Senaste nytt

1 mar 2023

Skogsbrynets teamarbete ökar trygghet och trivsel 

 ARBETA MED DEMENS

På demensenheten Skogsbrynet i Svalöv har ett förändringsarbete pågått i flera år. Gamla rutiner och prestigetänk har fått ge plats åt teamarbete och personcentrerad omvårdnad.

– Förr pågick en ständig tävling mellan kollegorna om vem som hade rätt, det fanns mycket prestigetänk och ingen ödmjukhet. Idag upplever jag att alla i teamet är enade kring samma mål och det finns en sammanhållning och trivsel i teamet, säger Emmylinn Johansson, undersköterska på Skogsbrynet, en demensenhet på äldreboendet Åsgården i Svalöv.

Tillsammans med sina arbetskamrater har Emmylinn Johansson gjort en resa som startade för några år sedan. Skogsbrynet fick då en ny chef som hade lång erfarenhet av personer med svåra beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. BPSD, som symptomen förkortas, var vanlig förkommande på Skogsbrynet.

Teamarbete och personcentrerat arbetssätt 

Den nya chefen satsad på att utveckla teamarbetet och introducerade personcentrerade arbetssätt. Hon deltog själv i det dagliga omvårdnadsarbetet för att sätta sig in i verksamheten men även för att hjälpa till.

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

Skogbrynets utveckling avspeglas i BPSD-registret

Eva Granvik, demenssjuksköterska i Svalöv kommuns, har bistått med statistik från BPSD-registret under perioden januari 2018 till februari 2023.

  • Av statistiken från Skogsbrynet framgår att medelvärdet i NPI-skalan har växlat från 20–40 poäng under 2018 ner till 15–30 poäng under 2021. Under 2022 skedde en liten ökning som teamet förklarar med bland annat ett försämrat sjukdomstillstånd för några av de boende och flera inflyttningar på enheten.
  • Genomsnittlig förekomst av motorisk oro minskade från 2019–2021 och har legat stabilt mellan 2021–2023.
  • Genomsnittlig förekomst av sömnstörningar nådde sin högsta nivå under sommaren 2020 och har sedan dess minskat och legat stabilt på en låg nivå. Endast en av åtta personer behandlas idag med sömnläkemedel och lugnande läkemedel i låga doser, jämfört med flera personer och högre doser under 2019–2021.
13 feb 2024

MMSE släpps i en ny svensk version 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Den 22 februari lanseras det mest använda testet vid demensutredningar i en ny version. MMSE-NR3 är en vidareutveckling av MMSE-SR och går att ladda ned avgiftsfritt, bland annat via Svenskt Demenscentrums webb.

MMSE är ett kognitivt undersökningsinstrument som omfattar 30 frågor. Det ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.

–  I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas MMSE vid utredningar av personer med misstänkt kognitiv svikt. Därför är det oerhört glädjande att det välkända bedömningsinstrumentet nu åter blir tillgängligt via Svenskt Demenscentrum webbportal, ett resultat av fint samarbete, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

MMSE utvecklades i USA på 1970-talet och är vida spritt i världen. För drygt tio år sedan släpptes en svensk validerad version, MMSE-SR, på initiativ och utvecklat vid Svensk förening för kognitiv medicin.

Godkände inte spridningen

Men efter att länge ha varit fritt nedladdningsbart tog Svenskt Demenscentrum bort MMSE-SR från sin webbportal för ett par år sedan. Den amerikanska organisationen PAR, som hävdar upphovsrätten till MMSE, hade meddelat att det inte godkände en allmän spridning av MMSE-SR via webben. PAR krävde dessutom en licensavgift för att få använda testet. 

PAR:s agerande har skapat osäkerhet om användningen bland svenska forskare och kliniker. Med lanseringen av MMSE-NR3, som bygger på ett samarbete mellan företaget Mindmore och Svensk förening för kognitiv medicin, kan förhoppningsvis frågetecknen rätas ut.

Översatt norsk version

MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse (Svenskt Demenscentrums norska systercentrum), delvis i dialog med PAR. På initiativ av Mindmore har MMSE-NR3 översatts till svenska och företagets juridiska expertis ser inga legala hinder för att denna översättning kan spridas på webben på samma sätt som originalet sprids i Norge. 

Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu alltså MMSE-NR3 ersätter.

Finns även digitalt

Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3, som kan laddas ned gratis, har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta. Både den pappersbaserade och den digitala versionen släpps den 22 februari. 

MMSE är ett kognitivt undersökningsinstrument som omfattar 30 frågor. Det ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.

