Senaste nytt
Ny specialistutbildning för sjuksköterskor
Hösten 2017 erbjuder Högskolan Dalarna för första gången en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot demensvård.
Utbildningen, som är nätbaserad, fokuserar på personcentrerad vård samt bedömning, planering och utveckling av hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder.""
Specialistutbildningen ska möta dagens och morgondagens krav på demensvård enligt Lena Marmstål Hammar, programansvarig vid Högskolan Dalarna.
– Det finns en bred arbetsmarknad inom vård av personer med demens. Dessutom ska socialstyrelsen fastslå nya nationella riktlinjer för vård av personer med demens under våren 2017. Den är nu ute på remiss men visar att denna utbildningen svarar väl mot dessa riktlinjer, säger hon i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Sedan tidigare erbjuder Sophiahemmets högskola, i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet, en specialistutbildning i demensvård för sjuksköterskor.
Utbildningen, som är nätbaserad, fokuserar på personcentrerad vård samt bedömning, planering och utveckling av hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder.""
Specialistutbildningen ska möta dagens och morgondagens krav på demensvård enligt Lena Marmstål Hammar, programansvarig vid Högskolan Dalarna.
– Det finns en bred arbetsmarknad inom vård av personer med demens. Dessutom ska socialstyrelsen fastslå nya nationella riktlinjer för vård av personer med demens under våren 2017. Den är nu ute på remiss men visar att denna utbildningen svarar väl mot dessa riktlinjer, säger hon i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Sedan tidigare erbjuder Sophiahemmets högskola, i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet, en specialistutbildning i demensvård för sjuksköterskor.
Ett händelserikt år står för dörren
Arbetet går vidare på bred front för att skapa ett demensvänligt samhälle. Här är ett axplock av viktiga händelser under nästa år.
17 mars lanseras vår webbaserade demenskurs för poliser och ordningsvakter.
- 21 mars publicerar vi Sexualitet och demenssjukdom, en skrift för yrkesverksamma inom vård och omsorg.
- 31 mars presenteras lärande exempel under konferensen Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Plats: ABF-huset i Stockholm.
- 3–4 maj äger Svenska Demensdagarna rum i Göteborg.
- 18 maj hålls för andra gången Dementia Forum X, ett internationellt möte på Kungliga slottet med forskare, politiker och beslutsfattare.
- I maj ska framtidens demensboende, Silvia Bo, slå upp portarna på Drottningholm.
- Under våren ger vi ut en bok om att leva med demens. Målgrupp: personer med demenssjukdom.
- I mitten av juli samlas forskare från hela världen i London. Alzheimer´s Association håller sin årliga konferens.
- Regeringens förslag till en svensk demensstrategi presenteras i sommar. Senare under hösten väntas Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för demensvården
- 2–4 oktober arrangerar Alzheimer Europe sin stora konferens i Berlin.
- I slutet av året hoppas vi kunna lansera nya avgiftsfria webbutbildningar: Demens och utvecklingsstörning samt Palliation ABC som handlar om god vård i livets slut.
God jul och gott nytt år
önskar vi alla våra läsare på webben!
17 mars lanseras vår webbaserade demenskurs för poliser och ordningsvakter.
- 21 mars publicerar vi Sexualitet och demenssjukdom, en skrift för yrkesverksamma inom vård och omsorg.
- 31 mars presenteras lärande exempel under konferensen Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Plats: ABF-huset i Stockholm.
- 3–4 maj äger Svenska Demensdagarna rum i Göteborg.
- 18 maj hålls för andra gången Dementia Forum X, ett internationellt möte på Kungliga slottet med forskare, politiker och beslutsfattare.
- I maj ska framtidens demensboende, Silvia Bo, slå upp portarna på Drottningholm.
- Under våren ger vi ut en bok om att leva med demens. Målgrupp: personer med demenssjukdom.
- I mitten av juli samlas forskare från hela världen i London. Alzheimer´s Association håller sin årliga konferens.
- Regeringens förslag till en svensk demensstrategi presenteras i sommar. Senare under hösten väntas Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för demensvården
- 2–4 oktober arrangerar Alzheimer Europe sin stora konferens i Berlin.
