Senaste nytt
Film: Kroppsundersökning vid fall
Fallolyckor är mycket vanliga bland äldre och kan leda till sårskador, frakturer och allvarliga skallskador. Tidig behandling är av största vikt. I denna film visar sjuksköterskan Eva Styrvolt hur man gör en kroppsundersökning efter ett fall.
Eva Styrvolt är specialistsjuksköterska i anestesi, ambulanssjuksköterska och sedan några år tillbaka verksam inom äldreomsorgen. I filmen gör hon en kroppsbedömning enligt ABCDE. Läs mer om metoden i vardhandboken.se (nytt fönster)
Eva Styrvolt är specialistsjuksköterska i anestesi, ambulanssjuksköterska och sedan några år tillbaka verksam inom äldreomsorgen. I filmen gör hon en kroppsbedömning enligt ABCDE. Läs mer om metoden i vardhandboken.se (nytt fönster)
Demenssjukdomar kostar lika mycket som försvaret
Samhällets nota för demenssjukdomar uppgår till drygt 81 miljarder kr per år, ett belopp i nivå med fjolårets försvarsutgifter. Särskilt boende är den enskilt största kostnadsposten. Det visar en ny rapport från Karolinska institutet (KI).
Det är forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI som i samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund beräknat Sveriges totala kostnader för demenssjukdomar. Det handlar både om direkta kostnader för till exempel läkemedel, boende, vård och omsorg och indirekta kostnader i form av bland annat obetald anhörigvård.
Kostnaderna landar på totalt 81,6 miljarder kr och avser år 2019. Forskarna har utelämnat 2020–2022 för att undvika att eventuella effekter av pandemin ska påverka resultatet.
Kommunerna betalar mest
Beräkningarna visar att kommunerna bär de klart största kostnaderna för demenssjukdomar, 82 % av de totala. Särskilt boende står för 52,6 miljarder kr och hemtjänst 12,4 miljarder kr. Anhörigvården beräknas till 13,5 miljarder kr, en siffra som dock är förenad med stor osäkerhet påpekar Anders Wim, professor emeritus, Karolinska institutet och en av huvudförfattarna till studien.
– Den informella vården kan beräknas på olika sätt, beroende hur man skattar omfattningen av den och vilken timlön man väljer. I våra alternativa beräkningar ökar kostnaden för anhörigvården med nästan det dubbla, trots av vi ändrat antagandena relativt lite, säger Anders Wimo.
Svårt att jämföra
Samhällskostnaderna för demenssjukdomar har tidigare publicerats för åren 2000, 2005 och 2012. Jämför man 2019 med 2000 är kostnadsökningen betydande, både totalt sett (40 %) och per person (35 %). Andelstalen är justerade för inflation men bör ändå tas med en nypa salt. Datakällor och beräkningsätt skiljer sig en hel del åt.
– Slående är dock regionernas blygsamma del av de totala kostnaderna. De hamnar år 2019 på 1,7 procent och ungefär där har de legat även tidigare år. Men det tror jag kan komma att förändras med de nya läkemedlen som är på gång, säger Anders Wimo.
Nya läkemedel dyra
Han syftar bland annat på svenskutvecklade Lecanemab som väntar på att bli godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Läkemedlet har visat sig kunna dämpa försämringen av den kognitiva förmågan hos personer med alzheimer. Men Lecanemab kommer sannolikt att bli mycket dyrt och det är regionernas som betalar läkemedelsnotan.
– Lecanemab blir också resurskrävande för regionerna eftersom det ska intas intravenöst på en vårdmottagning. Dessutom kräver det regelbundna undersökningar med magnetkamera för att kontrollera eventuella biverkningar, säger Anders Wimo.
Allt fler drabbas
Mycket talar alltså för att regionernas kostnader för demenssjukdomar kommer att öka framöver. Kommunerna kan däremot tjäna på de nya läkemedlen genom att behovet av bland annat särskilt boende minskar. Men det vet vi ännu inte påpekar Anders Wimo och betonar att inom en överskådlig framtid kommer sannolikt kostnadstrycket att öka på både kommuner och regioner.
– Även om ny forskning talar för att nyinsjuknandet i demenssjukdom minskar något i varje åldersklass så kommer sannolikt antalet som utvecklar demenssjukdom fortsätta att öka under hela 2020-talet. Det beror främst på att den talrika 1940-talsgenerationen blir allt äldre, säger Anders Wimo.
Det är forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI som i samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund beräknat Sveriges totala kostnader för demenssjukdomar. Det handlar både om direkta kostnader för till exempel läkemedel, boende, vård och omsorg och indirekta kostnader i form av bland annat obetald anhörigvård.
Kostnaderna landar på totalt 81,6 miljarder kr och avser år 2019. Forskarna har utelämnat 2020–2022 för att undvika att eventuella effekter av pandemin ska påverka resultatet.
Kommunerna betalar mest
Beräkningarna visar att kommunerna bär de klart största kostnaderna för demenssjukdomar, 82 % av de totala. Särskilt boende står för 52,6 miljarder kr och hemtjänst 12,4 miljarder kr. Anhörigvården beräknas till 13,5 miljarder kr, en siffra som dock är förenad med stor osäkerhet påpekar Anders Wim, professor emeritus, Karolinska institutet och en av huvudförfattarna till studien.
– Den informella vården kan beräknas på olika sätt, beroende hur man skattar omfattningen av den och vilken timlön man väljer. I våra alternativa beräkningar ökar kostnaden för anhörigvården med nästan det dubbla, trots av vi ändrat antagandena relativt lite, säger Anders Wimo.
Svårt att jämföra
Samhällskostnaderna för demenssjukdomar har tidigare publicerats för åren 2000, 2005 och 2012. Jämför man 2019 med 2000 är kostnadsökningen betydande, både totalt sett (40 %) och per person (35 %). Andelstalen är justerade för inflation men bör ändå tas med en nypa salt. Datakällor och beräkningsätt skiljer sig en hel del åt.
– Slående är dock regionernas blygsamma del av de totala kostnaderna. De hamnar år 2019 på 1,7 procent och ungefär där har de legat även tidigare år. Men det tror jag kan komma att förändras med de nya läkemedlen som är på gång, säger Anders Wimo.
