Senaste nytt

29 sep 2011

Demenscentrum tar fram nya webbutbildningar 

 UTBILDNING

Socialdepartementet har beviljat Svenskt Demenscentrum fem miljoner kronor för att utveckla utbildningspaket för olika målgrupper inom demensområdet. Syftet med satsningen är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.

Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.

– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.

Webbutbildningar kommer att tas fram för:

  • primärvård
  • slutenvård
  • äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
  • biståndshandläggare
  • anhöriga

I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.

Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.

Magnus Westlander

Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.

– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.

Webbutbildningar kommer att tas fram för:

  • primärvård
  • slutenvård
  • äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
  • biståndshandläggare
  • anhöriga

I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.

Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.

Magnus Westlander

Bild från Deemens ABC

27 sep 2011

Antidepressiva läkemedel fungerar inte vid demens  

 FORSKNING

Antidepressiva läkemedel används vid depression men för demenssjuka personer saknar de önskad effekt. Det framgår av en vetenskaplig studie i tidskriften Lancet.

bild på tabletterDet är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).

Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).

Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.

bild på tabletterDet är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).

Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).

Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.

21 sep 2011

Sök priset Bästa demensteam i hemtjänsten 

 

För femte året i rad utlyser Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum priset Bästa demensteam i hemtjänsten. Vinnarna får ta emot 50 000 kr och diplom ur Drottningens hand.

Priset ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga och förbättringar av kommunikationen mellan huvudmännen.

Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.

Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 10 februari 2013 med e-post till ann-christin.karrman@demenscentrum.se 

Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 9 april 2013.

Priset ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga och förbättringar av kommunikationen mellan huvudmännen.

Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.

Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 10 februari 2013 med e-post till ann-christin.karrman@demenscentrum.se 

Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 9 april 2013.

Tidigare prisvinnare
 

bild på Motalateam
2011: Tibro hemvårdsgrupp

 

bild på Motalateam
2010: Motala hemstödsgrupp

 

bild Bromma demensteam
2009: Bromma demensteam

 

bild på Borlänge
2008: Borlänge demensteam

21 sep 2011

Åtta debattörer vill lagreglera tvång och skydd 

 

Sverige behöver en lagreglering som ökar rättsskyddet och minskar tvångsåtgärder när det gäller personer med demenssjukdom och allvarlig kognitiv störning. Det skriver politiker från båda blocken och representanter för en rad olika organisationer i en gemensam debattartikel i Aftonbadet.

Artikelförfattarna illustrerar problemet med ett aktuellt fall i medierna. Demenssjuka Lillian vill bo hemma utan hjälp av hemtjänsten, trots att det är uppenbart att hon på grund av sin sjukdom inte klarar av detta. Hennes fall är inte unikt.

Idag finns inget stöd i lagen för att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut. Det innebär att de många gånger riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen saknar lagstöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står ­utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga.

Artikelförfattarna betonar att en lagreglering ska grunda sig på en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom och att grunden är en kompetent och närvarande personal. Alla Sveriges kommuner och landsting måste därför göra sin del och se till att det finns en utbildad och tillräckligt stor personalstyrka för att möta behoven i den växande gruppen personer med demenssjukdom.

Debattartikeln är författad av äldreborgarråd Joakim Larsson (M) och gruppledaren i äldrenämnden Mirja Räihä Järvinen (S), båda i Stockholms stad, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, Martin Annetorp, ordförande i Svensk Geriatrisk Förening, Laura Fratiglioni, professor Aging Research Center, Sven Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, Åke Fagerberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund och Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen i Sverige.

Artikelförfattarna illustrerar problemet med ett aktuellt fall i medierna. Demenssjuka Lillian vill bo hemma utan hjälp av hemtjänsten, trots att det är uppenbart att hon på grund av sin sjukdom inte klarar av detta. Hennes fall är inte unikt.

Idag finns inget stöd i lagen för att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut. Det innebär att de många gånger riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen saknar lagstöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står ­utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga.