- I slutet av året hoppas vi kunna lansera nya avgiftsfria webbutbildningar: Demens och utvecklingsstörning samt Palliation ABC som handlar om god vård i livets slut.
God jul och gott nytt år
önskar vi alla våra läsare på webben!
Nu finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer
Den 8-9 december höll Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård fortbildningsdagar i Stockholm. Då utbildades bland annat de sista Nollvisionsambassadörerna för året. De ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt på arbetsplatser inom vård och omsorg.
Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. Närmare 6700 personer har genomfört webbutbildningen Nollvision. Under 2016 har Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Svenska Demensregistret, även hållit ambassadörsutbildningar på plats i bland annat Göteborg, Härnösand, Malmö, Mönsterås, Västerås och Stockholm. I dag finns sammanlagt drygt 500 ambassadörer.
Det är ännu osäkert om det finns medel för att fortsätta utbildningssatsningen under nästa år. Klart är dock att det blir en konferens med lärande exempel från bland annat Oxelösund, Trelleborg och Örnsköldsvik. Konferensen arrangeras i Stockholm den 31 mars.
Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, presenterar intentionerna i Nollvision.
Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. Närmare 6700 personer har genomfört webbutbildningen Nollvision. Under 2016 har Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Svenska Demensregistret, även hållit ambassadörsutbildningar på plats i bland annat Göteborg, Härnösand, Malmö, Mönsterås, Västerås och Stockholm. I dag finns sammanlagt drygt 500 ambassadörer.
Det är ännu osäkert om det finns medel för att fortsätta utbildningssatsningen under nästa år. Klart är dock att det blir en konferens med lärande exempel från bland annat Oxelösund, Trelleborg och Örnsköldsvik. Konferensen arrangeras i Stockholm den 31 mars.
Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, presenterar intentionerna i Nollvision.
Sexton sidor om demenssjukdomar
När glömska är en sjukdom är titeln på en ny skrift som vänder sig till allmänheten. Den tar upp grundläggande fakta om demenssjukdomar – symptom, riskfaktorer och behandling – men innehåller även goda råd för förhållningssätt och bemötande.
När glömska är en sjukdom har tagits fram vid Svenskt Demenscentrum på uppdrag av Myndigheten för delaktighet (MFD). Den går f.n. inte att beställa som trycksak men kan laddas ned som pdf (nytt fönster).
När glömska är en sjukdom har tagits fram vid Svenskt Demenscentrum på uppdrag av Myndigheten för delaktighet (MFD). Den går f.n. inte att beställa som trycksak men kan laddas ned som pdf (nytt fönster).
Lägre strålning med hjärnkamera
PET-undersökning är en form av hjärnavbildning som blir vanligare vid demensdiagnostik. Ny forskning visar att det går att minska stråldosen betydligt utan att resultatet påverkas.
Det finns olika sätt att avbilda hjärnan med en PET-kamera. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala används radioaktivt socker (FDG) för att spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Nackdelen är att stråldosen är relativt hög och leder till en ökad risk för cancer, dock en liten riskökning.
På senare år har både PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, ändå har samma stråldoser använts. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset konstaterat att betydligt lägre stråldoser kan användas utan att kvaliteten blir lidande.
– En konsekvens av resultaten är att vi kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar. Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som i förra veckan disputerade på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom.
På Akademiska sjukhuset görs årligen närmare 200 FDG-PET-undersökningar vid misstänkt demenssjukdom. Det är förhållandevis få i jämförelse med antalet personer som insjuknar i demenssjukdom varje år. David Fällmar bedömer dock att PET-undersökningarna, som gör det möjligt att ställa kan ge tidigare diagnoser, kommer att öka betydligt i framtiden.
– När det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, framhåller David Fällmar.
Läs pressmeddelande från Akademiska sjukhuset (nytt fönster)
Det finns olika sätt att avbilda hjärnan med en PET-kamera. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala används radioaktivt socker (FDG) för att spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Nackdelen är att stråldosen är relativt hög och leder till en ökad risk för cancer, dock en liten riskökning.
På senare år har både PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, ändå har samma stråldoser använts. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset konstaterat att betydligt lägre stråldoser kan användas utan att kvaliteten blir lidande.