–  I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas MMSE vid utredningar av personer med misstänkt kognitiv svikt. Därför är det oerhört glädjande att det välkända bedömningsinstrumentet nu åter blir tillgängligt via Svenskt Demenscentrum webbportal, ett resultat av fint samarbete, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

MMSE utvecklades i USA på 1970-talet och är vida spritt i världen. För drygt tio år sedan släpptes en svensk validerad version, MMSE-SR, på initiativ och utvecklat vid Svensk förening för kognitiv medicin.

Godkände inte spridningen

Men efter att länge ha varit fritt nedladdningsbart tog Svenskt Demenscentrum bort MMSE-SR från sin webbportal för ett par år sedan. Den amerikanska organisationen PAR, som hävdar upphovsrätten till MMSE, hade meddelat att det inte godkände en allmän spridning av MMSE-SR via webben. PAR krävde dessutom en licensavgift för att få använda testet. 

PAR:s agerande har skapat osäkerhet om användningen bland svenska forskare och kliniker. Med lanseringen av MMSE-NR3, som bygger på ett samarbete mellan företaget Mindmore och Svensk förening för kognitiv medicin, kan förhoppningsvis frågetecknen rätas ut.

Översatt norsk version

MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse (Svenskt Demenscentrums norska systercentrum), delvis i dialog med PAR. På initiativ av Mindmore har MMSE-NR3 översatts till svenska och företagets juridiska expertis ser inga legala hinder för att denna översättning kan spridas på webben på samma sätt som originalet sprids i Norge. 

Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu alltså MMSE-NR3 ersätter.

Finns även digitalt

Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3, som kan laddas ned gratis, har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta. Både den pappersbaserade och den digitala versionen släpps den 22 februari. 

Mer om MMSE-NR3

Läs mer och ladda ned MMSE-NR3 via Svenskt Demenscentrums webb eller direkt från Mindmores webb. Där kan man även anmäla sig till ett lunchwebbinarium om MMSE-NR3 som Mindmore arrangerar den 22 februari

13 feb 2024

Stjärnmärkt öppnar för LSS-verksamheter 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Snart blir utbildningsmodellen Stjärnmärkt tillgänglig även för LSS-verksamheter. I mitten av maj utbildar Svenskt Demenscentrum de första Stjärninstruktörerna i Stockholm.

Inom äldreområdet finns i dagsläget närmare 500 Stjärnmäkta enheter i landet, från Jokkmokk i norr till Trelleborg till söder. Det handlar om dagverksamheter, särskilda boenden, hemtjänst och biståndshandläggarenheter som genomfört utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Under åren har vi fått en hel del förfrågningar från grupp- och serviceboenden för personer med intellektuell funktionsnedsättning, att även sådana enheter ska kunna bli Stjärnmärkta. Därför känns det jätteroligt att nu äntligen kunna erbjuda den möjligheten, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

Två pilotutbildningar

Tillsammans med Kia Mundebo, som har en lång erfarenhet inom LSS-området, har Ann-Christin Kärrman tagit fram utbildningsmaterialet till Stjärnmärkt LSS. Det har finjusterats under pilotutbildningarna som de har hållit för LSS-personal i Huddinge kommun och Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Stockholm.

– Planen är nu att utbilda Stjärninstruktörer som i sin tur ska hålla i utbildningsmodellen lokalt, på sina arbetsplatser. Det är samma upplägg som vi har inom äldreområdet, säger Ann-Christin Kärrman som hoppas och tror att intresset kan bli stort.

Avgiftsfritt under 2024

I år har nämligen Svenskt Demencentrum fått statliga medel för att sprida Stjärnmärkt LSS. Stjärninstruktörsutbildningarna kan därför hållas avgiftsfria under hela 2024. Den första utbildningen äger rum i Stockholm den 14-15 maj.

Vill din arbetsplats bli Stjärnmärkt? Läs mer om Stjärnmärkt LSS på www.demenscentrum.se/stjarnmarkt-lss

Inom äldreområdet finns i dagsläget närmare 500 Stjärnmäkta enheter i landet, från Jokkmokk i norr till Trelleborg till söder. Det handlar om dagverksamheter, särskilda boenden, hemtjänst och biståndshandläggarenheter som genomfört utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Under åren har vi fått en hel del förfrågningar från grupp- och serviceboenden för personer med intellektuell funktionsnedsättning, att även sådana enheter ska kunna bli Stjärnmärkta. Därför känns det jätteroligt att nu äntligen kunna erbjuda den möjligheten, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

Två pilotutbildningar

Tillsammans med Kia Mundebo, som har en lång erfarenhet inom LSS-området, har Ann-Christin Kärrman tagit fram utbildningsmaterialet till Stjärnmärkt LSS. Det har finjusterats under pilotutbildningarna som de har hållit för LSS-personal i Huddinge kommun och Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Stockholm.

