Senaste nytt

21 maj 2015

Nya delar i utbildningspaketet Nollvision 

 UTBILDNING

Nu kompletterar vi utbildningspaketet Nollvision med en kort webbutbildning och en film. Webbutbildningen vänder sig till yrkesverksamma inom vård och omsorg. Den tar ungefär en halvtimme att genomföra och innehåller filmer och praktiska övningar. Syftet med webbutbildningen är att inspirera och visa hur man kan arbeta för en nollvision – en demensvård utan tvingande åtgärder.

bild på utbildningsportalUtbildningen förutsätter att du har grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Om du saknar eller behöver repetera det rekommenderar vi att du går Demens ABC och gärna någon av våra andra webbutbildningar i serien Demens ABC plus. Samtliga Demenscentrums webbutbildningar är avgiftsfria och finns på vår utbildningsportal »  (nytt fönster

Svenskt Demenscentrum släpper även en introduktionsfilm om nollvisionen. Den vänder sig i första hand till chefer och arbetsledare. Se filmen här »

Mer fördjupad kunskap om hur man kan förebygga och hantera svåra situationer i demensvård och -omsorg finns i handboken Nollvision som också ingår i utbildningspaketet. Sedan tidigare finns även en 16-sidig handbok för anhöriga.

Läs mer på demenscentrum.se/Nollvision »

bild på utbildningsportalUtbildningen förutsätter att du har grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Om du saknar eller behöver repetera det rekommenderar vi att du går Demens ABC och gärna någon av våra andra webbutbildningar i serien Demens ABC plus. Samtliga Demenscentrums webbutbildningar är avgiftsfria och finns på vår utbildningsportal »  (nytt fönster

Svenskt Demenscentrum släpper även en introduktionsfilm om nollvisionen. Den vänder sig i första hand till chefer och arbetsledare. Se filmen här »

Mer fördjupad kunskap om hur man kan förebygga och hantera svåra situationer i demensvård och -omsorg finns i handboken Nollvision som också ingår i utbildningspaketet. Sedan tidigare finns även en 16-sidig handbok för anhöriga.

Läs mer på demenscentrum.se/Nollvision »

logga Nollvision

20 maj 2015

Sex Silvialäkare nyexaminerade 

 

I måndags fick Sverige sina första "demensdoktorer". Det handlar om sex stycken som numera kan titulera sig Silvialäkare efter att ha genomgått en tvåårig magisterutbildning i demensvård för läkare. Under en ceremoni på Drottningholms slottsteater fick de ta emot diplom och Silviahemmets dekoration.

Gruppbild Silvialäkare

Tanken är att Silvialäkarna ska fungera som kunskapspelare på sina arbetsplatser och bland annat driva det lokala arbetet med riktlinjer och behandlingsprogam för demensvård.

– Utbildningen av Silvialäkare bidrar till en utveckling av demensvården. Detta med stark koppling till de senaste forskningsrönen inom området, och verktyg för säkra högsta kvalitet och rätt prioriteringar i av vården av dessa patienter, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik och kursansvarig för utbildningen, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Magisterutbiidningen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Totalt har tre intagningar till utbildningen gjorts och för närvarande finns studenter från Japan, Tyskland och Luxemburg på deltagarlistan.

Sedan tidigare erbjuder Silviahemmet, i samarbete med Sophiahemmets högskola, vidareutbildningar i demensvård för både undersköterskor och sjuksköterskor. Nya utbildningskullar går ut den 1 juni. Då kommer det att finnas totalt 549 Silviasystrar och 191 Silviasjuksköterskor.

Läs mer om utbildningen » (nytt fönster)

Gruppbild Silvialäkare

Tanken är att Silvialäkarna ska fungera som kunskapspelare på sina arbetsplatser och bland annat driva det lokala arbetet med riktlinjer och behandlingsprogam för demensvård.

– Utbildningen av Silvialäkare bidrar till en utveckling av demensvården. Detta med stark koppling till de senaste forskningsrönen inom området, och verktyg för säkra högsta kvalitet och rätt prioriteringar i av vården av dessa patienter, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik och kursansvarig för utbildningen, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Magisterutbiidningen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Totalt har tre intagningar till utbildningen gjorts och för närvarande finns studenter från Japan, Tyskland och Luxemburg på deltagarlistan.

