Senaste nytt

20 aug 2009

TV-inslag från Vigs ängar 

 

SVT:s Rapport har besökt demensboendet Vigs ängar utanför Ystad.

Här försöker man skapa en meningsfull vardag för de boende, just det som Socialstyrelsen betonar i sina nyligen publicerade Nationella riktlinjer för demensvården.

Se TV-inslag » (9,40 min in i Rapportsändningen)

Här försöker man skapa en meningsfull vardag för de boende, just det som Socialstyrelsen betonar i sina nyligen publicerade Nationella riktlinjer för demensvården.

Se TV-inslag » (9,40 min in i Rapportsändningen)

19 aug 2009

Ny webbutbildning följer nationella demensriktlinjer 

 UTBILDNING

Idag presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna ligger till grund för den webbaserade utbildning som Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram.

I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:

  • Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
  • God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
  • Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
  • De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.

Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.

– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.

Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.

– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna

De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).

Magnus Westlander

I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:

  • Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
  • God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
  • Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
  • De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.

Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.

– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.

Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.

– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna

De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).

Magnus Westlander

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009, prel. version » (nytt fönster)

 

Hur ska riktlinjerna förankras? Läs intervju med Ulla Höjgård (Socialstyrelsens webb) » (nytt fönster)

 

 

 

 

Regionala seminarier

4/9 Sörmland

10/9 Skåne

18/9 Dalarna, Gävleborg

23/9 Uppland, Västmanland

7/10 Värmland

13/10 Örebro

19/10 Blekinge, Halland och Kronoberg

1–2/10 Stockholm

29/10 Norrbotten, Västerbotten

4/11 Jämtland, Västernorrland

5/11 Jönköping, Kalmar, Östergötland

12/11 Göteborg, Västra Götaland

12 aug 2009

Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer 

 FORSKNING

På senare år har forskare intresserat sig för sambandet mellan Medelhavskost och Alzheimers sjukdom. Två nya studier i det senaste numret av tidskriften JAMA kommer fram till vitt skilda resultat.

bild på gräMycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.

Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.

De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.

Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.

Magnus Westlander

bild på gräMycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.

Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.

De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.

Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.

Magnus Westlander

12 aug 2009

Idrottspris ges till alzheimerforskningen 

 

I går fick golfstjärnan Helene Alfredsson motta Göteborgs-Postens Stora Sportpris på 40 000 kr. Pengarna tänker hon donera till bl a alzheimerforskningen.

GP:s Stora Sportpris delas varje år ut till en framgångsrik idrottare i Västsverige. I år får Helen Alfredsson priset för att hon enligt juryn "klubbade sig under 2008 åter in i världseliten och besegrade därmed smärtor, skador och betydligt yngre motståndare."

I samband med prisutdelningen förklarade Helene Alfredsson vad pengarna skulle användas till.
– Jag ska ge hälften till Gullbringa, min moderklubb, och hälften till Alzheimer research, sade hon till Göteborgs-Posten.

Helene Alfredsson har varit professionell golfspelare sedan 1989. Bland framgångarna märks seger i Kraft Nabisco Championshipi 1993, en av damernas s k majortävlingar. Hennes mor är drabbad av Alzheimers sjukdom.

GP:s Stora Sportpris delas varje år ut till en framgångsrik idrottare i Västsverige. I år får Helen Alfredsson priset för att hon enligt juryn "klubbade sig under 2008 åter in i världseliten och besegrade därmed smärtor, skador och betydligt yngre motståndare."

I samband med prisutdelningen förklarade Helene Alfredsson vad pengarna skulle användas till.
– Jag ska ge hälften till Gullbringa, min moderklubb, och hälften till Alzheimer research, sade hon till Göteborgs-Posten.

Helene Alfredsson har varit professionell golfspelare sedan 1989. Bland framgångarna märks seger i Kraft Nabisco Championshipi 1993, en av damernas s k majortävlingar. Hennes mor är drabbad av Alzheimers sjukdom.

9 aug 2009

Medelålderns livsstil påverkar demensrisken 

 FORSKNING

Rökning och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för att senare i livet drabbas av demenssjukdom. Det visar en stor amerikansk studie publicerad i det senaste numret av Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Forskarna har följt drygt 11 000 personer,  46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.

Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.

Magnus Westlander

Forskarna har följt drygt 11 000 personer,  46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.

Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.

Magnus Westlander

7 aug 2009

Höga kolesterolvärden ökar risk för demens 

 FORSKNING

Ett forskarlag bestående av finländska och amerikanska forskare har funnit att höga kolesterolvärden i medelåldern medför en ökad risk för demens senare i livet. Studien publiceras i det kommande numret av den medicinska tidskriften Dementia & Geriatric Cognitive Disorders.