– Planen är nu att utbilda Stjärninstruktörer som i sin tur ska hålla i utbildningsmodellen lokalt, på sina arbetsplatser. Det är samma upplägg som vi har inom äldreområdet, säger Ann-Christin Kärrman som hoppas och tror att intresset kan bli stort.

Avgiftsfritt under 2024

I år har nämligen Svenskt Demencentrum fått statliga medel för att sprida Stjärnmärkt LSS. Stjärninstruktörsutbildningarna kan därför hållas avgiftsfria under hela 2024. Den första utbildningen äger rum i Stockholm den 14-15 maj.

Vill din arbetsplats bli Stjärnmärkt? Läs mer om Stjärnmärkt LSS på www.demenscentrum.se/stjarnmarkt-lss

8 feb 2024

Appen Nollvision i ny kostym 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

Tips och goda råd på fickan – appen Nollvision kan nu åter laddas ned till både Android- och Iphonetelefoner. Den nya versionen kommer med uppfräschad grafisk form och uppdaterat innehåll.

Appen ingår i utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är ett kunskapsstöd som tar upp hur svåra sitiuationer inom vård och omsorg kan förebyggas och bemötas med ett personcentrerat arbetssätt, i stället för med åtgärder som är tvingande eller begränsande för personen.

Förutom Nollvision innehåller utbildningspaketet även en handbok, anhörigskrift och avgitsfri webbutbildning. Läs mer på www.demenscentrum.se/nollvision

bild på appenAppen Nollvision kan laddas ned från Appstore (Iphonetelefoner) och Google play (Androidtelefoner).

Appen ingår i utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är ett kunskapsstöd som tar upp hur svåra sitiuationer inom vård och omsorg kan förebyggas och bemötas med ett personcentrerat arbetssätt, i stället för med åtgärder som är tvingande eller begränsande för personen.

Förutom Nollvision innehåller utbildningspaketet även en handbok, anhörigskrift och avgitsfri webbutbildning. Läs mer på www.demenscentrum.se/nollvision

bild på appenAppen Nollvision kan laddas ned från Appstore (Iphonetelefoner) och Google play (Androidtelefoner).

30 jan 2024

Avsätt en kvart för en sömlös vård och omsorg  

 ARBETA MED DEMENS

Var med och sy ihop en värdig demensvård i hela landet. Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram ett ett kunskapsunderlag och ber dig som arbetar verksamhetsnära eller på ledningsnivå att fylla i en enkät. OBS! Förlängd svarstid: 29 februari.

Svenskt Demenscentrum har i uppdrag att inom projektet Sömlös vård och omsorg lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom.

Målet är att ta fram verksamhetsnära verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att arbeta sömlöst genom hela vårdförloppet. För att kartlägga läget i landet har vi tagit fram enkäterna nedan som vi ber er att fylla i. Den ena vänder sig till dig som arbetar verksamhetsnära, den andra till personer på ledningsnivå

Resulaten kommer att redovisas på vår hemsida och bli en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

  • Enkät 1: till dig som arbetar verksamhetsnära Enkäten vänder sig till dig som arbetar nära personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom inom LSS, SoL och HSL, till exempel undersköterska, socionom, arbetsterapeut och läkare. Fyll i enkäten, tar ca 15 min (nytt fönster)
  • Enkät 2: till dig som arbetar på ledningsnivå Enkäten vänder sig till dig som är chef, strateg, verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare eller liknande inom LSS, SoL och HSL. Fyll i enkäten, tar ca 10 min (nytt fönster)

VinjettbildVi ber dig fylla i relevant enkät efter bästa förmåga senast den 14 februari 2024. Tack för att du hjälper oss i arbetet med att ta fram verktyg för en mer sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom!

Svenskt Demenscentrum har i uppdrag att inom projektet Sömlös vård och omsorg lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom.

Målet är att ta fram verksamhetsnära verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att arbeta sömlöst genom hela vårdförloppet. För att kartlägga läget i landet har vi tagit fram enkäterna nedan som vi ber er att fylla i. Den ena vänder sig till dig som arbetar verksamhetsnära, den andra till personer på ledningsnivå

Resulaten kommer att redovisas på vår hemsida och bli en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

  • Enkät 1: till dig som arbetar verksamhetsnära Enkäten vänder sig till dig som arbetar nära personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom inom LSS, SoL och HSL, till exempel undersköterska, socionom, arbetsterapeut och läkare. Fyll i enkäten, tar ca 15 min (nytt fönster)
  • Enkät 2: till dig som arbetar på ledningsnivå Enkäten vänder sig till dig som är chef, strateg, verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare eller liknande inom LSS, SoL och HSL. Fyll i enkäten, tar ca 10 min (nytt fönster)

VinjettbildVi ber dig fylla i relevant enkät efter bästa förmåga senast den 14 februari 2024. Tack för att du hjälper oss i arbetet med att ta fram verktyg för en mer sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom!