Sedan tidigare erbjuder Silviahemmet, i samarbete med Sophiahemmets högskola, vidareutbildningar i demensvård för både undersköterskor och sjuksköterskor. Nya utbildningskullar går ut den 1 juni. Då kommer det att finnas totalt 549 Silviasystrar och 191 Silviasjuksköterskor.

Läs mer om utbildningen » (nytt fönster)

 

 

 

Bildinfo Fr v Thulfigar Nasir (Silvialäkare), Marie Kjellmark (Silvialäkare), Claes Dinkelspiel- (styrelsemedlem i Silviahemmet), Moa Wibom (Silvialäkare), Madelene Johanzon (Silvialäkare), Dag Salaj (Silvialäkare), Kerstin Lundgren (Silvialäkare), Wilhelmina Hoffman (chef för Silviahemmet)

19 maj 2015

Bokrea under Demensdagarna 

 

Den 20–21 maj är det dags för årets största evenemang inom demensområdet. Närmare 1600 personer vallfärdar då till Karlstad för att delta i Svenska Demensdagarna. Svenskt Demenscentrum finns givetvis på plats och erbjuder bland annat rejält rabatterade priser på fyra utvalda böcker:

 

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar

  • Om demenssjukdom för anhöriga
  • Om demenssjukdom för biståndshandläggare
  • Om demenssjukdom för hemtjänst

Böckerna säljs för 140 kr (inkl moms) + porto. Ordinarie pris är 179 kr. Läs mer om böckerna och beställ här » OBS! Rabatten gäller endast den 20–21 maj.

Bokomslagomslag anhörigbokomslag biståndshandläggarbokomslag bok för biståndshandläggare

 

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar

  • Om demenssjukdom för anhöriga
  • Om demenssjukdom för biståndshandläggare
  • Om demenssjukdom för hemtjänst

Böckerna säljs för 140 kr (inkl moms) + porto. Ordinarie pris är 179 kr. Läs mer om böckerna och beställ här » OBS! Rabatten gäller endast den 20–21 maj.

Bokomslagomslag anhörigbokomslag biståndshandläggarbokomslag bok för biståndshandläggare

18 maj 2015

Följ livesändning från Dementia Forum X 

 

...

logga

I dag hålls för första gången Dementia Forum X i Stockholm. Det är en mötesplats för demensfrågor med forskare och internationella makthavare från fem utvalda områden. Arrangörer är Swedish Care International, Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Svenskt Demenscentrum är officiell partner. Äldreminister Åsa Regnér är inledningstalare.

Följ liveutsändningen » (engelska)

logga

I dag hålls för första gången Dementia Forum X i Stockholm. Det är en mötesplats för demensfrågor med forskare och internationella makthavare från fem utvalda områden. Arrangörer är Swedish Care International, Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Svenskt Demenscentrum är officiell partner. Äldreminister Åsa Regnér är inledningstalare.

Följ liveutsändningen » (engelska)

28 apr 2015

Ny webbutbildning om läkemedel 

 

Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram Jobba säkert med läkemedel, en baskurs i att hantera läkemedel i äldreomsorgen. Kursen är webbaserad och består av fem delkurser som tar cirka två timmar att genomföra. Efter godkänt kunskapstest kan man ladda ned ett diplom.

utbildningsportalGenomgången utbildning ger baskunskaper för att bland annat ge läkemedel i rätt tid och på rätt sätt, förstå roll och ansvar vid dlegering och uppmärksamma symtom vid diabetes. Jobba säkert med läkemedel är avgiftsfri och tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal » (nytt fönster)

utbildningsportalGenomgången utbildning ger baskunskaper för att bland annat ge läkemedel i rätt tid och på rätt sätt, förstå roll och ansvar vid dlegering och uppmärksamma symtom vid diabetes. Jobba säkert med läkemedel är avgiftsfri och tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal » (nytt fönster)

17 apr 2015

DEBATT: Politikerna måste ta demenshotet på allvar 

 

Demenssjukdomar är den mest kostsamma sjukdomsgruppen i Sverige. Ändå satsar inte svenska politiker på forskning för att knäcka demensgåtan. Det skriver Bengt Winblad, professor och chef för Swedish Brain Power, i en debattartikel i Expressen.