Nya läkemedel dyra
Han syftar bland annat på svenskutvecklade Lecanemab som väntar på att bli godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Läkemedlet har visat sig kunna dämpa försämringen av den kognitiva förmågan hos personer med alzheimer. Men Lecanemab kommer sannolikt att bli mycket dyrt och det är regionernas som betalar läkemedelsnotan.
– Lecanemab blir också resurskrävande för regionerna eftersom det ska intas intravenöst på en vårdmottagning. Dessutom kräver det regelbundna undersökningar med magnetkamera för att kontrollera eventuella biverkningar, säger Anders Wimo.
Allt fler drabbas
Mycket talar alltså för att regionernas kostnader för demenssjukdomar kommer att öka framöver. Kommunerna kan däremot tjäna på de nya läkemedlen genom att behovet av bland annat särskilt boende minskar. Men det vet vi ännu inte påpekar Anders Wimo och betonar att inom en överskådlig framtid kommer sannolikt kostnadstrycket att öka på både kommuner och regioner.
– Även om ny forskning talar för att nyinsjuknandet i demenssjukdom minskar något i varje åldersklass så kommer sannolikt antalet som utvecklar demenssjukdom fortsätta att öka under hela 2020-talet. Det beror främst på att den talrika 1940-talsgenerationen blir allt äldre, säger Anders Wimo.
► Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2019, Karolinska institutet (pdf, 47 sid)
► DN Debatt: Demensläkemedel väcker svåra frågor om kostnader (nytt fönster)
Anmälan öppen till Stockholms Demensdag 2023
Nu är det hög tid att anmäla sig till Stockholms Demensdag som även i år hålls den 21 september – Internationella alzheimerdagen. Arrangörer är Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum.
Vi välkomnar medarbetare inom Region Stockholm och alla andra som möter personer med demenssjukdom i sitt arbete till Ingenjörshuset i Stockholm.
Under dagen föreläser några av landets ledande experter på kognitiva sjukdomar om frontallobsdemens (professor Caroline Graff), Parkinsondemens och Lewykroppsdemens (professor Per Svenningsson).
Andra teman är den nya bloddiagnostikens möjligheter (docent Sebastian Palmqvist) och vad det kan innebära att leva med kognitiv sjukdom mitt i livet (doktorand Malin Aspö och medicine doktor Charlotta Ryd).
I fjol blev evenemanget snabbt fullbokat. För att ge plats åt fler deltagare erbjuder vi i år samma föreläsningar under för- och eftermiddagen. Välj det alternativ som passar dig bäst!
Läs programmet och anmäl dig på Svenskt Demenscentrums bokningssida (nytt fönster)
Vi välkomnar medarbetare inom Region Stockholm och alla andra som möter personer med demenssjukdom i sitt arbete till Ingenjörshuset i Stockholm.
Under dagen föreläser några av landets ledande experter på kognitiva sjukdomar om frontallobsdemens (professor Caroline Graff), Parkinsondemens och Lewykroppsdemens (professor Per Svenningsson).
Andra teman är den nya bloddiagnostikens möjligheter (docent Sebastian Palmqvist) och vad det kan innebära att leva med kognitiv sjukdom mitt i livet (doktorand Malin Aspö och medicine doktor Charlotta Ryd).
I fjol blev evenemanget snabbt fullbokat. För att ge plats åt fler deltagare erbjuder vi i år samma föreläsningar under för- och eftermiddagen. Välj det alternativ som passar dig bäst!
Läs programmet och anmäl dig på Svenskt Demenscentrums bokningssida (nytt fönster)
Möten med anhöriga – ett samtalsstöd i äldreboendet
Hur skapar man en god kommunikation med anhöriga? En ny avgiftri skrift från Svenskat Demenscentrum fungerar som ett samtalsstöd för personal i särskilda boenden.
Att flytta in på ett särskilt boende är ofta omvälvande, även för de anhöriga. Många har länge tagit hand om sin sjuka närstående och är ledsna, kanske känner sig misslyckade, för att de inte längre orkar. Anhöriga behöver därför få känna sig delaktiga i vården i sin närståendes nya hem.
Viktig resurs
Anhöriga kan även vara ´en viktig resurs för personalen. Genom att lyssna på dem och ta till vara deras kunskap om sin närstående kan de även bidra till att utveckla den personcentrerade omsorgen.
Möten med anhöriga – ett samtalsstöd i särskilt boende beskriver hur en god kommunikation med anhöriga kan se ut, från att deras närstående flyttar in till dess att de avlider. Den ger förslag på frågor som kan ställas under ankomstsamtalet, brytpunktssamtalet och andra möten mellan personal och anhöriga.
Avgiftsfritt samtalsstöd
Möten med anhöriga fungerar som ett samtalsstöd och vänder sig främst till dig som arbeter som kontaktman, sjuksköterska eller enhetschef på ett särskilt boende. Skriften är på 32-sidor och kan beställas avgiftsfritt från vår webbshop (nytt fönster)
Att flytta in på ett särskilt boende är ofta omvälvande, även för de anhöriga. Många har länge tagit hand om sin sjuka närstående och är ledsna, kanske känner sig misslyckade, för att de inte längre orkar. Anhöriga behöver därför få känna sig delaktiga i vården i sin närståendes nya hem.
Viktig resurs
Anhöriga kan även vara ´en viktig resurs för personalen. Genom att lyssna på dem och ta till vara deras kunskap om sin närstående kan de även bidra till att utveckla den personcentrerade omsorgen.
Möten med anhöriga – ett samtalsstöd i särskilt boende beskriver hur en god kommunikation med anhöriga kan se ut, från att deras närstående flyttar in till dess att de avlider. Den ger förslag på frågor som kan ställas under ankomstsamtalet, brytpunktssamtalet och andra möten mellan personal och anhöriga.