– En konsekvens av resultaten är att vi kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar. Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som i förra veckan disputerade på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom.
På Akademiska sjukhuset görs årligen närmare 200 FDG-PET-undersökningar vid misstänkt demenssjukdom. Det är förhållandevis få i jämförelse med antalet personer som insjuknar i demenssjukdom varje år. David Fällmar bedömer dock att PET-undersökningarna, som gör det möjligt att ställa kan ge tidigare diagnoser, kommer att öka betydligt i framtiden.
– När det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, framhåller David Fällmar.
Läs pressmeddelande från Akademiska sjukhuset (nytt fönster)
Nya demensriktlinjer ute på remiss
Socialstyrelsen publicerar idag ett förslag till nya riktlinjer för demensvården. Bättre utbildad personal och mer dagverksamhet lyfts fram. Antalet rekommendationer är annars betydligt färre jämfört med gällande version.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är en vägledning för beslutsfattare och yrkesverksamma på olika nivåer inom vården. De spänner över hela sjukdomsförloppet, från utredning till livets slut. Insatser och metoder som rekommenderas i olika skeden av demenssjukdomen bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
Socialstyrelsens förslag som nu går ut på remiss är en reviderad version av 2010 års riktlinjer och baseras på delvis ny kunskap om demenssjukdomar. Utgångspunkten är dock som tidigare att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det gäller allt i från utredning och uppföljning till läkemedelsbehandling och vård och omsorg.
De nya riktlinjerna innehåller mindre än hälften så många rekommendationer som i den gällande versionen, 73 jämfört med 157.
– En del av de åtgärder som togs upp i de tidigare riktlinjerna är redan rutinåtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ingår därför inte i de reviderade riktlinjerna. Några rekommendationer har vi slagit ihop. Förhoppningsvis kommer riktlinjerna nu att bli ännu tydligare och bidra till att ge bättre förutsättningar för de som jobbar med vård och omsorg av personer som har demenssjukdom, säger Stefan Brené, projektledare, i ett vid Socialstyrelsen.
Synpunkter på Socialstyrelsens förslag kan lämnas till och med den 31 mars 2017. En slutversion av riktlinjerna väntas till hösten 2017.
Läs mer om de nya riktlinjerna på Socialstyrelsens webb (nytt fönster)
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är en vägledning för beslutsfattare och yrkesverksamma på olika nivåer inom vården. De spänner över hela sjukdomsförloppet, från utredning till livets slut. Insatser och metoder som rekommenderas i olika skeden av demenssjukdomen bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
Socialstyrelsens förslag som nu går ut på remiss är en reviderad version av 2010 års riktlinjer och baseras på delvis ny kunskap om demenssjukdomar. Utgångspunkten är dock som tidigare att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det gäller allt i från utredning och uppföljning till läkemedelsbehandling och vård och omsorg.
De nya riktlinjerna innehåller mindre än hälften så många rekommendationer som i den gällande versionen, 73 jämfört med 157.
– En del av de åtgärder som togs upp i de tidigare riktlinjerna är redan rutinåtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ingår därför inte i de reviderade riktlinjerna. Några rekommendationer har vi slagit ihop. Förhoppningsvis kommer riktlinjerna nu att bli ännu tydligare och bidra till att ge bättre förutsättningar för de som jobbar med vård och omsorg av personer som har demenssjukdom, säger Stefan Brené, projektledare, i ett vid Socialstyrelsen.
Synpunkter på Socialstyrelsens förslag kan lämnas till och med den 31 mars 2017. En slutversion av riktlinjerna väntas till hösten 2017.
Läs mer om de nya riktlinjerna på Socialstyrelsens webb (nytt fönster)
Tidslinje visar alzheimerforskningens framsteg
År 1906 beskrev den tyske läkaren Alois Alzheimer de hjärnförändringar som kännetecknar den sjukdom som kom att bära hans namn.
Idag, 110 år senare, saknas fortfarande botemedel mot Alzheimers sjukdom. Även om det stora genombrottet uteblivit har det hänt en hel del inom forskningen sedan doktor Alzheimers upptäckt. Nya rön publiceras i en allt snabbare takt och de viktigaste har Alzheimer Forum markerat i en tidslinje som löper från 1906 till 2015.