Bengt Winblad oroas över att Sverige är på väg att hamna på efterkälken. Storbritannien har nyligen satsat 400 miljoner kronor på ett samarbete mellan universiteten i Cambridge, Oxford och London. Pengarna ger 90 forskare möjlighet att ta fram nya läkemedelsbehandlingar för alzheimer och andra demenssjukdomar. Liknande nationella satsningar har redan gjorts i USA, Tyskland, Frankrike och Nederländerna påpekar Bengt Winblad. Båda Världshälsoorganisationen (WHO) och G7 (tidigare G8) har uppmanat världens länder att prioritera demenssjukdomar som det snabbast växande hotet mot folkhälsan. Många längder håller på att ta fram egna nationella planer för att ta krafttag mot demenshotet. Vi är många som de senaste åren påpekat vikten av en sådan även för Sverige, skriver Bent Winblad. Men en sådan plan måste täcka hela spektrumet från basal grundforskning till behandling och omvårdnad för att inte vara verkningslös.

Läs hela debattartikeln i Expressen »
(nytt fönster)

Bengt Winblad oroas över att Sverige är på väg att hamna på efterkälken. Storbritannien har nyligen satsat 400 miljoner kronor på ett samarbete mellan universiteten i Cambridge, Oxford och London. Pengarna ger 90 forskare möjlighet att ta fram nya läkemedelsbehandlingar för alzheimer och andra demenssjukdomar. Liknande nationella satsningar har redan gjorts i USA, Tyskland, Frankrike och Nederländerna påpekar Bengt Winblad. Båda Världshälsoorganisationen (WHO) och G7 (tidigare G8) har uppmanat världens länder att prioritera demenssjukdomar som det snabbast växande hotet mot folkhälsan. Många längder håller på att ta fram egna nationella planer för att ta krafttag mot demenshotet. Vi är många som de senaste åren påpekat vikten av en sådan även för Sverige, skriver Bent Winblad. Men en sådan plan måste täcka hela spektrumet från basal grundforskning till behandling och omvårdnad för att inte vara verkningslös.

Läs hela debattartikeln i Expressen »
(nytt fönster)

15 apr 2015

Ny utbildningsportal med nya kurser 

 UTBILDNING

Nu har Svenskt Demenscentrum öppnat en ny utbildningsportal för webbutbildningar. Här hittar du Demens ABC, Demens ABC plus och (fr o m vecka 19) den senaste webbutbildningen: Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Även externt producerade kurser som berör demensområdet kommer att finnas på portalen.

bild utbildningsprortal

För att få tillgång till portalens utbildningar behöver du först registrera dig. Du loggar sedan in med din e-postadress och lösenord som du väljer.

Du som redan påbörjat en kurs, innan portalen öppnades, måste uppdatera ditt användarkonto och ange ett nytt lösenord, klicka här.Sedan kan du fortsätta med kursen eller välja en ny.

Gå till utbildningsportal »
(nytt fönster)

bild utbildningsprortal

För att få tillgång till portalens utbildningar behöver du först registrera dig. Du loggar sedan in med din e-postadress och lösenord som du väljer.

Du som redan påbörjat en kurs, innan portalen öppnades, måste uppdatera ditt användarkonto och ange ett nytt lösenord, klicka här.Sedan kan du fortsätta med kursen eller välja en ny.

Gå till utbildningsportal »
(nytt fönster)

14 apr 2015

Demencentrum i TV4:s nyhetsmorgon 

 

I helgen svarade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, på frågor om demenssjukdomar i TV4:s Nyhetsmorgon. Eva Ottosson berättade om hur familjen påverkades när maken drabbade av alzheimer, endast 39 år gammal. Ni som missade inslagen kan se dem på TV4 play.

8 apr 2015

Gångtest utvärderas för tidig demensdiagnos  

 FORSKNING

Försämrad gång kan vara ett tecken på begynnande demens. Nu ska svenska forskare undersöka om ett nytt gångtest kan bidra till att ställa tidig diagnos. 

Den aktuella studien omfattar 280 patienter som sökt vård för minnesutredning på Akademiska sjukhuset eller Falu lasarett. Deltagarna kommer att få göra ett gångtest, samtidigt som de löser en muntlig uppgift. Momenten under gångtestet kommer att filmas så att forskarna också kan studera förändringar i gångmönster. Efter testet jämföras resultaten för dem som får en demensdiagnos med dem som inte utvecklar demens.