Avgiftsfritt samtalsstöd
Möten med anhöriga fungerar som ett samtalsstöd och vänder sig främst till dig som arbeter som kontaktman, sjuksköterska eller enhetschef på ett särskilt boende. Skriften är på 32-sidor och kan beställas avgiftsfritt från vår webbshop (nytt fönster)
Huvudförfattare till Mötas med anhöriga är Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig inom vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum. Ett stort tack till följande personer som har lämnat värdefulla synpunkter på manuset:
- Ann Häggström, specialistsjuksköterska vid kognitiv sjukdom/Silviasjuksköterska, Åkersberga
- Cathrine Berglund, demenssamordnare/Silviasjuksköterska, Danderyd
- Eva Saaw, kvalitetschef, Köpings kommun
- Helena Johansson, Silviasjuksköterska, Strömstad
- Kimmo Viljamaa, arbetsterapeut, Köping
- Linda Jakobsson, demenssjuksköterska Köping
- Maria Lundström, specialistsjuksköterska vid kognitiv sjukdom/Silviasjuksköterska, Stockholm
- Madelene Jakobsson, specialistundersköterska, Köping
- Paula Rådberg, enhetschef, Köping
Ny webbutbildning för gode män, förvaltare och deras huvudmän
Hur skapar man förutsättningar för delaktighet och ett bra samarbete mellan huvudman och ställföreträdare? Det tas upp i två nya webbutbildningar på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal.
Utbildningarna har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) inom ramen för ett treårigt arvsfondsprojekt: Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare.
– Många gånger kan det vara svårt att förstå vad som ingår i ställföreträdares (gode man eller förvaltare) uppdrag. Därför har vi tagit fram två webbutbildningar med information om både regelverk och hur huvudmannen kan göras delaktig i uppdraget, säger Elin Molander, projektledare vid RFS, som samarbetat med Boel Karlin, webb och mediepedagog på Svenskt Demenscentrum, i projektet.
Den ena utbildningen riktar sig till ställföreträdare, den andra till huvudmän som behöver stöd av en ställföreträdare. Den senares uppdrag behöver anpassas efter huvudmannens förutsättningar och i utbildningarna finns därför riktad information om demenssjukdom men även om autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.
Utbildningarna är avgiftsfria och finns tillgängliga på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster)
Utbildningarna har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) inom ramen för ett treårigt arvsfondsprojekt: Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare.
– Många gånger kan det vara svårt att förstå vad som ingår i ställföreträdares (gode man eller förvaltare) uppdrag. Därför har vi tagit fram två webbutbildningar med information om både regelverk och hur huvudmannen kan göras delaktig i uppdraget, säger Elin Molander, projektledare vid RFS, som samarbetat med Boel Karlin, webb och mediepedagog på Svenskt Demenscentrum, i projektet.
Den ena utbildningen riktar sig till ställföreträdare, den andra till huvudmän som behöver stöd av en ställföreträdare. Den senares uppdrag behöver anpassas efter huvudmannens förutsättningar och i utbildningarna finns därför riktad information om demenssjukdom men även om autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.
Utbildningarna är avgiftsfria och finns tillgängliga på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster)
Bengt Winblad om de senaste forskningsframstegen
Professor Bengt Winblad var inledningstalare när Svenska Demensdagarna hölls 24–25 maj 2023 i Örebro. Bengt Winblad beskrivs ofta som svensk nestor inom demensområdet. Han har skrivit mer än 700 vetenskapliga artiklar och har varit handledare för mer än 150 doktorander.
Sedan Bengt Winblad kom till Karolinska Institutet 1987 har han sett mycket hända inom demensområdet. I Sverige har stora framsteg gjorts både i alzheimerforskningen och genom fler yrkesutbildningar med demensinriktning.
Genetik och livsstilsfaktorer påverkar
– Kunskapen om genetiska förändringar har ökat och idag vet vi att genetiken spelar en allt större roll vid uppkomsten av Alzheimers sjukdom. I kliniska prövningar har man sett att så många som 50–60 procent av alla deltagare har riskgenen apoe4, berättade Bengt Winblad.
Forskning visar också att livsstilsfaktorer som att äta bra och föra ett aktivt liv kan fördröja insjuknandet i en demenssjukdom. Genom insatser inom primärvården kontrolleras blodtryck, blodfetter och vikt, vilket minskar antalet insjuknade i både demens- och hjärt-kärlsjukdomar.
– En annan skillnad från 80-talet är att vi idag kan sätta en demensdiagnos säkert 10 år tidigare, bland annat med hjälp av nya markörer och avancerade hjärnavbildande metoder. Också de kliniska undersökningarna har blivit mycket, mycket bättre, påpekar Bengt Winblad.
Nya antikroppsbehandlingar
Under senare år har vi också sett en utveckling av immunterapibehandlingar. Myndigheterna i USA har godkänt intravenös behandling med antikroppar för substanserna aducanumab och svenskutvecklade lecanumab. Också ett tredje preparat, donanemab, kommer att lämnas in för godkännande.
Nu finns det alltså tre antikroppar som kan påverka bildandet av beta-amyloid. Alla tre har visat sig kraftigt reducera placken i hjärnan och ge viss klinisk effekt.
Snart tillgängligt i Sverige
Lecanemab blir troligen tillgängligt i Sverige i början av nästa år, 2024. Det kommer då att behöva injiceras i patienterna varannan vecka. Lecanemab, som kommer att säljas under namnet Leqembi har visat på en 27 procent långsammare försämring. Det kan innebära ett bättre liv för patienterna och att de kan bo kvar hemma längre.
Donanemab har visat en 35-procentig minskad nedgång av sjukdomsförloppet. Resultaten från lecanemab och donanemab kan sägas vara likvärdiga, enligt Bengt Winblad. De har testats på två olika ålderspopulationer i olika sjukdomsfas.
Kombinationsbehandling trolig
– Det är fantastiska framsteg att vi fått de här antikropparna. Det ger hopp för framtiden. Men vi botar ju inte sjukdomen, så på sikt är det mest troligt att det blir en kombination av dessa behandlingar, säger Bengt Winblad.
Det många forskare fokuserar på nu är att hitta terapier med småmolekyler som lättare kan passera in i hjärnan och nervcellerna.
I Slovakien håller ett aktivt vaccin mot tau på att utvecklas, men det tar lång tid att ta fram ett läkemedel och det är kostsamt.
Demenssjukdomar dyrast av alla sjukdomar
Av alla sjukdomar är det demenssjukdomarna som kostar samhället allra mest, berättade Bengt Winblad, mer än 70 miljarder kronor årligen. Sjukdomen har ett långt förlopp som kräver mycket vård och omsorg, särskilt mot slutet.
