantastiska framsteg att vi fått de här antikropparna. Det ger hopp för framtiden. Men vi botar ju inte sjukdomen, så på sikt är det mest troligt att det blir en kombination av dessa behandlingar, säger Bengt Winblad.

Det många forskare fokuserar på nu är att hitta terapier med småmolekyler som lättare kan passera in i hjärnan och nervcellerna.

I Slovakien håller ett aktivt vaccin mot tau på att utvecklas, men det tar lång tid att ta fram ett läkemedel och det är kostsamt.

Demenssjukdomar dyrast av alla sjukdomar

Av alla sjukdomar är det demenssjukdomarna som kostar samhället allra mest, berättade Bengt Winblad, mer än 70 miljarder kronor årligen. Sjukdomen har ett långt förlopp som kräver mycket vård och omsorg, särskilt mot slutet.

Svenska framgångar inom tidig diagnostik

Redan 20 år innan en demensdiagnos kan sättas går det att se en kraftig ökning av inlagringen av beta-amyloid i hjärnan. Winblad betonade vikten av tidig diagnos för att kunna sätta in behandling innan nervcellsdöden gått för långt. Tidig diagnostik är ett svenskt profilområde och med hjälp av biomarkörer kan vi idag ställa en tidigare diagnos. Patienter med tidig diagnos kan därmed inkluderas i kliniska prövningar i ett tidigare skede, vilket ger säkrare resultat.

Det senaste tillskottet i tidig diagnos är biomarkörer i blodplasma. Där kan man nu mäta i stort sett samma markörer som i ryggmärgsvätska, bland annat beta-amyloid, tau och markörer för gliaceller. Nyligen har det konstaterats att man också kan mäta sockermolekyler, glykaner, som klibbar fast sig på cellerna.

Efterlyser en allomfattande demensplan

Portugal, Serbien och Sverige är de enda länderna kvar i Europa som inte har en nationell demensplan.

– Jag tycker att vår regering ska ta fram en nationell demensplan med mätbara mål inom alla områden, alltifrån omvårdnad till basal forskning – och lova att sätta av pengar till detta.

Bengt Winblad har läst USA:s och Europas alla demensplaner och framhåller den holländska och den amerikanska som föredömliga. Han betonar att en bra demensplan med avsatta medel och där man trycker på behovet av basal forskning, också lockar industrin att ta fram nya läkemedel.

Text: Christina Nemell
Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

Sedan Bengt Winblad kom till Karolinska Institutet 1987 har han sett mycket hända inom demensområdet. I Sverige har stora framsteg gjorts både i alzheimerforskningen och genom fler yrkesutbildningar med demensinriktning.

Genetik och livsstilsfaktorer påverkar

– Kunskapen om genetiska förändringar har ökat och idag vet vi att genetiken spelar en allt större roll vid uppkomsten av Alzheimers sjukdom. I kliniska prövningar har man sett att så många som 50–60 procent av alla deltagare har riskgenen apoe4, berättade Bengt Winblad.

Forskning visar också att livsstilsfaktorer som att äta bra och föra ett aktivt liv kan fördröja insjuknandet i en demenssjukdom. Genom insatser inom primärvården kontrolleras blodtryck, blodfetter och vikt, vilket minskar antalet insjuknade i både demens- och hjärt-kärlsjukdomar.

– En annan skillnad från 80-talet är att vi idag kan sätta en demensdiagnos säkert 10 år tidigare, bland annat med hjälp av nya markörer och avancerade hjärnavbildande metoder. Också de kliniska undersökningarna har blivit mycket, mycket bättre, påpekar Bengt Winblad.

Nya antikroppsbehandlingar

Under senare år har vi också sett en utveckling av immunterapibehandlingar. Myndigheterna i USA har godkänt intravenös behandling med antikroppar för substanserna aducanumab och svenskutvecklade lecanumab. Också ett tredje preparat, donanemab, kommer att lämnas in för godkännande.

Nu finns det alltså tre antikroppar som kan påverka bildandet av beta-amyloid. Alla tre har visat sig kraftigt reducera placken i hjärnan och ge viss klinisk effekt.

Snart tillgängligt i Sverige

Lecanemab blir troligen tillgängligt i Sverige i början av nästa år, 2024. Det kommer då att behöva injiceras i patienterna varannan vecka. Lecanemab, som kommer att säljas under namnet Leqembi har visat på en 27 procent långsammare försämring. Det kan innebära ett bättre liv för patienterna och att de kan bo kvar hemma längre.

Donanemab har visat en 35-procentig minskad nedgång av sjukdomsförloppet. Resultaten från lecanemab och donanemab kan sägas vara likvärdiga, enligt Bengt Winblad. De har testats på två olika ålderspopulationer i olika sjukdomsfas.

Kombinationsbehandling trolig

– Det är fantastiska framsteg att vi fått de här antikropparna. Det ger hopp för framtiden. Men vi botar ju inte sjukdomen, så på sikt är det mest troligt att det blir en kombination av dessa behandlingar, säger Bengt Winblad.

Det många forskare fokuserar på nu är att hitta terapier med småmolekyler som lättare kan passera in i hjärnan och nervcellerna.

I Slovakien håller ett aktivt vaccin mot tau på att utvecklas, men det tar lång tid att ta fram ett läkemedel och det är kostsamt.

Demenssjukdomar dyrast av alla sjukdomar

Av alla sjukdomar är det demenssjukdomarna som kostar samhället allra mest, berättade Bengt Winblad, mer än 70 miljarder kronor årligen. Sjukdomen har ett långt förlopp som kräver mycket vård och omsorg, särskilt mot slutet.

Svenska framgångar inom tidig diagnostik

Redan 20 år innan en demensdiagnos kan sättas går det att se en kraftig ökning av inlagringen av beta-amyloid i hjärnan. Winblad betonade vikten av tidig diagnos för att kunna sätta in behandling innan nervcellsdöden gått för långt. Tidig diagnostik är ett svenskt profilområde och med hjälp av biomarkörer kan vi idag ställa en tidigare diagnos. Patienter med tidig diagnos kan därmed inkluderas i kliniska prövningar i ett tidigare skede, vilket ger säkrare resultat.

Det senaste tillskottet i tidig diagnos är biomarkörer i blodplasma. Där kan man nu mäta i stort sett samma markörer som i ryggmärgsvätska, bland annat beta-amyloid, tau och markörer för gliaceller. Nyligen har det konstaterats att man också kan mäta sockermolekyler, glykaner, som klibbar fast sig på cellerna.

Efterlyser en allomfattande demensplan

Portugal, Serbien och Sverige är de enda länderna kvar i Europa som inte har en nationell demensplan.

– Jag tycker att vår regering ska ta fram en nationell demensplan med mätbara mål inom alla områden, alltifrån omvårdnad till basal forskning – och lova att sätta av pengar till detta.

Bengt Winblad har läst USA:s och Europas alla demensplaner och framhåller den holländska och den amerikanska som föredömliga. Han betonar att en bra demensplan med avsatta medel och där man trycker på behovet av basal forskning, också lockar industrin att ta fram nya läkemedel.

Text: Christina Nemell
Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

16 maj 2023

Stjärnmärkt sprider sig i norr 

 ARBETA MED DEMENS

Ängsgården första Stjärnmärkta boendet i Piteå.

– Det har varit väldigt roligt och givande att ta del av kollegornas kunskap som lyfts i reflektionerna. Genom att diskutera om olika utmaningar och situationer i arbetet så lär vi av varandra och kan höja vår kompetens, säger Stjärninstruktör Ann-Christin Nedlund.

Nu har turen kommit till Umeå där vi utbildat de första Stjärninstruktörerna som arbetar på särskilt boende, hemtjänst, dagverksamhet och biståndsenhet. Det blev två inspirerande dagar med livliga diskussioner och reflektioner. Vi ser fram emot att få följa deras arbete för att bli Stjärnmärkta.

Från Umeå åkte vi vidare till Piteå och Ängsgården för att fira att de blivit Stjärnmärkta. På Ängsgården finns sex avdelningar med totalt 60 boende och 58 medarbetare. Stjärninstruktör och demensvårdsutvecklare Ann-Christin Nedlund har hållit i utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

Nytt palliativt team

Som utvecklingsarbete för Stjärnmärkt har Ängsgården valt att utveckla den palliativa vården. Ett palliativt team har startats för att stödja kollegorna i arbetet med vård i livets slutskede. Teamet handleder även dem som har behov av stödsamtal efter att en person har avlidit.

För att kunna förbättra, utveckla och följa upp vård- och omsorgsinsatserna på Ängsgården används olika kvalitetsregister, bland annat Svenska registret för kognitiva sjukdomar /demenssjukdomar (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid demens (BPSD- Registret).

Bättre sammanhållning

Som ett led i det personcentrerade arbetet har medarbetarna talat mycket om hur viktigt det är att inte stressa, utan vara närvarande i mötet med personen som har en demenssjukdom. Att diskutera och reflektera kan stärka sammanhållningen och skapa trygghet.

Stjärninstruktören på Ängsgården har valt att blanda medarbetare från olika avdelningar vid reflektionsträffarna, något som visat sig vara lyckosamt.

– Det kan ha bidragit till att medarbetarna nu känner sig som en stor familj, menar Ann-Christin Nedlund.

Några har även tagit initiativ till att producera Ängstidningen som distribueras till alla på boendet några gånger per år. Hela produktionen av tidningen görs på boendet, allt från reportage till utskrift.

Språklig stöttning

Ett annat område som lyfts är hur medarbetarna ger stöd och tar hand om kollegor som har en annan språklig bakgrund, till exempel vid genomgång av webbutbildningarna. Att ge extra tid för att skapa trygghet kan leda till att fler medarbetare stannar kvar inom äldreomsorgen.

För att kunna genomföra en satsning som Stjärnmärkt krävs både stöd och engagemang från chefen.

Hanna Nordvall är chef på Ängsgården.
– Jag är stolt och glad över medarbetarnas intresse och delaktighet i det personcentrerade arbetet.

Stjärnmärkningen firades

Vid firandet av Stjärnmärkningen deltog socialchefen, socialnämnden och avdelningschefen för säbo. Det bjöds på snittar och bubbel. Socialchefen inledde med att gratulerade Ängsgården för ett gott arbete. Intresset var stort från deltagarna och det ställdes frågor till både chef och Stjärninstruktör om innehållet i utbildningsmodellen samt hur arbetet hade genomförts. Medarbetarna fick även sina diplom och broscher under firandet.

Lycka till med ert fortsatt fina arbete, önskar vi på Svenskt Demenscentrum!

Text och foto: Laila Becker och Ann-Christin Kärrman

Läs mer på Piteå kommuns hemsida » (nytt fönster)
Läs mer om Stjärnmärkt » (nytt fönster)

Nytt palliativt team

Som utvecklingsarbete för Stjärnmärkt har Ängsgården valt att utveckla den palliativa vården. Ett palliativt team har startats för att stödja kollegorna i arbetet med vård i livets slutskede. Teamet handleder även dem som har behov av stödsamtal efter att en person har avlidit.