– Tidig upptäckt av demens är viktigt av flera skäl. Förutom att läkemedelsbehandling kan inledas ökar möjligheterna att sätta in rätt stöd till patienter och anhöriga, både träning och hjälpmedel som minskar risken för fallskador och underlättar vardagen, säger Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

I dag finns inget blodprov eller annat enkelt sätt att avslöja demenssjukdom i ett tidigt skede. En demensutredning innehåller en rad olika delar, bland annat bör Minimentaltest (MMSE) och Klocktest ingå enligt Socialstyreslsens nationella riktlinjer. Yla Cedervall betonar att det gångtest som nu utvärderas först och främst ska komplettera dessa. 

– En fördel med ett gångtest är att det kan upplevas mindre pressande än ett minnestest och kan utföras av fysioterapeuter i olika vårdsammanhang. Därför tror vi att det kan bli ett bra komplement i vården som ökar möjligheterna att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt, säger hon.

Den aktuella studien omfattar 280 patienter som sökt vård för minnesutredning på Akademiska sjukhuset eller Falu lasarett. Deltagarna kommer att få göra ett gångtest, samtidigt som de löser en muntlig uppgift. Momenten under gångtestet kommer att filmas så att forskarna också kan studera förändringar i gångmönster. Efter testet jämföras resultaten för dem som får en demensdiagnos med dem som inte utvecklar demens.

– Tidig upptäckt av demens är viktigt av flera skäl. Förutom att läkemedelsbehandling kan inledas ökar möjligheterna att sätta in rätt stöd till patienter och anhöriga, både träning och hjälpmedel som minskar risken för fallskador och underlättar vardagen, säger Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

I dag finns inget blodprov eller annat enkelt sätt att avslöja demenssjukdom i ett tidigt skede. En demensutredning innehåller en rad olika delar, bland annat bör Minimentaltest (MMSE) och Klocktest ingå enligt Socialstyreslsens nationella riktlinjer. Yla Cedervall betonar att det gångtest som nu utvärderas först och främst ska komplettera dessa. 

– En fördel med ett gångtest är att det kan upplevas mindre pressande än ett minnestest och kan utföras av fysioterapeuter i olika vårdsammanhang. Därför tror vi att det kan bli ett bra komplement i vården som ökar möjligheterna att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt, säger hon.

 
 


Läs pressmeddelande »
(nytt fönster)


 

7 apr 2015

Gammal traktor blir utflyktsmål 

 

Hagens demensboende i Herrljunga har köpt in en gammal traktor. Tanken är att erbjuda männen en meningsfull aktivitet som kan väcka gamla minnen till liv.

Enhetschef Siv Hagengrinder berättar för Sveriges Radio att många av de boende har en bakgrund inom lantbruket, hon tror därför att traktorn kan få en viktig funktion.

– När de sitter och pratar inne på avdelningen på kvällarna kommer de ofta in på traktorn. Och då kommer gubbarna ihåg sin historia och minns lite bakåt. Så den har blivit ett bra samtalsämne.

När det blir varmare ute ska personal och boende ta med sandpapper och gå ut och slipa på traktorn. Och så blir det korvgrillning och öl.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, blir glad när hon hör om initiativet på Hagens demensboende.

– Jag tycker att det är toppen. Att de boende får använda syn, känsel och doft och pyssla med någonting de känner igen kan stimulera till äldre minnen och starta upp intressanta samtal. Så här har man verkligen tänkt till, säger hon på Sveriges Radios webb.

Läs mer på SR:s webb » (nytt fönster)

Enhetschef Siv Hagengrinder berättar för Sveriges Radio att många av de boende har en bakgrund inom lantbruket, hon tror därför att traktorn kan få en viktig funktion.

– När de sitter och pratar inne på avdelningen på kvällarna kommer de ofta in på traktorn. Och då kommer gubbarna ihåg sin historia och minns lite bakåt. Så den har blivit ett bra samtalsämne.

När det blir varmare ute ska personal och boende ta med sandpapper och gå ut och slipa på traktorn. Och så blir det korvgrillning och öl.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, blir glad när hon hör om initiativet på Hagens demensboende.

– Jag tycker att det är toppen. Att de boende får använda syn, känsel och doft och pyssla med någonting de känner igen kan stimulera till äldre minnen och starta upp intressanta samtal. Så här har man verkligen tänkt till, säger hon på Sveriges Radios webb.

Läs mer på SR:s webb » (nytt fönster)

traktor