Senaste nytt

Amazing, Isn´t It?  Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.

– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.

Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.

Tau typiskt för alzheimer

Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.

Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.

Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.

– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.

Blodprovanalys relativt billig

Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.

Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.

– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Kan dröja några år

När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.

– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.

Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.

– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

Redan i mitten av april efterfrågade Folkhälsomyndigheten goda exempel från regioner, kommuner och verksamheter. Deras svar har nu sammanställts i en rapport som vänder sig till främst chefer och verksamhetsutvecklare. Rapporten innehåller inga rekommendationer utan har som syfte att väcka tankar och inspirera till nya arbetssätt som kan minska smittspridningen av covid-19 på särskilda boenden.

Exemplen som tas upp handlar bland annat om samverkan, psykosocial miljö, information och utbildning. Ett exempel ur rapporten från en verksamhetschef:

Redan i början av mars upprättade vi en rutin för besöksrestriktioner i verksamheten. Personal fick samtidigt information om hur de skulle arbeta med hygienrutiner och ingen fick komma till arbetet med förkylningssymptom. Telefonuppföljningar med anställda som varit hemma sjuka innan de återgår i arbete.

12 mars införde vi besöksstopp i verksamheten. Anhöriga kan fortfarande komma och prata med sina närstående på behörigt avstånd utomhus och via balkonger. Alla möten sker digitalt. Gemensamma aktiviteter/träning hålls utomhus.

En avdelning med 9 platser har iordningsställts som ”isoleringsavdelning” dit vi omgående flyttar boende som uppvisar symptom i avvaktan på provsvar. Dag- och kvällspass var det samma personal som jobbade med den sjuke, och på nätterna var det ett avsett nattvak.

Stephanie Nilsson utbildar sig till undersköterska vid sidan av sitt arbete inom hemtjänsten i Malmö. Nya erfarenheter lockade henne att söka sig till Malmö stads nystartade covidteam. Mellan halv tre på eftermiddagen och elva på kvällen besöker hon numera endast personer som är diagnosticerade med covid-19. Upptagningsområdet sträcker sig över hela Malmö.

Inför varje besök upprepar hon och kollegan samma rutin. I tur och ordning tar de på sig skoskydd, förkläde med långa ärmar, munskydd, handskar och slutligen visiret. Sedan ringer de på dörrklockan.

– Första kvällen var det faktiskt nervöst, man är inte alls van vid att arbeta i sån här täckande skyddsutrustning. Men nu känner man sig mer trygg här på jobbet, när man möter människor på stan är man ju oskyddad, säger Stephanie Nilsson.

Går alltid två och två

Personerna hon och kollegorna besöker – de går alltid två och två – har i de flesta fall vårdats för covid-19 på sjukhus. Många är utmattade efter en ansträngande sjukdomstid och har dålig aptit.

– Därför är det särskilt viktigt att se till att de får i sig näring och ordentligt med vätska. Puls, kroppstemp och andningsfrekvens kontrolleras alltid. I övrigt hjälper vi till med allt de som personen beviljats, säger Stephanie Nilsson.

Det har hänt att brukare försämrats och behöver sjukhusvård igen. Men de flesta testas negativt för covid-19 efter 5–7 dagar. Då är det dags för den ordinarie hemtjänsten att ta över igen och covidteamet får tacka för sig. Det kan kännas lite tråkigt berättar Stephanie Nilsson, att lämna just när man börjat lära känna dem.

–  Tror många brukare känner samma sak. Eftersom vi i teamet har ganska lugnt för närvarande kan vi vara hos dem längre tid än den ordinarie hemtjänsten kan, det är brukarna väldigt tacksamma för, säger hon.

Förhållandevis lugnt

Michael Zander, sektionschef i Malmö stad, kan bekräfta att det är förhållandevis lugnt på coronafronten inte bara i Malmö. Jämfört med de flesta andra delar av landet går smittspridningen betydligt långsammare i Skåne. I början av juni 2020 är antalet dödsfall i covid-19 nästan sju gånger fler i Storstockholm, om man tar hänsyn till skillnaderna i regionernas invånarantal.

– Samtidigt med covidteamet startade vi kohortvård på ett korttidsboende i Malmö. Där är i dag en plats belagd, 43 står lediga. Visst, det ser ganska bra ut nu men man går på tårna hela tiden och frågan gnager, när kommer det till oss, säger Michael Zander.

Kohortvården vid korttidsboendet (endast för covid-19-sjuka) och covidteamet har samma huvudsyfte. Genom att avsätta personal som arbetar enbart med coronasjuka personer ska smittspridningen hållas i schack.

– Dessutom är det ett sätt samla erfarenheter och bygga upp kompetens kring covid-19. De som sökt sig till covidteamet har gjort det av intresse, för att det vill göra något viktig för samhället. De flesta har lång erfarenhet och är mycket kompetenta inom sitt område, säger Michael Zander.

Rutin för misstänkt smitta

Covidteamet består av 2 sjuksköterskor, 24 undersköterskor (ett par är under utbildning) och en läkare från Region Skåne. Teamet fokuserar endast på personer med diagnostiserad covid-19 men Malmö stad har även en utarbetad rutin för hur misstänkt smitta ska fångas upp. Hemtjänstpersonalen kontaktar då sin sjuksköterska för en första bedömning. Om testning anses befogad kopplas ett mobilt vårdteam in med läkare och sjuksköterska som utför testningen.

– Först när ett positivt testresultat kan påvisas övergår brukaren till covidteamet. Ordinarie hemtjänstpersonal som innan dess gått hem till brukaren informeras då om resultatet och ombeds vara särskilt observant på egna symptom, säger Michael Zander.

Det finns ingen statistik på i vilken grad personer med demenssjukdom drabbats av covid-19 i Malmö. Covidteamet har hittills haft få fall, kohortvården några fler. Många demenssjuka finns på särskilda boenden men även här verkar man ha lyckats bättre med att hålla smittan stången. En betydligt lägre andel av de som avlidit i covid-19 i Skåne har bott på äldreboenden jämfört med i övriga storstadsregioner.

Går inte att slappna av 

Folkhälsomyndigheten brukar peka på att sportlovet låg tidigare i Skåne som en viktig orsak till den lägre smitspridningstakten av coronavirus. Kanske även stängningen av Öresundsbron har hjälp till eller också har vi bara haft tur spekulerar Michael Zander. Men studentsamlingar och turistströmmar under sommaren kan snabbt ändra på förutsättningarna.

– Det går absolut inte att slappna av. Covidteamet ha jag beräknat för året ut. Efter sommaren, får vi ta ett nytt beslut. Vi kommer alla gånger att behålla teamet tills vi känner oss säkra, säger Michael Zander.

Magnus Westlander

Svenskt Demenscentrum fick en pratstund med Madeleine Smedberg Mrdjen och Gabriella Belestam, administratör respektive verksamhetschef vid Edö korttidsboende.