Nytt om forskning
Mörkertalen minskar i Östergötland
Mörkertalet för personer med demenssjukdom inom Närsjukvården i Östra Östergötland (NSÖ) har minskat kraftigt de senaste åren. Det visar en nyligen publicerad rapport av Anne Ekdahl, överläkare vid Geriatriska Enheten, NSÖ och ordförande i Svensk Geriatrisk Förening.
Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år. Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.
Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.
Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.
Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.
Gunilla Nordberg
Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år. Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.
Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.
Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.
Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.
Gunilla Nordberg
Överläkare Anne Ekdahl
Till Geriatriska Enheten, NSÖ »
(nytt fönster)
Till Svensk Geriatrisk Förening »
(nytt fönster)
Läs relaterad artikel på Landstinget i Östergötlands webbplats » (nytt fönster)
Världens bästa alzheimerforskare finns i Sverige
Professor Bengt Winblad är världens mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare. Det anser tidskriften Journal of Alzheimer´s Disease.
När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.
Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)
När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.
Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)
Professor Bengt Winblad rankas som
nr 1 bland världens alzheimerforskare.
Ryggmärgsprov kan avslöja alzheimer
Ryggmärgsvätskan kan avslöja Alzheimers sjukdom, även innan demenssymptomen har visat sig. Analysmetoden som utvecklats i Sverige har validerats i en ny amerikansk studie.
ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.
Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.
Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.
Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.
Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.
– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.
– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.
Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.
– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.
Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.
Magnus Westlander
ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.
Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.
Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.
Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.
Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.
– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.
– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.
Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.
– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.
Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.
Magnus Westlander
Professor Kaj Blennow
Relaterad artikel
Biomarkörer avslöjar hjärnsjukdomar »
(nytt fönster, Swedish Brain Power)
Resultat från läkemedelsstudie förvånar utredare
Vårdcentralerna i Jönköpings län satsar mer på läkemedelsgenomgångar än tidigare. Ändå tycks problemen med äldres läkemedel snarast ha ökat. Nationella data pekar delvis i en annan riktning.
Det är Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping som granskat läkemedelsbehandling av äldre personer med hemsjukvård. Studien är en uppföljning från 2005 då 15 vårdcentraler deltog. I 2008 års undersökning har ytterligare 14 vårdcentraler tillkommit.
Vårdcentralerna genomför regelbundna läkemedelsgenomgångar i en betydligt större omfattning än tidigare. Det gäller även utbildningar om läkemedel och äldres sjukdomar. Rapportförfattarna förvånas därför över resultaten som i många fall går stick i stäv med vad som kunde ha förväntats.
Den nya studien visar att läkemedlen i hemsjukvården blivit fler. En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! Många läkemedel innebär ökade risker av olika slag, något som också studien visade. Förekomsten av interaktioner (läkemedel som har en negativ påverkan på varandra) hade ökat sedan 2005, liksom dubbelanvändningen (när två läkemedel används mot samma symptom) av bland annat psykofarmaka.
Patienterna i studien var i genomsnitt 91 år. Andelen med en demenssjukdom var därför sannolikt hög. Många symptom som är vanliga vid demenssjukdom kan ofta behandlas ”icke-farmakologiskt”, bland annat förstoppning, sömnbesvär och beteendesymptom. Den omfattande användningen av laxermedel, sömnmedel samt neuroleptika och andra psykofarmaka tyder dock på att läkare sällan tillämpar detta, skriver rapportförfattarna.
Av Jönköpingsstudien framgår att läkemedel som bör undvikas blivit något vanligare i hemsjukvården. Det handlar bland annat om långverkande bensodiazepiner och s k antikolinerga läkemedel. Även användningen av sömnmedel och lugnande medel har ökat sedan förra mätningen. Här skiljer sig dock resultaten i Jönköping från nationella data säger Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.
– När vi utgår från Läkemedelsregistret kan vi inte skönja någon tendens till ökning i psykofarmakanvändningen hos äldre personer. Man kan dock inte utesluta att skillnaderna kan bero på olika mätmetoder, att den aktuella studien är avgränsad till hemsjukvårdspatienter och att åldergrupperna delvis skiljer sig åt.