Svenska framgångar inom tidig diagnostik
Redan 20 år innan en demensdiagnos kan sättas går det att se en kraftig ökning av inlagringen av beta-amyloid i hjärnan. Winblad betonade vikten av tidig diagnos för att kunna sätta in behandling innan nervcellsdöden gått för långt. Tidig diagnostik är ett svenskt profilområde och med hjälp av biomarkörer kan vi idag ställa en tidigare diagnos. Patienter med tidig diagnos kan därmed inkluderas i kliniska prövningar i ett tidigare skede, vilket ger säkrare resultat.
Det senaste tillskottet i tidig diagnos är biomarkörer i blodplasma. Där kan man nu mäta i stort sett samma markörer som i ryggmärgsvätska, bland annat beta-amyloid, tau och markörer för gliaceller. Nyligen har det konstaterats att man också kan mäta sockermolekyler, glykaner, som klibbar fast sig på cellerna.
Efterlyser en allomfattande demensplan
Portugal, Serbien och Sverige är de enda länderna kvar i Europa som inte har en nationell demensplan.
– Jag tycker att vår regering ska ta fram en nationell demensplan med mätbara mål inom alla områden, alltifrån omvårdnad till basal forskning – och lova att sätta av pengar till detta.
Bengt Winblad har läst USA:s och Europas alla demensplaner och framhåller den holländska och den amerikanska som föredömliga. Han betonar att en bra demensplan med avsatta medel och där man trycker på behovet av basal forskning, också lockar industrin att ta fram nya läkemedel.
Text: Christina Nemell
Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum
Sedan Bengt Winblad kom till Karolinska Institutet 1987 har han sett mycket hända inom demensområdet. I Sverige har stora framsteg gjorts både i alzheimerforskningen och genom fler yrkesutbildningar med demensinriktning.
Genetik och livsstilsfaktorer påverkar
– Kunskapen om genetiska förändringar har ökat och idag vet vi att genetiken spelar en allt större roll vid uppkomsten av Alzheimers sjukdom. I kliniska prövningar har man sett att så många som 50–60 procent av alla deltagare har riskgenen apoe4, berättade Bengt Winblad.
Forskning visar också att livsstilsfaktorer som att äta bra och föra ett aktivt liv kan fördröja insjuknandet i en demenssjukdom. Genom insatser inom primärvården kontrolleras blodtryck, blodfetter och vikt, vilket minskar antalet insjuknade i både demens- och hjärt-kärlsjukdomar.
– En annan skillnad från 80-talet är att vi idag kan sätta en demensdiagnos säkert 10 år tidigare, bland annat med hjälp av nya markörer och avancerade hjärnavbildande metoder. Också de kliniska undersökningarna har blivit mycket, mycket bättre, påpekar Bengt Winblad.
Nya antikroppsbehandlingar
Under senare år har vi också sett en utveckling av immunterapibehandlingar. Myndigheterna i USA har godkänt intravenös behandling med antikroppar för substanserna aducanumab och svenskutvecklade lecanumab. Också ett tredje preparat, donanemab, kommer att lämnas in för godkännande.
Nu finns det alltså tre antikroppar som kan påverka bildandet av beta-amyloid. Alla tre har visat sig kraftigt reducera placken i hjärnan och ge viss klinisk effekt.
Snart tillgängligt i Sverige
Lecanemab blir troligen tillgängligt i Sverige i början av nästa år, 2024. Det kommer då att behöva injiceras i patienterna varannan vecka. Lecanemab, som kommer att säljas under namnet Leqembi har visat på en 27 procent långsammare försämring. Det kan innebära ett bättre liv för patienterna och att de kan bo kvar hemma längre.
Donanemab har visat en 35-procentig minskad nedgång av sjukdomsförloppet. Resultaten från lecanemab och donanemab kan sägas vara likvärdiga, enligt Bengt Winblad. De har testats på två olika ålderspopulationer i olika sjukdomsfas.
Kombinationsbehandling trolig
– Det är fantastiska framsteg att vi fått de här antikropparna. Det ger hopp för framtiden. Men vi botar ju inte sjukdomen, så på sikt är det mest troligt att det blir en kombination av dessa behandlingar, säger Bengt Winblad.
Det många forskare fokuserar på nu är att hitta terapier med småmolekyler som lättare kan passera in i hjärnan och nervcellerna.
I Slovakien håller ett aktivt vaccin mot tau på att utvecklas, men det tar lång tid att ta fram ett läkemedel och det är kostsamt.
Demenssjukdomar dyrast av alla sjukdomar
Av alla sjukdomar är det demenssjukdomarna som kostar samhället allra mest, berättade Bengt Winblad, mer än 70 miljarder kronor årligen. Sjukdomen har ett långt förlopp som kräver mycket vård och omsorg, särskilt mot slutet.
Svenska framgångar inom tidig diagnostik
Redan 20 år innan en demensdiagnos kan sättas går det att se en kraftig ökning av inlagringen av beta-amyloid i hjärnan. Winblad betonade vikten av tidig diagnos för att kunna sätta in behandling innan nervcellsdöden gått för långt. Tidig diagnostik är ett svenskt profilområde och med hjälp av biomarkörer kan vi idag ställa en tidigare diagnos. Patienter med tidig diagnos kan därmed inkluderas i kliniska prövningar i ett tidigare skede, vilket ger säkrare resultat.
Det senaste tillskottet i tidig diagnos är biomarkörer i blodplasma. Där kan man nu mäta i stort sett samma markörer som i ryggmärgsvätska, bland annat beta-amyloid, tau och markörer för gliaceller. Nyligen har det konstaterats att man också kan mäta sockermolekyler, glykaner, som klibbar fast sig på cellerna.
Efterlyser en allomfattande demensplan
Portugal, Serbien och Sverige är de enda länderna kvar i Europa som inte har en nationell demensplan.
– Jag tycker att vår regering ska ta fram en nationell demensplan med mätbara mål inom alla områden, alltifrån omvårdnad till basal forskning – och lova att sätta av pengar till detta.
Bengt Winblad har läst USA:s och Europas alla demensplaner och framhåller den holländska och den amerikanska som föredömliga. Han betonar att en bra demensplan med avsatta medel och där man trycker på behovet av basal forskning, också lockar industrin att ta fram nya läkemedel.
Text: Christina Nemell
Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum
Stjärnmärkt sprider sig i norr
Ängsgården första Stjärnmärkta boendet i Piteå.
– Det har varit väldigt roligt och givande att ta del av kollegornas kunskap som lyfts i reflektionerna. Genom att diskutera om olika utmaningar och situationer i arbetet så lär vi av varandra och kan höja vår kompetens, säger Stjärninstruktör Ann-Christin Nedlund.
Nu har turen kommit till Umeå där vi utbildat de första Stjärninstruktörerna som arbetar på särskilt boende, hemtjänst, dagverksamhet och biståndsenhet. Det blev två inspirerande dagar med livliga diskussioner och reflektioner. Vi ser fram emot att få följa deras arbete för att bli Stjärnmärkta.
Från Umeå åkte vi vidare till Piteå och Ängsgården för att fira att de blivit Stjärnmärkta. På Ängsgården finns sex avdelningar med totalt 60 boende och 58 medarbetare. Stjärninstruktör och demensvårdsutvecklare Ann-Christin Nedlund har hållit i utbildningsmodellen Stjärnmärkt.
Ängsgården i Piteå med 60 boende har nu blivit Stjärnmärkta.
Längst bak från vänster: socialnämndens ordförande Sven-Gösta Pettersson, socialchef Eva Börjesson Öman och avdelningschef Robert Winneborn.
Längst fram från vänster: chef på Ängsgården Hanna Nordvall och demensvårdsutvecklare/Stjärninstruktör Ann-Christin Nedlund.
Några gånger per år produceras Ängstidningen av medarbetarna på boendet.
Ännu dröjer det innan sommarblommorna slår ut då snön fortfarande ligger kvar på sina ställen.
Nytt palliativt team
Som utvecklingsarbete för Stjärnmärkt har Ängsgården valt att utveckla den palliativa vården. Ett palliativt team har startats för att stödja kollegorna i arbetet med vård i livets slutskede. Teamet handleder även dem som har behov av stödsamtal efter att en person har avlidit.
För att kunna förbättra, utveckla och följa upp vård- och omsorgsinsatserna på Ängsgården används olika kvalitetsregister, bland annat Svenska registret för kognitiva sjukdomar /demenssjukdomar (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid demens (BPSD- Registret).
Bättre sammanhållning
Som ett led i det personcentrerade arbetet har medarbetarna talat mycket om hur viktigt det är att inte stressa, utan vara närvarande i mötet med personen som har en demenssjukdom. Att diskutera och reflektera kan stärka sammanhållningen och skapa trygghet.
Stjärninstruktören på Ängsgården har valt att blanda medarbetare från olika avdelningar vid reflektionsträffarna, något som visat sig vara lyckosamt.
– Det kan ha bidragit till att medarbetarna nu känner sig som en stor familj, menar Ann-Christin Nedlund.
Några har även tagit initiativ till att producera Ängstidningen som distribueras till alla på boendet några gånger per år. Hela produktionen av tidningen görs på boendet, allt från reportage till utskrift.
Språklig stöttning
Ett annat område som lyfts är hur medarbetarna ger stöd och tar hand om kollegor som har en annan språklig bakgrund, till exempel vid genomgång av webbutbildningarna. Att ge extra tid för att skapa trygghet kan leda till att fler medarbetare stannar kvar inom äldreomsorgen.
För att kunna genomföra en satsning som Stjärnmärkt krävs både stöd och engagemang från chefen.
Hanna Nordvall är chef på Ängsgården.
– Jag är stolt och glad över medarbetarnas intresse och delaktighet i det personcentrerade arbetet.
Stjärnmärkningen firades
Vid firandet av Stjärnmärkningen deltog socialchefen, socialnämnden och avdelningschefen för säbo. Det bjöds på snittar och bubbel. Socialchefen inledde med att gratulerade Ängsgården för ett gott arbete. Intresset var stort från deltagarna och det ställdes frågor till både chef och Stjärninstruktör om innehållet i utbildningsmodellen samt hur arbetet hade genomförts. Medarbetarna fick även sina diplom och broscher under firandet.
Lycka till med ert fortsatt fina arbete, önskar vi på Svenskt Demenscentrum!
Text och foto: Laila Becker och Ann-Christin Kärrman
Läs mer på Piteå kommuns hemsida » (nytt fönster)
Läs mer om Stjärnmärkt » (nytt fönster)
Nytt palliativt team
Som utvecklingsarbete för Stjärnmärkt har Ängsgården valt att utveckla den palliativa vården. Ett palliativt team har startats för att stödja kollegorna i arbetet med vård i livets slutskede. Teamet handleder även dem som har behov av stödsamtal efter att en person har avlidit.
För att kunna förbättra, utveckla och följa upp vård- och omsorgsinsatserna på Ängsgården används olika kvalitetsregister, bland annat Svenska registret för kognitiva sjukdomar /demenssjukdomar (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid demens (BPSD- Registret).
Bättre sammanhållning
Som ett led i det personcentrerade arbetet har medarbetarna talat mycket om hur viktigt det är att inte stressa, utan vara närvarande i mötet med personen som har en demenssjukdom. Att diskutera och reflektera kan stärka sammanhållningen och skapa trygghet.
Stjärninstruktören på Ängsgården har valt att blanda medarbetare från olika avdelningar vid reflektionsträffarna, något som visat sig vara lyckosamt.
– Det kan ha bidragit till att medarbetarna nu känner sig som en stor familj, menar Ann-Christin Nedlund.
Några har även tagit initiativ till att producera Ängstidningen som distribueras till alla på boendet några gånger per år. Hela produktionen av tidningen görs på boendet, allt från reportage till utskrift.
Språklig stöttning
Ett annat område som lyfts är hur medarbetarna ger stöd och tar hand om kollegor som har en annan språklig bakgrund, till exempel vid genomgång av webbutbildningarna. Att ge extra tid för att skapa trygghet kan leda till att fler medarbetare stannar kvar inom äldreomsorgen.