Tidslinjen är en illustration som finns i en on-line-variant. Det omfattande innehållet – 271 vetenskapliga rön – kan avgränsas genom att olika teman markeras, t ex diagnostik, behandling eller epidemiologi. Tidslinjen kan även laddas ned i sin helhet, som pdf i posterstorlek. Till Alzheimer Forum´s tidslinje (nytt fönster)
Idag, 110 år senare, saknas fortfarande botemedel mot Alzheimers sjukdom. Även om det stora genombrottet uteblivit har det hänt en hel del inom forskningen sedan doktor Alzheimers upptäckt. Nya rön publiceras i en allt snabbare takt och de viktigaste har Alzheimer Forum markerat i en tidslinje som löper från 1906 till 2015.
Tidslinjen är en illustration som finns i en on-line-variant. Det omfattande innehållet – 271 vetenskapliga rön – kan avgränsas genom att olika teman markeras, t ex diagnostik, behandling eller epidemiologi. Tidslinjen kan även laddas ned i sin helhet, som pdf i posterstorlek. Till Alzheimer Forum´s tidslinje (nytt fönster)
Det ska vara lätt att handla
Dagligvaruhandeln börjar få upp ögonen för kunder med kognitiva nedsättningar. Snart publiceras ett kunskapsmaterial för att hjälpa butiker göra det lättare att handla för personer med demenssjukdom.
Stressigt, svårt att hitta och alldeles för många intryck. Det är bara några problem som personer med demenssjukdom möter när de ska handla. Många blir helt beroende av anhöriga för sina inköp. Men små insatser kan göra stor skillnad. Det visar ett kunskapsmaterial som Myndigheten för delaktighet snart publicerar och som Svenskt Demenscentrum varit med om att ta fram.
– Vi vill erbjuda dagligvaruhandeln en större kunskap och medvetenhet om vilka hinder personer kan möta när de handlar. Det går att göra mycket med enkla medel och vi vill visa hur butikspersonal kan påverka personers vardag i positiv riktning, säger Monica Rydén, projektledare och utredare på Myndigheten för delaktighet (MFD).
Kunskapsunderlaget är ett led i arbetet med att skapa ett demensvänligt samhälle. I Sverige beräknas 160 000 personer ha en demenssjukdom och de flesta av dem bor hemma. Att handla är för många en betydelsefull aktivitet som dessutom kan stärka självkänslan. Att det går att underlätta inköpen visar exempel från andra länder.
I England har konceptet Slow Shopping lanserats. Idén fick dottern till en alzheimersjuk kvinna när hon upptäckte alla svårigheter som mamman mötte i affärerna. Matvarukedjan Sainsbury prövar nu hennes koncept och utbildar butikspersonalen i hur de bäst kan bemöta personer med kognitiva nedsättningar. En av affärskedjans butiker har börjat erbjuda Slow Shopping på tisdagar kl 13-15. Då är särskild personal tillgänglig för att vägleda de kunder som behöver extra mycket hjälp.
MFD:s kunskapsmaterial innhåller bland annat en film med kompletterande fördjupningsmaterial för dagligvaruhandeln om hur man kan underlätta för personer med demenssjukdom. Till materialet hör även en 16-sidig faktaskrift om demenssjukdomar, producerad av Svenskt Demenscentrum. Den presenteras den 29 november då MFD arrangerar konferensen ”Det ska vara lätt att handla”.
Hela kunskapsmaterialet publiceras i mitten av december. Förutom Svenskt Demenscentrum har Alzheimer Sverige, Anhörigas riksförbund och Demensförbundet deltagit i projektet. Organisationen Svensk Dagligvaruhandel har bidragit med branschperspektiv.
Mer info och anmälan till konferensen Det ska vara lätt att handla
Stressigt, svårt att hitta och alldeles för många intryck. Det är bara några problem som personer med demenssjukdom möter när de ska handla. Många blir helt beroende av anhöriga för sina inköp. Men små insatser kan göra stor skillnad. Det visar ett kunskapsmaterial som Myndigheten för delaktighet snart publicerar och som Svenskt Demenscentrum varit med om att ta fram.