Magnus Westlander
Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008 (Socialstyrelsen). Ladda ned » (pdf, 23 sid)
Det är Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping som granskat läkemedelsbehandling av äldre personer med hemsjukvård. Studien är en uppföljning från 2005 då 15 vårdcentraler deltog. I 2008 års undersökning har ytterligare 14 vårdcentraler tillkommit.
Vårdcentralerna genomför regelbundna läkemedelsgenomgångar i en betydligt större omfattning än tidigare. Det gäller även utbildningar om läkemedel och äldres sjukdomar. Rapportförfattarna förvånas därför över resultaten som i många fall går stick i stäv med vad som kunde ha förväntats.
Den nya studien visar att läkemedlen i hemsjukvården blivit fler. En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! Många läkemedel innebär ökade risker av olika slag, något som också studien visade. Förekomsten av interaktioner (läkemedel som har en negativ påverkan på varandra) hade ökat sedan 2005, liksom dubbelanvändningen (när två läkemedel används mot samma symptom) av bland annat psykofarmaka.
Patienterna i studien var i genomsnitt 91 år. Andelen med en demenssjukdom var därför sannolikt hög. Många symptom som är vanliga vid demenssjukdom kan ofta behandlas ”icke-farmakologiskt”, bland annat förstoppning, sömnbesvär och beteendesymptom. Den omfattande användningen av laxermedel, sömnmedel samt neuroleptika och andra psykofarmaka tyder dock på att läkare sällan tillämpar detta, skriver rapportförfattarna.
Av Jönköpingsstudien framgår att läkemedel som bör undvikas blivit något vanligare i hemsjukvården. Det handlar bland annat om långverkande bensodiazepiner och s k antikolinerga läkemedel. Även användningen av sömnmedel och lugnande medel har ökat sedan förra mätningen. Här skiljer sig dock resultaten i Jönköping från nationella data säger Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.
– När vi utgår från Läkemedelsregistret kan vi inte skönja någon tendens till ökning i psykofarmakanvändningen hos äldre personer. Man kan dock inte utesluta att skillnaderna kan bero på olika mätmetoder, att den aktuella studien är avgränsad till hemsjukvårdspatienter och att åldergrupperna delvis skiljer sig åt.
Magnus Westlander
Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008 (Socialstyrelsen). Ladda ned » (pdf, 23 sid)
» En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! »
Positivt läkemedelstest vid Lewykroppsdemens
Läkemedlet memantin har prövats med positivt resultat på personer med Lewykroppsdemens. Studien är gjord vid Universitetssjukhuset MAS i samverkan med forskningskliniker i London och Stavanger.
I studien delades 75 patienter med Lewy Body demens slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick läkemedlet memantin, den andra placebo (sockerpiller). 59 patienter fullföljde försöket som visade att läkemedelsbehandlingen hade positiva effekter berättar Elisabet Londos, docent och forskare vid neuropsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset MAS.
– Memantin gav klart signifikanta förbättringar globalt, det vill säga total sett. Studien visade heller inga biverkningar av läkemedlet.
Studien är den första som undersöker effekterna av memantin på personer med Lewy Body demens. I sommar väntas läkemedelsbolaget Lundbeck presentera en liknande studie.
Tidigare har s k kolinesterashämmare, som används vid Alzheimers sjukdom, visat sig vara effektiv vid Lewy Body demens. Även memantin – Ebixa ® – används för att lindra symptomen vid alzheimer med måttlig till svår demens.
Magnus Westlander
I studien delades 75 patienter med Lewy Body demens slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick läkemedlet memantin, den andra placebo (sockerpiller). 59 patienter fullföljde försöket som visade att läkemedelsbehandlingen hade positiva effekter berättar Elisabet Londos, docent och forskare vid neuropsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset MAS.
– Memantin gav klart signifikanta förbättringar globalt, det vill säga total sett. Studien visade heller inga biverkningar av läkemedlet.
Studien är den första som undersöker effekterna av memantin på personer med Lewy Body demens. I sommar väntas läkemedelsbolaget Lundbeck presentera en liknande studie.
Tidigare har s k kolinesterashämmare, som används vid Alzheimers sjukdom, visat sig vara effektiv vid Lewy Body demens. Även memantin – Ebixa ® – används för att lindra symptomen vid alzheimer med måttlig till svår demens.
Magnus Westlander
Alzheimerforskare välkomnar Obamas beslut
I går beslöt president Barack Obama att statliga medel får användas till forskning på s k embryonala stamceller. Därmed river han ett hinder som företrädaren George Bush rest för denna forskning som kan ha betydelse för t ex Alzheimers sjukdom.
Stamceller är omogna celler som kan bilda olika slags mogna celler, t ex blod- och hjärnceller. Forskningen på stamceller är relativt ny och har debatterats särskilt häftigt i USA. Den begränsades av Bushadminstrationen år 2001 efter påtryckningar från kristna högergrupper som anser det vara oetiskt att använda celler från mänskliga embryon. Sedan dess har statlig finserad forskning i USA endast haft tillgång till embryonala stamceller skapade före augusti 2001.
Vetenskapsmän ser en stor potential i stamcellsforskningen. Därför applåderar de måndagens beslut från Vita huset som möjliggör en ökad satsning på området. Rebecca Wood, chef för Alzheimer’s Research Trust i USA, menar att stamcellsforskningen i Storbritannien och Europa har öppnat spännande vägar för forskning om behandling av Alzheimers sjukdom. Dessa ansträngningar kan nu få draghjälp av större input från amerikanska forskare.
– Då Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar gradvis dödar hjärnceller kan stamcellsforskningen leda till helt nya ansatser vad gäller demenssjukdomar och ersättandet av förlorade hjärnceller. Demens är en global utmaning – den påverkar 26 millioner människor – som kräver globala lösningar, säger Rebecca Wood.
Magnus Westlander
Stamceller är omogna celler som kan bilda olika slags mogna celler, t ex blod- och hjärnceller. Forskningen på stamceller är relativt ny och har debatterats särskilt häftigt i USA. Den begränsades av Bushadminstrationen år 2001 efter påtryckningar från kristna högergrupper som anser det vara oetiskt att använda celler från mänskliga embryon. Sedan dess har statlig finserad forskning i USA endast haft tillgång till embryonala stamceller skapade före augusti 2001.
Vetenskapsmän ser en stor potential i stamcellsforskningen. Därför applåderar de måndagens beslut från Vita huset som möjliggör en ökad satsning på området. Rebecca Wood, chef för Alzheimer’s Research Trust i USA, menar att stamcellsforskningen i Storbritannien och Europa har öppnat spännande vägar för forskning om behandling av Alzheimers sjukdom. Dessa ansträngningar kan nu få draghjälp av större input från amerikanska forskare.
– Då Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar gradvis dödar hjärnceller kan stamcellsforskningen leda till helt nya ansatser vad gäller demenssjukdomar och ersättandet av förlorade hjärnceller. Demens är en global utmaning – den påverkar 26 millioner människor – som kräver globala lösningar, säger Rebecca Wood.
Magnus Westlander
President Barack Obama river hinder för en ökad satsning på stamcellsforskning.
Umeåprofessor får Silviahemmets stipendium
Per-Olof Sandman får Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium 2009. Stipendiet delades ut idag av Drottning Silvia i Folkets hus, Stockholm.
Per-Olof Sandman blev leg sjuksköterska 1975 och tog drygt tio år senare en doktorsexamen i medicinsk vetenskap. 2001 tillträdde han sin nuvarande tjänst som professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. De senaste åren har han bl a varit drivande i arbetet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för demensvården som läggs fram senare i år.
Per-Olof Sandman är den fjärde vinnaren av Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium. Stipendiet är på 50 000 kronor och delades ut under Silviahemmets stora inspirationsdag i Folkets hus, inför närmare 250 åhörare. Motiveringen lyder:
"Professor Per Olof Sandman tilldelas detta stipendium för att under många år ha bedrivit forskning och förmedlat kunskap om personen med demenssjukdom till medarbetare inom vård och omsorg över hela landet. Personen bakom demenssjukdomen har tydliggjorts liksom vikten av att i vård och omsorgsarbetet både se till den enskilde och de anhöriga i demensutvecklingens alla faser. Genom personligt tilltal har den vetenskapliga teorin förmedlats på ett praktiskt begripligt sätt. Professor Per Olof Sandman har genom åren visat ett stort engagemang för demensfrågorna och har genom sina värdefulla insatser bidragit till den nationella kunskapsutvecklingen inom demensområdet.”