Forskarna har i fyra decennier följt närmare 10 000 män och kvinnor från Kalifornien i USA. Kolesterolhalten i blodet uppmättes vid studiestart ,1964–1973, då deltagarna var 40–45 år. Fyrtio år senare granskade forskarna deras journaler för att se vilka som drabbats av demens.

Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan höga halter av kolesterol i medelåldern och Alzheimers sjukdom senare i livet. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna. Även måttligt förhöjda kolesterolvärden ökade risken att insjukna i demenssjukdom.

De här resultaten visar att livsstilsfaktorer i medelåldern spelar stor roll för insjuknande i demenssjukdom senare i livet.

Gunilla Nordberg 

Forskarna har i fyra decennier följt närmare 10 000 män och kvinnor från Kalifornien i USA. Kolesterolhalten i blodet uppmättes vid studiestart ,1964–1973, då deltagarna var 40–45 år. Fyrtio år senare granskade forskarna deras journaler för att se vilka som drabbats av demens.

Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan höga halter av kolesterol i medelåldern och Alzheimers sjukdom senare i livet. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna. Även måttligt förhöjda kolesterolvärden ökade risken att insjukna i demenssjukdom.

De här resultaten visar att livsstilsfaktorer i medelåldern spelar stor roll för insjuknande i demenssjukdom senare i livet.

Gunilla Nordberg 

6 aug 2009

Nytt EU-initiativ om demenssjukdomar 

 FORSKNING

Demenssjukdomarna måste bekämpas på flera fronter. Det anser EU-kommissionen som bland annat vill verka för en övergripande samordning av medlemsländernas forskning på området.

bild på eu-flaggaDen 22 juli 2009 presenterade EU-kommissionen förslag för att möta den växande omfattningen av demenssjukdomar. Idag beräknas 7 miljoner människor i Europa vara drabbade av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Antalet väntas fördubblas inom 20 år.

Alzheimers sjukdom utgör en stor europeisk utmaning både från ett hälsoperspektiv och från ett socialt och ekonomiskt perspektiv skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Den betonar att huvudansvaret för demenssjukdomarna ligger på medlemsländerna men föreslår samtidigt en rad gemensamma åtgärder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen samt förbättra omvårdnaden.

Kommissionen vill stödja utvecklingen av bättre diagnostik – verktyg och metoder som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Den vill även främja en gemensam reflektion kring de drabbades rättigheter, autonomy och värdighet. Forskningen är ett annat angeläget område som pekas ut. Kommission vill bidra till en övergripande koordinering av den forskning som bedrivs i de enskilda medlemsländerna, allt för ett effektivare utnyttjande av resursanslagen.

– Vi kommer att få se ett genombrott för forksningen om medlemsländerna nu börjar koordinera de nationella programmen runt en gemensam agenda. Det här är en möjlighet för europeisk vetenskap, säger EU:s forskningskommissionär Janez Potočnik på Alzheimer Europes webbplats.

Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska Institutet, välkomnar initiativet från EU-kommissionen.

– Även om forskningen i Sverige ligger i framkant i Europa och världen finns det mycket att vinna på att ytterligare koordinera våra forskningsinsatser och erfarenheter kring denna tyvärr mycket vanliga sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande.

Läs pressmeddelande från EU-kommissionen »

Magnus Westlander

bild på eu-flaggaDen 22 juli 2009 presenterade EU-kommissionen förslag för att möta den växande omfattningen av demenssjukdomar. Idag beräknas 7 miljoner människor i Europa vara drabbade av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Antalet väntas fördubblas inom 20 år.

Alzheimers sjukdom utgör en stor europeisk utmaning både från ett hälsoperspektiv och från ett socialt och ekonomiskt perspektiv skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Den betonar att huvudansvaret för demenssjukdomarna ligger på medlemsländerna men föreslår samtidigt en rad gemensamma åtgärder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen samt förbättra omvårdnaden.

Kommissionen vill stödja utvecklingen av bättre diagnostik – verktyg och metoder som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Den vill även främja en gemensam reflektion kring de drabbades rättigheter, autonomy och värdighet. Forskningen är ett annat angeläget område som pekas ut. Kommission vill bidra till en övergripande koordinering av den forskning som bedrivs i de enskilda medlemsländerna, allt för ett effektivare utnyttjande av resursanslagen.