För att kunna förbättra, utveckla och följa upp vård- och omsorgsinsatserna på Ängsgården används olika kvalitetsregister, bland annat Svenska registret för kognitiva sjukdomar /demenssjukdomar (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid demens (BPSD- Registret).

Bättre sammanhållning

Som ett led i det personcentrerade arbetet har medarbetarna talat mycket om hur viktigt det är att inte stressa, utan vara närvarande i mötet med personen som har en demenssjukdom. Att diskutera och reflektera kan stärka sammanhållningen och skapa trygghet.

Stjärninstruktören på Ängsgården har valt att blanda medarbetare från olika avdelningar vid reflektionsträffarna, något som visat sig vara lyckosamt.

– Det kan ha bidragit till att medarbetarna nu känner sig som en stor familj, menar Ann-Christin Nedlund.

Några har även tagit initiativ till att producera Ängstidningen som distribueras till alla på boendet några gånger per år. Hela produktionen av tidningen görs på boendet, allt från reportage till utskrift.

Språklig stöttning

Ett annat område som lyfts är hur medarbetarna ger stöd och tar hand om kollegor som har en annan språklig bakgrund, till exempel vid genomgång av webbutbildningarna. Att ge extra tid för att skapa trygghet kan leda till att fler medarbetare stannar kvar inom äldreomsorgen.

För att kunna genomföra en satsning som Stjärnmärkt krävs både stöd och engagemang från chefen.

Hanna Nordvall är chef på Ängsgården.
– Jag är stolt och glad över medarbetarnas intresse och delaktighet i det personcentrerade arbetet.

Stjärnmärkningen firades

Vid firandet av Stjärnmärkningen deltog socialchefen, socialnämnden och avdelningschefen för säbo. Det bjöds på snittar och bubbel. Socialchefen inledde med att gratulerade Ängsgården för ett gott arbete. Intresset var stort från deltagarna och det ställdes frågor till både chef och Stjärninstruktör om innehållet i utbildningsmodellen samt hur arbetet hade genomförts. Medarbetarna fick även sina diplom och broscher under firandet.

Lycka till med ert fortsatt fina arbete, önskar vi på Svenskt Demenscentrum!

Text och foto: Laila Becker och Ann-Christin Kärrman

Läs mer på Piteå kommuns hemsida » (nytt fönster)
Läs mer om Stjärnmärkt » (nytt fönster)

27 apr 2023

Chef i Upplands-Bro är årets ledare 

 ARBETA MED DEMENS

Mirjam Brocknäs, enhetschef i Upplands-Bro, tilldelas årets stipendium från föreningen Gott ledarskap i demensvården. Stipendiet är på 50 000 kr och avsett för egen utveckling. 

– Jag kan knappt tro det, vilken ära! Jag är mycket stolt över vårt arbete inom demensvård i Upplands-Bro kommun och jag är glad att en av våra största folksjukdomar uppmärksammas. Jag känner mig hedrad över att ha blivit nominerad och nu fått ta emot det här stipendiet som ger möjlighet till utveckling inom ledarskap och demensvård, säger Mirjam Brocknäs på Upplands-Bros hemsida.

Kreativt ledarskap

Bild på Mirjam BrocknäsMirjam Brocknäs är äldrepedagog och enhetschef för både äldreboendet Kungsgården och Upplands-Bros förebyggande enhet för äldre. I sin motvering till stipendiet Årets chef inom demensomsorgen lyfter föreningen Gott ledarskap i demensvården fram hennes kreativa ledarskap som en inspirerande förebild:

"Medarbetarna stimuleras att växa och utveckla sin yrkesstolthet. Genom teamsamverkan med anhöriga och med nya arbetssätt skapas god livskvalitet för de boende.”

Samarbete med Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum har haft förmånen att samarbeta med Mirjam Brocknäs och bland annat dokumenterat dans-, musik- och konstaktiviteter som har uppmärksammats i hela landet (se faktaruta). Att skapa en demensvänlig kommun är ett annat spår hos Mirjam Brocknäs som genomfört demensutbildningar för personal inom bland annat bibliotek, tandvård och brandkår. 

Föreningen Gott ledarskap inom demensvårdens stipendier riktas till första linjens chefer det vill säga den som är chef för den personal som har den dagliga kontakten med de boende. Stipendiet utgörs av medel till fortbildning inom ledarskap och demensvård. Läs mer på föreningens hemsida (nytt fönster)

– Jag kan knappt tro det, vilken ära! Jag är mycket stolt över vårt arbete inom demensvård i Upplands-Bro kommun och jag är glad att en av våra största folksjukdomar uppmärksammas. Jag känner mig hedrad över att ha blivit nominerad och nu fått ta emot det här stipendiet som ger möjlighet till utveckling inom ledarskap och demensvård, säger Mirjam Brocknäs på Upplands-Bros hemsida.

Kreativt ledarskap

Bild på Mirjam BrocknäsMirjam Brocknäs är äldrepedagog och enhetschef för både äldreboendet Kungsgården och Upplands-Bros förebyggande enhet för äldre. I sin motvering till stipendiet Årets chef inom demensomsorgen lyfter föreningen Gott ledarskap i demensvården fram hennes kreativa ledarskap som en inspirerande förebild:

"Medarbetarna stimuleras att växa och utveckla sin yrkesstolthet. Genom teamsamverkan med anhöriga och med nya arbetssätt skapas god livskvalitet för de boende.”

Samarbete med Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum har haft förmånen att samarbeta med Mirjam Brocknäs och bland annat dokumenterat dans-, musik- och konstaktiviteter som har uppmärksammats i hela landet (se faktaruta). Att skapa en demensvänlig kommun är ett annat spår hos Mirjam Brocknäs som genomfört demensutbildningar för personal inom bland annat bibliotek, tandvård och brandkår. 

Föreningen Gott ledarskap inom demensvårdens stipendier riktas till första linjens chefer det vill säga den som är chef för den personal som har den dagliga kontakten med de boende. Stipendiet utgörs av medel till fortbildning inom ledarskap och demensvård. Läs mer på föreningens hemsida (nytt fönster)

25 apr 2023

Inspirerande dag med Stjärninstruktörer  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Den 24 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och SveDem en inspirationsdag om utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Drygt 200 deltagare, de allra flesta Stjärninstruktörer, fyllde Ingenjörshuset i Stockholm.  

Efter en inledning av Stockholms kultur- och äldreborgarråd Torun Boucher gjorde professor Maria Eriksdotter nedslag i den senatse demensforskningen. Stora framsteg har tagits. Dels har man funnit att livsstilsförändringar kan påverka sjukdomsförloppet, dels har två olika vaccin tagits fram, båda godkända i USA.

När det gäller nya läkemedel redogjorde Maria Eriksdotter för de svåra frågor kring dessa som återstår att lösa. Ytterligare ett framsteg inom forskningen är att det nu finns blodprov för analys av proteinet tau som på sikt kan underlätta diagnostiken.

Möjligheter med SveDem

Maria Eriksdotter är också registerhållare för kvalitetsregistret SveDem. I det ingår 115 824 patienter som har följts under lång tid. Hon berättade att SveDem kan kopplas ihop med flera andra register, till exempel Läkemedelsregistret, för att ge ny värdefull kunskap.

SveDem är också ett bra verktyg för enheter som arbetar med Stjärnmärkt. Kvalitetsregistret gör det möjligt att dels jämföra olika avdelningar på ett boende, dels jämföra sitt boende med andra boenden inom både kommunen och landet.

– Via SveDem kan ni följa upp den stora satsning som Stjärnmärkt är, sa SveDem:s koordinator Madeleine Åkerman.

Stjärnmärkt växer 

Om dagens huvudtema, utbildningsmodellen Stjärnmärkt, fick vi veta av Laila Becker att antalet Stjärnmärkta enheter växer i en rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka. Totalt finns nu 310 Stjärnmärkta enheter i 17 av landets 21 län.

Till konferensen hade några Stjärninstruktörer bjudits in för att dela med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen. Från Helsingborgs dagverksamheter vittnade arbetsterapeut Åsa Westesson och Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska, om insikten av att hela tiden behöva lära sig mer. Stjärnmärkt har hjälpt dem att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Sättet de dokumenterar på har också utvecklats.

Ökad arbetsglädje

Andra inspiratörer på konferensen kom från Nacka Seniorcenter Sjötäppan som är Stjärnmärkta sedan 2018. Utbildningarna tycker de har lett till ökad arbetsglädje, större delaktighet och till att ständiga förbättringar görs. 

I Bollnäs kommun blev Ängslunda boende i Arbrå Stjärnmärkt i oktober 2022. Där har Stjärnmärkt skapat kreativitet hos medarbetarna som dragit igång flera nya projekt. Bland annat har en aktivitetsgrupp öppnat ett kafé och en liten kiosk.

Min pärm fyller tomrum

Vid sidan av Stjärnmärkt slog Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman ett slag för Min pärm. Den fyller det tomrum som många säger sig uppleva efter diagnostillfället.

– Det handlar om en jämlik vård och omsorg. Man ska inte behöva välja sjukdom för att få bra vård, sa Wilhelmina Hoffman och menade att demensvården har en hel del att lära av cancervården.

Kön, hudfärg och språk

Konferensdagen avslutades med en intressant föreläsning av socionom Palle Storm. Han har forskat kring betydelsen av kön, hudfärg och språk i äldreomsorgens vardag. Han påpekar att om vi vill ha en god äldreomsorg som genomsyras av en personcentrerad vård och omsorg, måste vi ha arbetsvillkor som förmår behandla både personerna med demenssjukdom och de anställda med värdighet och respekt.

Text Christina Nemell • foto Yanan Li

SveDem är också ett bra verktyg för enheter som arbetar med Stjärnmärkt. Kvalitetsregistret gör det möjligt att dels jämföra olika avdelningar på ett boende, dels jämföra sitt boende med andra boenden inom både kommunen och landet.

– Via SveDem kan ni följa upp den stora satsning som Stjärnmärkt är, sa SveDem:s koordinator Madeleine Åkerman.

Stjärnmärkt växer 

Om dagens huvudtema, utbildningsmodellen Stjärnmärkt, fick vi veta av Laila Becker att antalet Stjärnmärkta enheter växer i en rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka. Totalt finns nu 310 Stjärnmärkta enheter i 17 av landets 21 län.

Till konferensen hade några Stjärninstruktörer bjudits in för att dela med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen. Från Helsingborgs dagverksamheter vittnade arbetsterapeut Åsa Westesson och Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska, om insikten av att hela tiden behöva lära sig mer. Stjärnmärkt har hjälpt dem att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Sättet de dokumenterar på har också utvecklats.

Ökad arbetsglädje

Andra inspiratörer på konferensen kom från Nacka Seniorcenter Sjötäppan som är Stjärnmärkta sedan 2018. Utbildningarna tycker de har lett till ökad arbetsglädje, större delaktighet och till att ständiga förbättringar görs. 

I Bollnäs kommun blev Ängslunda boende i Arbrå Stjärnmärkt i oktober 2022. Där har Stjärnmärkt skapat kreativitet hos medarbetarna som dragit igång flera nya projekt. Bland annat har en aktivitetsgrupp öppnat ett kafé och en liten kiosk.

Min pärm fyller tomrum

Vid sidan av Stjärnmärkt slog Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman ett slag för Min pärm. Den fyller det tomrum som många säger sig uppleva efter diagnostillfället.

– Det handlar om en jämlik vård och omsorg. Man ska inte behöva välja sjukdom för att få bra vård, sa Wilhelmina Hoffman och menade att demensvården har en hel del att lära av cancervården.

Kön, hudfärg och språk

Konferensdagen avslutades med en intressant föreläsning av socionom Palle Storm. Han har forskat kring betydelsen av kön, hudfärg och språk i äldreomsorgens vardag. Han påpekar att om vi vill ha en god äldreomsorg som genomsyras av en personcentrerad vård och omsorg, måste vi ha arbetsvillkor som förmår behandla både personerna med demenssjukdom och de anställda med värdighet och respekt.

Text Christina Nemell • foto Yanan Li

29 mar 2023

Stjärnmärkt gör arbetet roligare 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Dubbelt så många uppger att det har blivit roligare att gå till jobbet. Det framgår av en uppföljning av utbildningsmodellen Stjärnmärkt som har gjorts på Sundsvalls äldreboenden.

– Sådana här siffror blir man ju väldigt glad av. Personcentrad omsorg är otvivelaktigt bra för den boende men verkar dessutom gå hand i hand med en ökad arbetslivstillfredsställelse, säger arbetsterapeut Yvonne Eriksson, verksam vid Sundsvalls Demenscentrum.

Yvonne ErikssonSundsvalls Demenscentrum är en kommunal resursenhet som arbetar med bland annat handledning och utbildning till vårdpersonal. När kommunpolitikerna beslöt att satsa på utbildningsmodellen Stjärnmärkt såg Yvonne Eriksson och hennes kollegor behovet av en uppföljning.

– För mig är det självklart att försöka utvärdera det vi gör i vården, framför allt när det handlar om ett så omfattande förändringsarbete som Stjärnmärkt innebär, säger Yvonne Eriksson.

Alla boenden Stjärnmärks

I Sundsvall arbetar samtliga särskilda boenden med att bli Stjärnmärkta. Flera är nästan klara. Två av dem har gått i mål och erhållit Stjärnmärkts diplom som bevis för att medarbetarna fått kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg på sin arbetsplats.

Förändringsarbetet har följts upp genom enkäter som personalen har besvarat, först innan de började arbeta med Stjärnmärkt, sedan ungefär ett år senare. När Yvonne Eriksson jämför svaren ser hon tydliga och i många fall stora skillnader mellan före och efter utbildningssatsningen.

– Personalen uppger att de nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, de har fler teammöten än tidigare och deras kunskap om personernas levnadshistoria har ökat. En betydligt större andel svarar att relationen mellan personal och boende är viktigare än arbetsuppgifterna, och det är ju på något sätt kärnan i personcentrerad omsorg.

Enkelt och pedagogiskt

För att följa upp utbildningssatsningen i Sundsvall har man använt P-Cat och PDC, två utvärderingsskalor, i form av enkäter, som kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrum hemsida. När enkäterna besvarats och sammanställts kan resultatet presenteras enkelt och pedagogiskt i ett stapeldiagram.

Det har varit frivilligt att använda skalorna betonar Yvonne Eriksson.

– Men vi uppmuntrade boendena att göra det och fem av dem använde enkäterna. De gjorde sina egna sammanställningar som jag i sin tur sammanställt för att få en uppfattning av hur resultatet ser ut totalt sett, säger Yvonne Eriksson.

Entydig positiv trend

Skillnaderna mellan boendena är små. Den positiva trenden är entydig. Att andelen medarbetare som uppger att det är roligt att gå till jobbet har ökat från 45 till 90 procent, hur förklarar man det? Yvonne Eriksson hittar möjliga orsaker i enkätsvaren.

– Man kan se att betydligt fler uppger att de har fått mer stöd av ledningen och att samverkan med anhöriga förbättrats. Många betonar vikten av att ha fått tid att tala om sitt arbete. Det är säkert viktiga faktorer bakom att fler också trivs bättre på jobbet.

Yvonne Eriksson hoppas att politiker och andra beslutfattare tar till sig av den positiva uppföljningen. Själv tycker hon att det är viktigt att påvisa vad effekterna blir av skattemedel som satsas på olika projekt och förändringsarbeten, som till exempel Stjärnmärkt.

Ny utmaning

– Tanken är att vi ska fortsätta följa upp boendena. Det ska bli spännande att se vad som händer när samtliga blivit Stjärnmärkta och arbetar för att behålla sin stjärna. Det blir en ny utmaning för chefer och medarbetare, säger Yvonne Eriksson.

Magnus Westlander
 

– Sådana här siffror blir man ju väldigt glad av. Personcentrad omsorg är otvivelaktigt bra för den boende men verkar dessutom gå hand i hand med en ökad arbetslivstillfredsställelse, säger arbetsterapeut Yvonne Eriksson, verksam vid Sundsvalls Demenscentrum.

Yvonne ErikssonSundsvalls Demenscentrum är en kommunal resursenhet som arbetar med bland annat handledning och utbildning till vårdpersonal. När kommunpolitikerna beslöt att satsa på utbildningsmodellen Stjärnmärkt såg Yvonne Eriksson och hennes kollegor behovet av en uppföljning.

– För mig är det självklart att försöka utvärdera det vi gör i vården, framför allt när det handlar om ett så omfattande förändringsarbete som Stjärnmärkt innebär, säger Yvonne Eriksson.

Alla boenden Stjärnmärks

I Sundsvall arbetar samtliga särskilda boenden med att bli Stjärnmärkta. Flera är nästan klara. Två av dem har gått i mål och erhållit Stjärnmärkts diplom som bevis för att medarbetarna fått kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg på sin arbetsplats.

Förändringsarbetet har följts upp genom enkäter som personalen har besvarat, först innan de började arbeta med Stjärnmärkt, sedan ungefär ett år senare. När Yvonne Eriksson jämför svaren ser hon tydliga och i många fall stora skillnader mellan före och efter utbildningssatsningen.

– Personalen uppger att de nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, de har fler teammöten än tidigare och deras kunskap om personernas levnadshistoria har ökat. En betydligt större andel svarar att relationen mellan personal och boende är viktigare än arbetsuppgifterna, och det är ju på något sätt kärnan i personcentrerad omsorg.

Enkelt och pedagogiskt

För att följa upp utbildningssatsningen i Sundsvall har man använt P-Cat och PDC, två utvärderingsskalor, i form av enkäter, som kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrum hemsida. När enkäterna besvarats och sammanställts kan resultatet presenteras enkelt och pedagogiskt i ett stapeldiagram.

Det har varit frivilligt att använda skalorna betonar Yvonne Eriksson.

– Men vi uppmuntrade boendena att göra det och fem av dem använde enkäterna. De gjorde sina egna sammanställningar som jag i sin tur sammanställt för att få en uppfattning av hur resultatet ser ut totalt sett, säger Yvonne Eriksson.

Entydig positiv trend

Skillnaderna mellan boendena är små. Den positiva trenden är entydig. Att andelen medarbetare som uppger att det är roligt att gå till jobbet har ökat från 45 till 90 procent, hur förklarar man det? Yvonne Eriksson hittar möjliga orsaker i enkätsvaren.

– Man kan se att betydligt fler uppger att de har fått mer stöd av ledningen och att samverkan med anhöriga förbättrats. Många betonar vikten av att ha fått tid att tala om sitt arbete. Det är säkert viktiga faktorer bakom att fler också trivs bättre på jobbet.

Yvonne Eriksson hoppas att politiker och andra beslutfattare tar till sig av den positiva uppföljningen. Själv tycker hon att det är viktigt att påvisa vad effekterna blir av skattemedel som satsas på olika projekt och förändringsarbeten, som till exempel Stjärnmärkt.

Ny utmaning

– Tanken är att vi ska fortsätta följa upp boendena. Det ska bli spännande att se vad som händer när samtliga blivit Stjärnmärkta och arbetar för att behålla sin stjärna. Det blir en ny utmaning för chefer och medarbetare, säger Yvonne Eriksson.

Magnus Westlander
 

17 mar 2023

Elitspelare i fotboll har en förhöjd demensrisk 

 FORSKNING

Ny svensk forskning visar att fotbollspelare i Allsvenskan löper en större risk att drabbas av demenssjukdom. Upprepade nickar och hjärnskakningar är troliga orsaker.

I studien som är gjord vid Karolinska Intitutet ingår drygt 6000 spelare med erfarenhet från allsvenskt fotbollspel under åren 1924–2019. De har jämförts med en kontrollgrupp på 56 000 personer. Resultatet visar att elitspelarna har mer än 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdom. Den svenska studien ligger i linje med jämförbar forskning från bland Skottland.

Upprepade slag mot huvudet är en känd riskfaktor för demenssjukdom, kallat punch-drunk-syndromet. Forskarna tror därför att fotbollens upprepade nickar, ibland med hjärnskakningar som följd, kan vara en orsak till den förhöjda demensrisken.

Även om riskökningen endast har kunnat ses hos elitspelare har forskningsfynden väckt debatt och även påverat ungdomsidrotten. I England är nickar förbjudna till och med 11 års ålder. I Sverige finns inget förbud men i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan introduceras nick först när spelarna är 13 år gamla.

Studien från Karolinska Institutet är publicerad i The Lancet Public Health (nytt fönster)

I studien som är gjord vid Karolinska Intitutet ingår drygt 6000 spelare med erfarenhet från allsvenskt fotbollspel under åren 1924–2019. De har jämförts med en kontrollgrupp på 56 000 personer. Resultatet visar att elitspelarna har mer än 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdom. Den svenska studien ligger i linje med jämförbar forskning från bland Skottland.

Upprepade slag mot huvudet är en känd riskfaktor för demenssjukdom, kallat punch-drunk-syndromet. Forskarna tror därför att fotbollens upprepade nickar, ibland med hjärnskakningar som följd, kan vara en orsak till den förhöjda demensrisken.

Även om riskökningen endast har kunnat ses hos elitspelare har forskningsfynden väckt debatt och även påverat ungdomsidrotten. I England är nickar förbjudna till och med 11 års ålder. I Sverige finns inget förbud men i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan introduceras nick först när spelarna är 13 år gamla.

Studien från Karolinska Institutet är publicerad i The Lancet Public Health (nytt fönster)

15 mar 2023

Välbesökta öppna föreläsningar 

 FORSKNING

Närmare 250 åhörare var på plats när Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Svenskt Demenscentrum arrangerade öppna föreläsningar för allmänheten om demenssjukdom.

Evenemanget ägde rum på eftermiddagen den 14 mars på Nya Karolinska Solna och samlade en rad framstående hjärnforskare och experter. Korta kärnfulla föreläsningar gav sammantaget en god bild av demensforskningens framsteg och vilka utmaningar den står inför.

Inger Nennesmo, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, underströk att en definitiv diagnos fortfarande kan ställas först efter döden, genom att patienternas hjärnvävnad analyseras. Sådana neuropatologiska undersökningar är också viktiga för att kunna upptäcka nya felveckade proteiner som kan orsaka minnesnedsättning och annan kognitiv svikt.

Framsteg inom diagnostiken

Diagnostiken har ändå gjort stora framsteg, bland annat med biomarkörer som med relativt god säkerhet kan avslöja Alzheimers sjukdom. Blodprovsanalys av biomarkörer är det senaste genombrottet. Metoden är både enklare och billigare än ryggvätskeprover som idag kräver specialistmottagningarnas kompetens och resurser.

Det allra största framsteget inom demensforskningen är utan tvekan svenskutvecklade Lecanemab, det första alzheimerläkemedlet som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det väntas godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år.

Skiljer sig mot alzheimer

Men kunskapen ökar även om andra mindre beforskade kognitiva sjukdomar. Professor Per Svenningsson berättade om Parkinsondemens och underdiagnosticerade Lewykropssdemens, både med symptom som skiljer sig en hel del mot de vid alzheimer. Frontallobsdemens (FTD) är en annan kognitiv sjukdom som kännnetecknas av antingen beteendeförändringar eller språksvårigheter.

Inom ramen för Swedish FTD Initiative pågår nu två läkemedelsförsök med sikte på att bromsa sjukdomsförloppet vid FTD. Professor Caroline Graff pekade på sjukdomens starka ärftliga koppling. Man räknar med att 30-40 procent av de som drabbas av FTD bär på en sjuklig genförändring som är en direkt orsak till sjukdomen.

Hoppfull forskning

Även om botemedel mot demenssjukdomar fortfarande saknas finns hoppfull forskning som tyder på att de går att påverka med "rätt" livstil. Medicine doktor Anna Matton lyfte fram FINGER-studien som bedrivs på många håll i världen. I den får en grupp deltagare kostråd och tränar bland annat kroppen och hjärnan. Resultaten visar att detta har en positiv inverkan på kognitionen.

Kunskap om livsstilsfaktorer och kost är också viktigt om man utvecklat en demenssjukdom. De ingår i Min pärm som vänder sigt till de som nyligen fått en demensdiagnos. Wilhelmina Hoffman berättade om bakgrunden tilll och innehållet i pärmen och hur viktigt det är att en vårdplan med tydliga tider för uppföljningar alltid följer med den som får en diagnos.

Magnus Westlander

 

 

  

 

 

 

 

 

     

Evenemanget ägde rum på eftermiddagen den 14 mars på Nya Karolinska Solna och samlade en rad framstående hjärnforskare och experter. Korta kärnfulla föreläsningar gav sammantaget en god bild av demensforskningens framsteg och vilka utmaningar den står inför.

Inger Nennesmo, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, underströk att en definitiv diagnos fortfarande kan ställas först efter döden, genom att patienternas hjärnvävnad analyseras. Sådana neuropatologiska undersökningar är också viktiga för att kunna upptäcka nya felveckade proteiner som kan orsaka minnesnedsättning och annan kognitiv svikt.

Framsteg inom diagnostiken

Diagnostiken har ändå gjort stora framsteg, bland annat med biomarkörer som med relativt god säkerhet kan avslöja Alzheimers sjukdom. Blodprovsanalys av biomarkörer är det senaste genombrottet. Metoden är både enklare och billigare än ryggvätskeprover som idag kräver specialistmottagningarnas kompetens och resurser.

Det allra största framsteget inom demensforskningen är utan tvekan svenskutvecklade Lecanemab, det första alzheimerläkemedlet som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det väntas godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år.

Skiljer sig mot alzheimer

Men kunskapen ökar även om andra mindre beforskade kognitiva sjukdomar. Professor Per Svenningsson berättade om Parkinsondemens och underdiagnosticerade Lewykropssdemens, både med symptom som skiljer sig en hel del mot de vid alzheimer. Frontallobsdemens (FTD) är en annan kognitiv sjukdom som kännnetecknas av antingen beteendeförändringar eller språksvårigheter.

Inom ramen för Swedish FTD Initiative pågår nu två läkemedelsförsök med sikte på att bromsa sjukdomsförloppet vid FTD. Professor Caroline Graff pekade på sjukdomens starka ärftliga koppling. Man räknar med att 30-40 procent av de som drabbas av FTD bär på en sjuklig genförändring som är en direkt orsak till sjukdomen.

Hoppfull forskning

Även om botemedel mot demenssjukdomar fortfarande saknas finns hoppfull forskning som tyder på att de går att påverka med "rätt" livstil. Medicine doktor Anna Matton lyfte fram FINGER-studien som bedrivs på många håll i världen. I den får en grupp deltagare kostråd och tränar bland annat kroppen och hjärnan. Resultaten visar att detta har en positiv inverkan på kognitionen.