Magnus Westlander (foto: Tomas Södergren)
Per-Olof Sandman blev leg sjuksköterska 1975 och tog drygt tio år senare en doktorsexamen i medicinsk vetenskap. 2001 tillträdde han sin nuvarande tjänst som professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. De senaste åren har han bl a varit drivande i arbetet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för demensvården som läggs fram senare i år.
Per-Olof Sandman är den fjärde vinnaren av Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium. Stipendiet är på 50 000 kronor och delades ut under Silviahemmets stora inspirationsdag i Folkets hus, inför närmare 250 åhörare. Motiveringen lyder:
"Professor Per Olof Sandman tilldelas detta stipendium för att under många år ha bedrivit forskning och förmedlat kunskap om personen med demenssjukdom till medarbetare inom vård och omsorg över hela landet. Personen bakom demenssjukdomen har tydliggjorts liksom vikten av att i vård och omsorgsarbetet både se till den enskilde och de anhöriga i demensutvecklingens alla faser. Genom personligt tilltal har den vetenskapliga teorin förmedlats på ett praktiskt begripligt sätt. Professor Per Olof Sandman har genom åren visat ett stort engagemang för demensfrågorna och har genom sina värdefulla insatser bidragit till den nationella kunskapsutvecklingen inom demensområdet.”
Magnus Westlander (foto: Tomas Södergren)
Professor P O Sandman
Tidigare stipendiater:
Professor Barbro Beck Friis (2006)
Docent Ulla Passant (2007)
Docent Ingvar Karlsson (2008)
Upptäckt kastar nytt ljus över alzheimer
Forskare har hittat en koppling mellan prioner och betaamyloid, det ämne som lagras i onormal omfattning i en alzheimersjuk hjärna. Upptäckten som presenteras i Nature kallar professor Bengt Winblad för en "kioskvältare".
Prion är ett protein som är känt för att orsaka sjukdomar hos både människor (Jacob Creutzfeldts sjukdom) och djur (galna ko-sjukan). I dessa fall handlar det om sjuka varianter av proteinet. Nu visar forskningen att betaamyloid binder även till det friska prionproteinet i hjärncellernas nervändar.
Upptäckten ger tankar om nya behandlingsmetoder vid Alzheimers sjukdom, förklarar professor Bengt Winblad vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ett sätt att motverka ansamlingen av betaamyloid, som leder till att hjärnceller dör, skulle kunna vara att utveckla metoder för att hindra bindningen mellan betaamyloid och prioner.
Bengt Winblad kallar upptäckten för en "kioskvältare" och syftar då på forskningen.
– Ja, tyvärr kan man säga att det är ingen kioskvältare än för patienter, men för oss är det här en. Det är sådana här artiklar vi behöver, som verkligen ger oss en tändning så att säga, säger han till Vetenskapsradion.
Magnus Westlander
Prion är ett protein som är känt för att orsaka sjukdomar hos både människor (Jacob Creutzfeldts sjukdom) och djur (galna ko-sjukan). I dessa fall handlar det om sjuka varianter av proteinet. Nu visar forskningen att betaamyloid binder även till det friska prionproteinet i hjärncellernas nervändar.
Upptäckten ger tankar om nya behandlingsmetoder vid Alzheimers sjukdom, förklarar professor Bengt Winblad vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ett sätt att motverka ansamlingen av betaamyloid, som leder till att hjärnceller dör, skulle kunna vara att utveckla metoder för att hindra bindningen mellan betaamyloid och prioner.
Bengt Winblad kallar upptäckten för en "kioskvältare" och syftar då på forskningen.
– Ja, tyvärr kan man säga att det är ingen kioskvältare än för patienter, men för oss är det här en. Det är sådana här artiklar vi behöver, som verkligen ger oss en tändning så att säga, säger han till Vetenskapsradion.
Magnus Westlander
Lyssna på inslag i Vetenskapsradion » (nytt fönster)
Till artikeln i tidskriften Nature » (nytt fönster)
Passiv rökning kan öka risken för demens
Forskning tyder på att rökare löper större risk att drabbas av demens. En ny studie visar att även passiv rökning kan vara en riskfaktor.
Resultaten presenteras i tidskriften British Medical Journal (BMJ) av forskare från universiteten i Cambridge (England) och Michigan (USA). De bygger på data från två engelska befolkningsstudier. Drygt 4 800 personer, samtliga icke-rökare och minst 50 år fyllda, undersöktes mellan åren 1998–2002.
Deltagarna fick lämna salivprov som visade halten av koitinin, ett ämne som bildas när cigarettrökens nikotin bryts ned. Samtidigt genomfördes olika neuropsykologiska tester av hjärnans funktioner; minnet och andra s k kognitiva förmågor.
Deltagarna delades sedan in i fyra grupper utifrån mängden koitinin i saliven. Resultatet visade att ju mer man utsatts för passiv rökning (högre koitininhalt) desto större var risken att drabbas av kognitiva nedsättningar (minnesproblem etc), som i förlängningen kan leda till demens. Då har forskarna tagit hänsyn till andra kända riskfaktorer.
Tidigare forskning har visat att passiv rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdom vilket i sin tur ökar risken för demenssjukom. Den nya BMJ-studien är den första som visar ett direkt signifikant samband mellan passiv rökning och kognitiv nedsättning.
Magnus Westlander
Resultaten presenteras i tidskriften British Medical Journal (BMJ) av forskare från universiteten i Cambridge (England) och Michigan (USA). De bygger på data från två engelska befolkningsstudier. Drygt 4 800 personer, samtliga icke-rökare och minst 50 år fyllda, undersöktes mellan åren 1998–2002.
Deltagarna fick lämna salivprov som visade halten av koitinin, ett ämne som bildas när cigarettrökens nikotin bryts ned. Samtidigt genomfördes olika neuropsykologiska tester av hjärnans funktioner; minnet och andra s k kognitiva förmågor.
Deltagarna delades sedan in i fyra grupper utifrån mängden koitinin i saliven. Resultatet visade att ju mer man utsatts för passiv rökning (högre koitininhalt) desto större var risken att drabbas av kognitiva nedsättningar (minnesproblem etc), som i förlängningen kan leda till demens. Då har forskarna tagit hänsyn till andra kända riskfaktorer.
Tidigare forskning har visat att passiv rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdom vilket i sin tur ökar risken för demenssjukom. Den nya BMJ-studien är den första som visar ett direkt signifikant samband mellan passiv rökning och kognitiv nedsättning.
Magnus Westlander
Till British Medical Journal (13 feb 2009) » (nytt fönster)
Europaparlamentet kräver plan för alzheimer
Idag antog Europaparlamentet en skriftlig förklaring om prioriteringar i kampen mot alzheimer. En majoritet av ledamöterna kräver en europeisk plan för sjukdomen.
Alzheimers sjukdom är en viktig europeisk folkhälsofråga, betonas i ett pressmeddelande från Europaparlamentet. Över sex miljoner européer lider av sjukomen och att antalet kommer att minst fördubblas fram till 2050 på grund av den åldrande befolkningen.
I den skriftliga förklaringen uppmanar parlamentet Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för alzheimer. Planen ska främja forskning, förbättra tidig diagnostisering, förenkla för sjuka och vårdare samt förbättra deras livskvalitet, främja alzheimerorganisationernas arbete och ge dem regelbundet stöd.
I december 2008 publicerade ministerrådet – Europas hälso- och sjukvårdsministrar – ett dokument som uppmanar unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Läs mer »
Magnus Westlander
Alzheimers sjukdom är en viktig europeisk folkhälsofråga, betonas i ett pressmeddelande från Europaparlamentet. Över sex miljoner européer lider av sjukomen och att antalet kommer att minst fördubblas fram till 2050 på grund av den åldrande befolkningen.
I den skriftliga förklaringen uppmanar parlamentet Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för alzheimer. Planen ska främja forskning, förbättra tidig diagnostisering, förenkla för sjuka och vårdare samt förbättra deras livskvalitet, främja alzheimerorganisationernas arbete och ge dem regelbundet stöd.
I december 2008 publicerade ministerrådet – Europas hälso- och sjukvårdsministrar – ett dokument som uppmanar unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Läs mer »
Magnus Westlander