– Vi kommer att få se ett genombrott för forksningen om medlemsländerna nu börjar koordinera de nationella programmen runt en gemensam agenda. Det här är en möjlighet för europeisk vetenskap, säger EU:s forskningskommissionär Janez Potočnik på Alzheimer Europes webbplats.

Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska Institutet, välkomnar initiativet från EU-kommissionen.

– Även om forskningen i Sverige ligger i framkant i Europa och världen finns det mycket att vinna på att ytterligare koordinera våra forskningsinsatser och erfarenheter kring denna tyvärr mycket vanliga sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande.

Läs pressmeddelande från EU-kommissionen »

Magnus Westlander

6 aug 2009

Omtumlande när demensen kommer tidigt  

 

Kvällen innan Ann-Sofi Lundbäck skulle ta studenten lovade mamman att hon hade läget under kontroll inför morgondagens fest. Men när den nyblivna studenten dök upp med sina kamrater var ingenting förberett. Ann-Sofi tolkade glömskan som nonchalans – "mamma skiter i mig". Först senare fick hon besked om att orsaken hette Alzheimers sjukdom.

Ökade krav i arbetslivet har inneburit att demenssjukdomar upptäcks allt tidigare. I ett inslag från SVT:s rapport berättar Ann-Sofi Lundbäck hur omtumlande ett insjuknande är för hela familjen.

Se inslag på SVT:s webb »

 

Ökade krav i arbetslivet har inneburit att demenssjukdomar upptäcks allt tidigare. I ett inslag från SVT:s rapport berättar Ann-Sofi Lundbäck hur omtumlande ett insjuknande är för hela familjen.

Se inslag på SVT:s webb »

 

3 aug 2009

Diktsamling sprungen ur pappans demens 

 

När Jenny Erikssons pappa fick diagnosen Alzheimers sjukdom började hon skriva. Numera går hon andra året på gymnasiets medieprogram och har gett ut sin första diktsamling.

På en bro över stjärnorna heter diktsamlingen som hon tillägnat sin pappa. Han dog i mars 2009 efter att i flera år haft alzheimer. Diagnosen ställdes då han var endast 47 år och väntade sitt tredje barn. För äldsta dottern Jenny Eriksson, då 12 år gammal, kom beskedet som en chock.

– Jag trodde att alzheimer bara drabbade gamlingar, inte min pappa, säger hon i en öppenhjärtig artikel i Arbetarbladet (3 aug 2009).

För Jenny Eriksson blev skrivandet ett sätt att bearbeta sorgen. Flera av dikterna i hennes bok som kom i våras handlar om saknaden efter pappan. Hon planerar redan en ny bok, om hur det är att vara ung anhörig till en person med alzheimers sjukdom. En bok som hon själv hade velat läsa när pappan blev sjuk.

– Alzheimer är en sjukdom som är förknippad med skam. Jag vill ändra på det, säger hon.

På en bro över stjärnorna heter diktsamlingen som hon tillägnat sin pappa. Han dog i mars 2009 efter att i flera år haft alzheimer. Diagnosen ställdes då han var endast 47 år och väntade sitt tredje barn. För äldsta dottern Jenny Eriksson, då 12 år gammal, kom beskedet som en chock.

– Jag trodde att alzheimer bara drabbade gamlingar, inte min pappa, säger hon i en öppenhjärtig artikel i Arbetarbladet (3 aug 2009).

För Jenny Eriksson blev skrivandet ett sätt att bearbeta sorgen. Flera av dikterna i hennes bok som kom i våras handlar om saknaden efter pappan. Hon planerar redan en ny bok, om hur det är att vara ung anhörig till en person med alzheimers sjukdom. En bok som hon själv hade velat läsa när pappan blev sjuk.

– Alzheimer är en sjukdom som är förknippad med skam. Jag vill ändra på det, säger hon.

 

Till artikel i Arbetarbladet » (nytt fönster)

 

(...)
Det är den bild jag behåller.
Sjukdomens är bara ett skal.
Döljer en av dem jag älskar mest
Men väl där innanför finns du.
Och det vet jag.

(...)

Ur diktsamlingen På en bro över stjärnorna av Jenny Eriksson.
 

10 jul 2009

Nya studier om kaffets skydd mot demens 

 FORSKNING

Svenskt Demenscentrum har tidigare rapporterat om forskningsresultat som visat att kaffedrickande i medelåldern kan minska risken för att drabbas av demens senare i livet. Detta bekräftas nu i två nya studier som pekar på att kaffe tycks ha en skyddande mot Alzheimers sjukdom.

Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.

Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott. 

Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.

Gunilla Nordberg

Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster) 

Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.

Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott. 

Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.

Gunilla Nordberg

Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster)