Senaste nytt

Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.

Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.

Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.

Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.

Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.

– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.

Pilot gav positiv respons 

Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
 
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.

Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.

Tre grupper ingår

I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
 
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
 
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.

Utgår från samma material

– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
 
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
 
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.

Starta minnesutredningar tidgare 

Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.

 – Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.

Magnus Westlander
 
 
 
 
 
 
 

I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.

– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.

Fördel med förankring 

Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.

Initiativ av Årets chef 

Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.

Bra utbildningsmaterial 

En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.

– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.

Text & foto: Magnus Westlander

Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.

• Ladda ned programmet

Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!

Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)