29 jan 2024

Inspirerande läsning om dagverksamheter 

 ARBETA MED DEMENS

Utveckling av dagverksamhet är titeln på en ny bok från Svenskt Demenscentrum. Den vill inspirera dagverksamheter till att prova nya grepp i sin verksamhet.

Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.

Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.

Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.

Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.

Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.

Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.

Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.

Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.

26 jan 2024

Nya läkemedel i fokus för internationellt möte  

 FORSKNING

I år blir troligen det första nya alzheimerläkemedlet på över 20 år tillgängligt i Sverige. För patienter och anhöriga finns ändå skäl att tona ned förväntningarna. Det framkom vid ett internationellt möte i Nobel Forum som öppnades av Drottning Silvia och samlade en rad ledande experter.

Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.

Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.

Förbättrad diagnostik

Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.

– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.

Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.

Försämras långsammare

Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:

  • Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
  • Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
  • Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
  • Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
  • Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.

Patienter i tidig fas

Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.

Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar. 

– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.

Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.

Text & bild: Magnus Westllander
 

Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.

Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.

Förbättrad diagnostik

Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.

– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.

Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.

Försämras långsammare

Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:

  • Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
  • Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
  • Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
  • Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
  • Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.

Patienter i tidig fas

Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.

Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar. 

– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.

Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.

Text & bild: Magnus Westllander
 

9 jan 2024

Forskning jämför digitala och traditionella minnestest 

 FORSKNING

Digital surfplatta eller papper och penna? En studie vid värmländska vårdcentraler jämför nya sätt att genomföra kognitiva tester med traditionella.

Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.

– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.

Pilot gav positiv respons 

Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
 
Bild på Anna Joelsson– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.

Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.

Tre grupper ingår

I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
 
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
 
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.

Utgår från samma material

– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
 
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
 
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.

Starta minnesutredningar tidgare 

Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.

 – Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.

Magnus Westlander
 
 
 
 
 
 
 

Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.

– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.

Pilot gav positiv respons 

Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
 
Bild på Anna Joelsson– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.

Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.

Tre grupper ingår

I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
 
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
 
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.

Utgår från samma material

– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
 
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
 
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.

Starta minnesutredningar tidgare 

Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.

 – Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.

Magnus Westlander
 
 
 
 
 
 
 

Geras Solutions digitala testpaket
18 dec 2023

Bristande kunskap om alzheimer bland allmänheten 

 FAKTA OM DEMENS

Oron är stor för att själv drabbas av alzheimer, ändå är det många som inte vart man ska vända sig vid tidiga tecken på sjukdomen. Det visar en ny enkätundersökning.

Drygt 1 000 svenskar 18–84 år har fått rad besvara en rad frågor om Alzheimers sjukdom. Mer än hälften uppger att de känner någon som har eller har haft sjukdomen. 70 procent kan ändå inte uppge fler tidiga tecken på alzheimer än minnesproblem. 60 procent vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på alzheimer.

På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom svarar 2 av 5 ja. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga.

Undersökning är gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Läs den i sin helhet på Hjärnfondens webb (nytt fönster)

Drygt 1 000 svenskar 18–84 år har fått rad besvara en rad frågor om Alzheimers sjukdom. Mer än hälften uppger att de känner någon som har eller har haft sjukdomen. 70 procent kan ändå inte uppge fler tidiga tecken på alzheimer än minnesproblem. 60 procent vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på alzheimer.

På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom svarar 2 av 5 ja. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga.

Undersökning är gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Läs den i sin helhet på Hjärnfondens webb (nytt fönster)

13 dec 2023

Upplands-Bro på väg mot en Stjärnmärkt äldreomsorg 

 ARBETA MED DEMENS

I Upplands-Bro råder feststämning i kommunhuset. Dagen före Lucia tilldelas fem enheter diplom som bevis på att de har blivit Stjärnmärkta. Nästa år ska den Stjärnmärkta skaran utökas och omfatta all äldreomsorg i kommunen.
 

I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.

– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.

bild från diplomering

 

Fördel med förankring 

Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.

Initiativ av Årets chef 

Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.

Bra utbildningsmaterial 

En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.

– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.

Text & foto: Magnus Westlander

 
 
 
 

I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.

– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.

bild från diplomering

 

Fördel med förankring 

Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.

Initiativ av Årets chef 

Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.

Bra utbildningsmaterial 

En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.

– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.

Text & foto: Magnus Westlander

 
 
 
 

13 dec 2023

Om minnet – ett nytt avsnitt av Demenspodden 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS |Poddradio

Demensläkaren Wilhelmina Hoffman berättar om hur minnet fungerar och vilken typ av minnesproblem vi bör vara uppmärksamma på. Hör också undersköterskan Paola Olin som genomför minnestester på en vårdcentral.