– Vi vill erbjuda dagligvaruhandeln en större kunskap och medvetenhet om vilka hinder personer kan möta när de handlar. Det går att göra mycket med enkla medel och vi vill visa hur butikspersonal kan påverka personers vardag i positiv riktning, säger Monica Rydén, projektledare och utredare på Myndigheten för delaktighet (MFD).
Kunskapsunderlaget är ett led i arbetet med att skapa ett demensvänligt samhälle. I Sverige beräknas 160 000 personer ha en demenssjukdom och de flesta av dem bor hemma. Att handla är för många en betydelsefull aktivitet som dessutom kan stärka självkänslan. Att det går att underlätta inköpen visar exempel från andra länder.
I England har konceptet Slow Shopping lanserats. Idén fick dottern till en alzheimersjuk kvinna när hon upptäckte alla svårigheter som mamman mötte i affärerna. Matvarukedjan Sainsbury prövar nu hennes koncept och utbildar butikspersonalen i hur de bäst kan bemöta personer med kognitiva nedsättningar. En av affärskedjans butiker har börjat erbjuda Slow Shopping på tisdagar kl 13-15. Då är särskild personal tillgänglig för att vägleda de kunder som behöver extra mycket hjälp.
MFD:s kunskapsmaterial innhåller bland annat en film med kompletterande fördjupningsmaterial för dagligvaruhandeln om hur man kan underlätta för personer med demenssjukdom. Till materialet hör även en 16-sidig faktaskrift om demenssjukdomar, producerad av Svenskt Demenscentrum. Den presenteras den 29 november då MFD arrangerar konferensen ”Det ska vara lätt att handla”.
Hela kunskapsmaterialet publiceras i mitten av december. Förutom Svenskt Demenscentrum har Alzheimer Sverige, Anhörigas riksförbund och Demensförbundet deltagit i projektet. Organisationen Svensk Dagligvaruhandel har bidragit med branschperspektiv.
Mer info och anmälan till konferensen Det ska vara lätt att handla
Nollvision och språkstöd till Europa
Den 1-2 november ägder Alzheimer Europes stora konferens rum, denna gång i Köpenhamn. Som vanligt var det full uppslutning; personer med demenssjukdom och deras anhöriga mötte forskare, demensvårdsutvecklare beslutsfattare och representanter från intresseorgansationer från olika delar av Europa. Ämnesområdena spände över ett vitt fält, bland annat redogjordes för och diskuterades olika länders demensplaner.
Sverige representerade av såväl forskare som Demensförbundet och Alzheimer Sverige. Svenskt Demenscentrum presenterade två teman som mötte av både nyfikenhet och genuint intresse: arbetsboken Språkstöd till Demens ABC och utbildningspaketet Nollvsion, eller som den engelska titeln lyder: Vision Zero – For Dementia Care without Restraint.
Köpenhamnsdeklarationen
Förutom seminarier med olika teman anordnades för första gången en Nordisk workshop som bestod av personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Denna workshop utmynnade i Köpenhamnsdeklarationen. Läs mer på Demensförbundets webb (nytt fönster)
Olga Orrit, Svenskt Demenscentrum, presenterar Språkstöd till Demens ABC vid posterutställningen i Köpenhamn.
Sverige representerade av såväl forskare som Demensförbundet och Alzheimer Sverige. Svenskt Demenscentrum presenterade två teman som mötte av både nyfikenhet och genuint intresse: arbetsboken Språkstöd till Demens ABC och utbildningspaketet Nollvsion, eller som den engelska titeln lyder: Vision Zero – For Dementia Care without Restraint.
Köpenhamnsdeklarationen
Förutom seminarier med olika teman anordnades för första gången en Nordisk workshop som bestod av personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Denna workshop utmynnade i Köpenhamnsdeklarationen. Läs mer på Demensförbundets webb (nytt fönster)
Olga Orrit, Svenskt Demenscentrum, presenterar Språkstöd till Demens ABC vid posterutställningen i Köpenhamn.
Varning för oseriösa hälsokostråd
Många hälsokostbutiker säljer naturläkemedel som de hävdar hjälper mot Alzheimers sjukdom. Påståendet saknar stöd av vetenskapen och butikspersonalens agerande bryter sannolikt mot svensk lag.
SVT Nyheter har besökt ett 30-tal hälsokostbutiker med dold kamera. Reportern har berättat en påhittad historia om en mormor som börjat glömma saker. Personalen har då tipsat om olika naturmedel, t ex gurkmeja, kokosfett och ginkgo biloba. På en direkt fråga om naturmedlet också hjälper mot Alzheimers sjukdom har hälften av butikerna svarat ja.
I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott har någon gynnsam effekt vid alzheimer. Butikspersonal som säger motsatsen till sina kunder följer sannolikt inte lagstiftningen på området.
– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat, säger alzheimerexperten Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.
Extrakt hjälpte inte
Vissa av de naturmedel som de granskade butikerna rekommenderar vid alzheimer finns forskning på. Mindre studier har funnit att till exempel extrakt från det kinesiska tempelträdet gingko biloba kan ha en positiv inverkan på minnesbesvär. Dock inte i den hittills största studie av detta extrakt, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA. I den följdes 3 000 deltagare under 6 år. De som använde gingko biloba under denna period fick varken bättre minne eller bättre skydd mot demenssjukdom än kontrollgruppens deltagare.
Även gurkmeja har de forskats på. För några år sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Linköpingsforskare funnit positiva effekter av kurkumin, färgämnet som gör gurkmejan gul, på Alzheimers sjukdom – hos bananflugor!
Men det som gäller för flugor och andra djur går sällan att direkt överföra på människor. Det visar bland annat alla de studier som visar hur man botar alzheimer hos försöksmöss. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen.
Demensutredning viktigast
Framtiden får visa om det finns naturläkemedel som kan bromsa demenssjukdomarnas förlopp. Till dess, det viktigaste rådet till den som vill hjälpa en närstående med symptom på alzheimer: Hjälp personen att uppsöka en läkare så att en demensutredning kan påbörjas!
Magnus Westlander
Se inslag i SVT Nyheter: Hälsobutiker bryter mot lagen (nytt fönster)
SVT Nyheter har besökt ett 30-tal hälsokostbutiker med dold kamera. Reportern har berättat en påhittad historia om en mormor som börjat glömma saker. Personalen har då tipsat om olika naturmedel, t ex gurkmeja, kokosfett och ginkgo biloba. På en direkt fråga om naturmedlet också hjälper mot Alzheimers sjukdom har hälften av butikerna svarat ja.
I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott har någon gynnsam effekt vid alzheimer. Butikspersonal som säger motsatsen till sina kunder följer sannolikt inte lagstiftningen på området.
– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat, säger alzheimerexperten Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.
Extrakt hjälpte inte
Vissa av de naturmedel som de granskade butikerna rekommenderar vid alzheimer finns forskning på. Mindre studier har funnit att till exempel extrakt från det kinesiska tempelträdet gingko biloba kan ha en positiv inverkan på minnesbesvär. Dock inte i den hittills största studie av detta extrakt, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA. I den följdes 3 000 deltagare under 6 år. De som använde gingko biloba under denna period fick varken bättre minne eller bättre skydd mot demenssjukdom än kontrollgruppens deltagare.
Även gurkmeja har de forskats på. För några år sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Linköpingsforskare funnit positiva effekter av kurkumin, färgämnet som gör gurkmejan gul, på Alzheimers sjukdom – hos bananflugor!
Men det som gäller för flugor och andra djur går sällan att direkt överföra på människor. Det visar bland annat alla de studier som visar hur man botar alzheimer hos försöksmöss. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen.
Demensutredning viktigast
Framtiden får visa om det finns naturläkemedel som kan bromsa demenssjukdomarnas förlopp. Till dess, det viktigaste rådet till den som vill hjälpa en närstående med symptom på alzheimer: Hjälp personen att uppsöka en läkare så att en demensutredning kan påbörjas!
Magnus Westlander
Se inslag i SVT Nyheter: Hälsobutiker bryter mot lagen (nytt fönster)