För att kunna genomföra en satsning som Stjärnmärkt krävs både stöd och engagemang från chefen.
Hanna Nordvall är chef på Ängsgården.
– Jag är stolt och glad över medarbetarnas intresse och delaktighet i det personcentrerade arbetet.
Stjärnmärkningen firades
Vid firandet av Stjärnmärkningen deltog socialchefen, socialnämnden och avdelningschefen för säbo. Det bjöds på snittar och bubbel. Socialchefen inledde med att gratulerade Ängsgården för ett gott arbete. Intresset var stort från deltagarna och det ställdes frågor till både chef och Stjärninstruktör om innehållet i utbildningsmodellen samt hur arbetet hade genomförts. Medarbetarna fick även sina diplom och broscher under firandet.
Lycka till med ert fortsatt fina arbete, önskar vi på Svenskt Demenscentrum!
Text och foto: Laila Becker och Ann-Christin Kärrman
Läs mer på Piteå kommuns hemsida » (nytt fönster)
Läs mer om Stjärnmärkt » (nytt fönster)
Chef i Upplands-Bro är årets ledare
Mirjam Brocknäs, enhetschef i Upplands-Bro, tilldelas årets stipendium från föreningen Gott ledarskap i demensvården. Stipendiet är på 50 000 kr och avsett för egen utveckling.
– Jag kan knappt tro det, vilken ära! Jag är mycket stolt över vårt arbete inom demensvård i Upplands-Bro kommun och jag är glad att en av våra största folksjukdomar uppmärksammas. Jag känner mig hedrad över att ha blivit nominerad och nu fått ta emot det här stipendiet som ger möjlighet till utveckling inom ledarskap och demensvård, säger Mirjam Brocknäs på Upplands-Bros hemsida.
Kreativt ledarskap
Mirjam Brocknäs är äldrepedagog och enhetschef för både äldreboendet Kungsgården och Upplands-Bros förebyggande enhet för äldre. I sin motvering till stipendiet Årets chef inom demensomsorgen lyfter föreningen Gott ledarskap i demensvården fram hennes kreativa ledarskap som en inspirerande förebild:
"Medarbetarna stimuleras att växa och utveckla sin yrkesstolthet. Genom teamsamverkan med anhöriga och med nya arbetssätt skapas god livskvalitet för de boende.”
Samarbete med Demenscentrum
Svenskt Demenscentrum har haft förmånen att samarbeta med Mirjam Brocknäs och bland annat dokumenterat dans-, musik- och konstaktiviteter som har uppmärksammats i hela landet (se faktaruta). Att skapa en demensvänlig kommun är ett annat spår hos Mirjam Brocknäs som genomfört demensutbildningar för personal inom bland annat bibliotek, tandvård och brandkår.
Föreningen Gott ledarskap inom demensvårdens stipendier riktas till första linjens chefer det vill säga den som är chef för den personal som har den dagliga kontakten med de boende. Stipendiet utgörs av medel till fortbildning inom ledarskap och demensvård. Läs mer på föreningens hemsida (nytt fönster)
– Jag kan knappt tro det, vilken ära! Jag är mycket stolt över vårt arbete inom demensvård i Upplands-Bro kommun och jag är glad att en av våra största folksjukdomar uppmärksammas. Jag känner mig hedrad över att ha blivit nominerad och nu fått ta emot det här stipendiet som ger möjlighet till utveckling inom ledarskap och demensvård, säger Mirjam Brocknäs på Upplands-Bros hemsida.
Kreativt ledarskap
Mirjam Brocknäs är äldrepedagog och enhetschef för både äldreboendet Kungsgården och Upplands-Bros förebyggande enhet för äldre. I sin motvering till stipendiet Årets chef inom demensomsorgen lyfter föreningen Gott ledarskap i demensvården fram hennes kreativa ledarskap som en inspirerande förebild:
"Medarbetarna stimuleras att växa och utveckla sin yrkesstolthet. Genom teamsamverkan med anhöriga och med nya arbetssätt skapas god livskvalitet för de boende.”
Samarbete med Demenscentrum
Svenskt Demenscentrum har haft förmånen att samarbeta med Mirjam Brocknäs och bland annat dokumenterat dans-, musik- och konstaktiviteter som har uppmärksammats i hela landet (se faktaruta). Att skapa en demensvänlig kommun är ett annat spår hos Mirjam Brocknäs som genomfört demensutbildningar för personal inom bland annat bibliotek, tandvård och brandkår.
Föreningen Gott ledarskap inom demensvårdens stipendier riktas till första linjens chefer det vill säga den som är chef för den personal som har den dagliga kontakten med de boende. Stipendiet utgörs av medel till fortbildning inom ledarskap och demensvård. Läs mer på föreningens hemsida (nytt fönster)
Inspirerande dag med Stjärninstruktörer
Den 24 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och SveDem en inspirationsdag om utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Drygt 200 deltagare, de allra flesta Stjärninstruktörer, fyllde Ingenjörshuset i Stockholm.
Efter en inledning av Stockholms kultur- och äldreborgarråd Torun Boucher gjorde professor Maria Eriksdotter nedslag i den senatse demensforskningen. Stora framsteg har tagits. Dels har man funnit att livsstilsförändringar kan påverka sjukdomsförloppet, dels har två olika vaccin tagits fram, båda godkända i USA.
När det gäller nya läkemedel redogjorde Maria Eriksdotter för de svåra frågor kring dessa som återstår att lösa. Ytterligare ett framsteg inom forskningen är att det nu finns blodprov för analys av proteinet tau som på sikt kan underlätta diagnostiken.
Möjligheter med SveDem
Maria Eriksdotter är också registerhållare för kvalitetsregistret SveDem. I det ingår 115 824 patienter som har följts under lång tid. Hon berättade att SveDem kan kopplas ihop med flera andra register, till exempel Läkemedelsregistret, för att ge ny värdefull kunskap.
Fullsatt i Ingenjörshuset på inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna. Moderatorerna Madeleine Åkerman, SveDem, och Ann-Chrisin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, hälsar välkommen.
Torun Boucher, äldre- och kulturborgarråd i Stockholms stad, inledningstalar på inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna.
Paneldebatt med Stjärninstruktörer från Bollnäs, Helsingborg och Nacka.
Laila Becker, Svesnkt Demencentrum, berättar att antalet Stjärnmärkta enheter växer i rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka.
SveDem är också ett bra verktyg för enheter som arbetar med Stjärnmärkt. Kvalitetsregistret gör det möjligt att dels jämföra olika avdelningar på ett boende, dels jämföra sitt boende med andra boenden inom både kommunen och landet.
– Via SveDem kan ni följa upp den stora satsning som Stjärnmärkt är, sa SveDem:s koordinator Madeleine Åkerman.
Stjärnmärkt växer
Om dagens huvudtema, utbildningsmodellen Stjärnmärkt, fick vi veta av Laila Becker att antalet Stjärnmärkta enheter växer i en rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka. Totalt finns nu 310 Stjärnmärkta enheter i 17 av landets 21 län.
Till konferensen hade några Stjärninstruktörer bjudits in för att dela med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen. Från Helsingborgs dagverksamheter vittnade arbetsterapeut Åsa Westesson och Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska, om insikten av att hela tiden behöva lära sig mer. Stjärnmärkt har hjälpt dem att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Sättet de dokumenterar på har också utvecklats.
Ökad arbetsglädje
Andra inspiratörer på konferensen kom från Nacka Seniorcenter Sjötäppan som är Stjärnmärkta sedan 2018. Utbildningarna tycker de har lett till ökad arbetsglädje, större delaktighet och till att ständiga förbättringar görs.
I Bollnäs kommun blev Ängslunda boende i Arbrå Stjärnmärkt i oktober 2022. Där har Stjärnmärkt skapat kreativitet hos medarbetarna som dragit igång flera nya projekt. Bland annat har en aktivitetsgrupp öppnat ett kafé och en liten kiosk.
Min pärm fyller tomrum
Vid sidan av Stjärnmärkt slog Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman ett slag för Min pärm. Den fyller det tomrum som många säger sig uppleva efter diagnostillfället.
– Det handlar om en jämlik vård och omsorg. Man ska inte behöva välja sjukdom för att få bra vård, sa Wilhelmina Hoffman och menade att demensvården har en hel del att lära av cancervården.
Kön, hudfärg och språk
Konferensdagen avslutades med en intressant föreläsning av socionom Palle Storm. Han har forskat kring betydelsen av kön, hudfärg och språk i äldreomsorgens vardag. Han påpekar att om vi vill ha en god äldreomsorg som genomsyras av en personcentrerad vård och omsorg, måste vi ha arbetsvillkor som förmår behandla både personerna med demenssjukdom och de anställda med värdighet och respekt.
Text Christina Nemell • foto Yanan Li
SveDem är också ett bra verktyg för enheter som arbetar med Stjärnmärkt. Kvalitetsregistret gör det möjligt att dels jämföra olika avdelningar på ett boende, dels jämföra sitt boende med andra boenden inom både kommunen och landet.
– Via SveDem kan ni följa upp den stora satsning som Stjärnmärkt är, sa SveDem:s koordinator Madeleine Åkerman.
Stjärnmärkt växer
Om dagens huvudtema, utbildningsmodellen Stjärnmärkt, fick vi veta av Laila Becker att antalet Stjärnmärkta enheter växer i en rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka. Totalt finns nu 310 Stjärnmärkta enheter i 17 av landets 21 län.
Till konferensen hade några Stjärninstruktörer bjudits in för att dela med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen. Från Helsingborgs dagverksamheter vittnade arbetsterapeut Åsa Westesson och Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska, om insikten av att hela tiden behöva lära sig mer. Stjärnmärkt har hjälpt dem att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Sättet de dokumenterar på har också utvecklats.
Ökad arbetsglädje
Andra inspiratörer på konferensen kom från Nacka Seniorcenter Sjötäppan som är Stjärnmärkta sedan 2018. Utbildningarna tycker de har lett till ökad arbetsglädje, större delaktighet och till att ständiga förbättringar görs.
I Bollnäs kommun blev Ängslunda boende i Arbrå Stjärnmärkt i oktober 2022. Där har Stjärnmärkt skapat kreativitet hos medarbetarna som dragit igång flera nya projekt. Bland annat har en aktivitetsgrupp öppnat ett kafé och en liten kiosk.
Min pärm fyller tomrum
Vid sidan av Stjärnmärkt slog Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman ett slag för Min pärm. Den fyller det tomrum som många säger sig uppleva efter diagnostillfället.
– Det handlar om en jämlik vård och omsorg. Man ska inte behöva välja sjukdom för att få bra vård, sa Wilhelmina Hoffman och menade att demensvården har en hel del att lära av cancervården.
Kön, hudfärg och språk
Konferensdagen avslutades med en intressant föreläsning av socionom Palle Storm. Han har forskat kring betydelsen av kön, hudfärg och språk i äldreomsorgens vardag. Han påpekar att om vi vill ha en god äldreomsorg som genomsyras av en personcentrerad vård och omsorg, måste vi ha arbetsvillkor som förmår behandla både personerna med demenssjukdom och de anställda med värdighet och respekt.
Text Christina Nemell • foto Yanan Li
Stjärnmärkt gör arbetet roligare
Dubbelt så många uppger att det har blivit roligare att gå till jobbet. Det framgår av en uppföljning av utbildningsmodellen Stjärnmärkt som har gjorts på Sundsvalls äldreboenden.
– Sådana här siffror blir man ju väldigt glad av. Personcentrad omsorg är otvivelaktigt bra för den boende men verkar dessutom gå hand i hand med en ökad arbetslivstillfredsställelse, säger arbetsterapeut Yvonne Eriksson, verksam vid Sundsvalls Demenscentrum.
Sundsvalls Demenscentrum är en kommunal resursenhet som arbetar med bland annat handledning och utbildning till vårdpersonal. När kommunpolitikerna beslöt att satsa på utbildningsmodellen Stjärnmärkt såg Yvonne Eriksson och hennes kollegor behovet av en uppföljning.
– För mig är det självklart att försöka utvärdera det vi gör i vården, framför allt när det handlar om ett så omfattande förändringsarbete som Stjärnmärkt innebär, säger Yvonne Eriksson.
Alla boenden Stjärnmärks
I Sundsvall arbetar samtliga särskilda boenden med att bli Stjärnmärkta. Flera är nästan klara. Två av dem har gått i mål och erhållit Stjärnmärkts diplom som bevis för att medarbetarna fått kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg på sin arbetsplats.
Förändringsarbetet har följts upp genom enkäter som personalen har besvarat, först innan de började arbeta med Stjärnmärkt, sedan ungefär ett år senare. När Yvonne Eriksson jämför svaren ser hon tydliga och i många fall stora skillnader mellan före och efter utbildningssatsningen.
– Personalen uppger att de nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, de har fler teammöten än tidigare och deras kunskap om personernas levnadshistoria har ökat. En betydligt större andel svarar att relationen mellan personal och boende är viktigare än arbetsuppgifterna, och det är ju på något sätt kärnan i personcentrerad omsorg.
Enkelt och pedagogiskt
För att följa upp utbildningssatsningen i Sundsvall har man använt P-Cat och PDC, två utvärderingsskalor, i form av enkäter, som kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrum hemsida. När enkäterna besvarats och sammanställts kan resultatet presenteras enkelt och pedagogiskt i ett stapeldiagram.
Det har varit frivilligt att använda skalorna betonar Yvonne Eriksson.
– Men vi uppmuntrade boendena att göra det och fem av dem använde enkäterna. De gjorde sina egna sammanställningar som jag i sin tur sammanställt för att få en uppfattning av hur resultatet ser ut totalt sett, säger Yvonne Eriksson.
Entydig positiv trend
Skillnaderna mellan boendena är små. Den positiva trenden är entydig. Att andelen medarbetare som uppger att det är roligt att gå till jobbet har ökat från 45 till 90 procent, hur förklarar man det? Yvonne Eriksson hittar möjliga orsaker i enkätsvaren.
– Man kan se att betydligt fler uppger att de har fått mer stöd av ledningen och att samverkan med anhöriga förbättrats. Många betonar vikten av att ha fått tid att tala om sitt arbete. Det är säkert viktiga faktorer bakom att fler också trivs bättre på jobbet.
Yvonne Eriksson hoppas att politiker och andra beslutfattare tar till sig av den positiva uppföljningen. Själv tycker hon att det är viktigt att påvisa vad effekterna blir av skattemedel som satsas på olika projekt och förändringsarbeten, som till exempel Stjärnmärkt.
Ny utmaning
– Tanken är att vi ska fortsätta följa upp boendena. Det ska bli spännande att se vad som händer när samtliga blivit Stjärnmärkta och arbetar för att behålla sin stjärna. Det blir en ny utmaning för chefer och medarbetare, säger Yvonne Eriksson.
Magnus Westlander
– Sådana här siffror blir man ju väldigt glad av. Personcentrad omsorg är otvivelaktigt bra för den boende men verkar dessutom gå hand i hand med en ökad arbetslivstillfredsställelse, säger arbetsterapeut Yvonne Eriksson, verksam vid Sundsvalls Demenscentrum.
Sundsvalls Demenscentrum är en kommunal resursenhet som arbetar med bland annat handledning och utbildning till vårdpersonal. När kommunpolitikerna beslöt att satsa på utbildningsmodellen Stjärnmärkt såg Yvonne Eriksson och hennes kollegor behovet av en uppföljning.
– För mig är det självklart att försöka utvärdera det vi gör i vården, framför allt när det handlar om ett så omfattande förändringsarbete som Stjärnmärkt innebär, säger Yvonne Eriksson.
Alla boenden Stjärnmärks
I Sundsvall arbetar samtliga särskilda boenden med att bli Stjärnmärkta. Flera är nästan klara. Två av dem har gått i mål och erhållit Stjärnmärkts diplom som bevis för att medarbetarna fått kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg på sin arbetsplats.
Förändringsarbetet har följts upp genom enkäter som personalen har besvarat, först innan de började arbeta med Stjärnmärkt, sedan ungefär ett år senare. När Yvonne Eriksson jämför svaren ser hon tydliga och i många fall stora skillnader mellan före och efter utbildningssatsningen.
– Personalen uppger att de nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, de har fler teammöten än tidigare och deras kunskap om personernas levnadshistoria har ökat. En betydligt större andel svarar att relationen mellan personal och boende är viktigare än arbetsuppgifterna, och det är ju på något sätt kärnan i personcentrerad omsorg.
Enkelt och pedagogiskt
För att följa upp utbildningssatsningen i Sundsvall har man använt P-Cat och PDC, två utvärderingsskalor, i form av enkäter, som kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrum hemsida. När enkäterna besvarats och sammanställts kan resultatet presenteras enkelt och pedagogiskt i ett stapeldiagram.
Det har varit frivilligt att använda skalorna betonar Yvonne Eriksson.
– Men vi uppmuntrade boendena att göra det och fem av dem använde enkäterna. De gjorde sina egna sammanställningar som jag i sin tur sammanställt för att få en uppfattning av hur resultatet ser ut totalt sett, säger Yvonne Eriksson.
Entydig positiv trend
Skillnaderna mellan boendena är små. Den positiva trenden är entydig. Att andelen medarbetare som uppger att det är roligt att gå till jobbet har ökat från 45 till 90 procent, hur förklarar man det? Yvonne Eriksson hittar möjliga orsaker i enkätsvaren.
– Man kan se att betydligt fler uppger att de har fått mer stöd av ledningen och att samverkan med anhöriga förbättrats. Många betonar vikten av att ha fått tid att tala om sitt arbete. Det är säkert viktiga faktorer bakom att fler också trivs bättre på jobbet.
Yvonne Eriksson hoppas att politiker och andra beslutfattare tar till sig av den positiva uppföljningen. Själv tycker hon att det är viktigt att påvisa vad effekterna blir av skattemedel som satsas på olika projekt och förändringsarbeten, som till exempel Stjärnmärkt.
Ny utmaning
– Tanken är att vi ska fortsätta följa upp boendena. Det ska bli spännande att se vad som händer när samtliga blivit Stjärnmärkta och arbetar för att behålla sin stjärna. Det blir en ny utmaning för chefer och medarbetare, säger Yvonne Eriksson.
Magnus Westlander