Kunskap om livsstilsfaktorer och kost är också viktigt om man utvecklat en demenssjukdom. De ingår i Min pärm som vänder sigt till de som nyligen fått en demensdiagnos. Wilhelmina Hoffman berättade om bakgrunden tilll och innehållet i pärmen och hur viktigt det är att en vårdplan med tydliga tider för uppföljningar alltid följer med den som får en diagnos.

Magnus Westlander

 

 

  

 

 

 

 

 

     

3 mar 2023

Wilhelmina Hoffman blir ny hedersdoktor vid KI 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Karolinska Institutet har utsett Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, till hedersdoktor i medicin. I maj hålls den formella ceremonin Stockholms stadshus.

 – Det känns oerhört hedrande att få ta emot den här utmärkelsen och är ett kvitto på akademins erkännande av demenssjukdomarnas betydelse och den nödvändiga kopplingen mellan forskning, vård och omsorg i arbetet för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman, läkare, specialist i geriatrik och chef för stiftelserna Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Pionjär inom flera områden

Karolinska Institutet (KI) lyfter fram Wilhelmina Hoffman som en pionjär inom flera områden, bland annat när det gäller att öppna nya vägar för samarbeten mellan universitet, hälso- och sjukvård och kommunal äldreomsorg. Även Wilhelmina Hoffmans insatser inom utbildningsområdet hyllas.

Samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmets högskola har lett till att undersköterskor och sedan sjuksköterskor erbjudits utbildningar i evidensbaserad demensvård. Tillsammans med KI har Silviahemmet tagit fram masterutbildningar för läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetet har fortsatt och omfattar nu demensutbildningar även för tandläkare, tandhygienister, logopeder och audionomer.

Behöver ta fler steg

Wilhelmina Hoffman ser sitt arbete som långt ifrån avslutat. Demografin och epidemiologin talar sitt tydliga språk menar hon. Sverige har tagit många steg men vi behöver ta ännu fler för att säkerställa en demensvård och omsorg i världsklass.

– Sverige har många världsledande forskare redan idag inom demensområdet liksom allt fler välutbildade medarbetare i vård och omsorg och det finns många spännande områden att fortsätta utveckla. Min förhoppning är att fler blir inspirerade att både forska och arbeta inom detta hyperaktuella område, säger Wilhelmina Hoffman.

Att få bli hedersdoktor just vid Karolinska Institutet tycker hon är extra roligt. 

Började för 40 år sedan

– Det var ju där jag började för fyrtio år sedan, öppnade min första medicinska lärobok och kunde inte föreställa mig att jag ens skulle klara det första året med alla tunga böcker och svåra ord, säger Wilhelmina Hoffman med ett leende och fortsätter:

– Att utveckla ett arbetsområde innebär ett lagarbete så jag hoppas att alla mina medarbetare på Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum känner sig delaktiga i denna utmärkelse.

Den 12 maj får hon ta på sig doktorshatten under den formella ceremonin som sker i samband med promovering i Stockholms stadshus.

 

 – Det känns oerhört hedrande att få ta emot den här utmärkelsen och är ett kvitto på akademins erkännande av demenssjukdomarnas betydelse och den nödvändiga kopplingen mellan forskning, vård och omsorg i arbetet för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman, läkare, specialist i geriatrik och chef för stiftelserna Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Pionjär inom flera områden

Karolinska Institutet (KI) lyfter fram Wilhelmina Hoffman som en pionjär inom flera områden, bland annat när det gäller att öppna nya vägar för samarbeten mellan universitet, hälso- och sjukvård och kommunal äldreomsorg. Även Wilhelmina Hoffmans insatser inom utbildningsområdet hyllas.

Samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmets högskola har lett till att undersköterskor och sedan sjuksköterskor erbjudits utbildningar i evidensbaserad demensvård. Tillsammans med KI har Silviahemmet tagit fram masterutbildningar för läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetet har fortsatt och omfattar nu demensutbildningar även för tandläkare, tandhygienister, logopeder och audionomer.

Behöver ta fler steg

Wilhelmina Hoffman ser sitt arbete som långt ifrån avslutat. Demografin och epidemiologin talar sitt tydliga språk menar hon. Sverige har tagit många steg men vi behöver ta ännu fler för att säkerställa en demensvård och omsorg i världsklass.

– Sverige har många världsledande forskare redan idag inom demensområdet liksom allt fler välutbildade medarbetare i vård och omsorg och det finns många spännande områden att fortsätta utveckla. Min förhoppning är att fler blir inspirerade att både forska och arbeta inom detta hyperaktuella område, säger Wilhelmina Hoffman.

Att få bli hedersdoktor just vid Karolinska Institutet tycker hon är extra roligt. 

Började för 40 år sedan

– Det var ju där jag började för fyrtio år sedan, öppnade min första medicinska lärobok och kunde inte föreställa mig att jag ens skulle klara det första året med alla tunga böcker och svåra ord, säger Wilhelmina Hoffman med ett leende och fortsätter:

– Att utveckla ett arbetsområde innebär ett lagarbete så jag hoppas att alla mina medarbetare på Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum känner sig delaktiga i denna utmärkelse.

Den 12 maj får hon ta på sig doktorshatten under den formella ceremonin som sker i samband med promovering i Stockholms stadshus.

 

2 mar 2023

Teamet i fokus för ny utbildning 

 UTBILDNING

Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad utbildning i teambaserat arbetssätt. Den fokuserar främst på arbetet med äldre personer som har sammansatta behov.

Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.

– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.

Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre  med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.

Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)

Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.

– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.

Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre  med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.

Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)

Läs mer om utbildningen