Artikelförfattarna betonar att en lagreglering ska grunda sig på en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom och att grunden är en kompetent och närvarande personal. Alla Sveriges kommuner och landsting måste därför göra sin del och se till att det finns en utbildad och tillräckligt stor personalstyrka för att möta behoven i den växande gruppen personer med demenssjukdom.

Debattartikeln är författad av äldreborgarråd Joakim Larsson (M) och gruppledaren i äldrenämnden Mirja Räihä Järvinen (S), båda i Stockholms stad, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, Martin Annetorp, ordförande i Svensk Geriatrisk Förening, Laura Fratiglioni, professor Aging Research Center, Sven Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, Åke Fagerberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund och Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen i Sverige.

15 sep 2011

Vad tycker du om bemanningen?  

 

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram bindande regler för bemanningen i särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Nu vill myndigheten veta hur anhöriga, personal och demenssjuka uppfattar bemanningen i olika situationer.

Lämna dina synpunkter genom att besvara webbenkäten på Socialstyrelsens webbplats. Dina svar, som förblir anonyma, blir en del av underlaget i det fortsatta arbetet med att ta fram regler för bemanningen.

Gå till webbenkäten »

5 sep 2011

Demenscentrum samarbetar med Netdoktor 

 

Svenskt Demenscentrum har inlett ett samarbete med Netdoktor.se, en av landets stora nätbaserade hälsoportaler. Antalet besök per månad uppgår tilll ca 600 000. Genom samarbetet får Svenskt Demenscentrum ytterligare en kanal att nå ut med kunskap om demenssjukdomar till allmänheten.

En del faktaartiklar som publiceras på demenscentrum.se kommer att framöver även finnas på Netdoktor.se som i förra veckan lanserade vinjetten Fokus Demens. Om du registrerar dig som medlem på Netdoktor.se kan du även delta i olika forum samt starta en egen blogg.

Till Fokus demens på Netdoktor.se » (nytt fönster)

 

En del faktaartiklar som publiceras på demenscentrum.se kommer att framöver även finnas på Netdoktor.se som i förra veckan lanserade vinjetten Fokus Demens. Om du registrerar dig som medlem på Netdoktor.se kan du även delta i olika forum samt starta en egen blogg.

Till Fokus demens på Netdoktor.se » (nytt fönster)

 

 

 

Chatta om demens med psykologen

Den 8 september, kl 13 30, anordnas en chatt med Netdoktors psykolog Anne Grefberg. Hon ger bl a tips och råd på hur man kan hantera den förändrade livssituationen som följer av demenssjukdom. Till chatten » (nytt fönster)

 

19 aug 2011

Lite alkohol kan minska demensrisken  

 FORSKNING

Sambanden mellan alkohol och demens är omdiskuterade. Forskare har nu gått igenom 143 vetenskapliga studier på området. Slutsatsen är att en måttlig alkoholkonsumtion kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom.

De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.

De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.

En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.

Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.

Magnus Westlander

De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.

De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.

En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.

Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.

Magnus Westlander

18 aug 2011

C-vitamin kan lösa upp alzheimerplack 

 FORSKNING

C-vitamin kan lösa upp de plack, proteinklumpar, som bildas vid Alzheimers sjukdom. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet.

 bild på apelsin
C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp
de plack som bildas vid alzheimer.

I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.

– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.

– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)

Magnus Westlander

 

 bild på apelsin
C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp
de plack som bildas vid alzheimer.

I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.

– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.

– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)

Magnus Westlander

 

16 aug 2011

Nyheter från största alzheimerkongressen 

 FORSKNING

Världens största alzheimerkongress, ICAD, hölls denna sommar i Paris. Många spännande studier presenterades, bland annat av svenska forskare.

Ett par studier visade att smärtstillande läkemedel kan ha positiva effekter på såväl äldre personers minnesfunktion som demenssjukas oro och ångest. Stamcellsforskningen är ännu i sin linda men forskare från Kalifornien berättade om hur den redan har börjat påverka behandlingen av Alzheimers sjukdom.

Ännu är inget botemedel mot alzheimer i sikte men livsstilsfaktorerna, som fysisk aktivitet, vinner terräng och visar att sjukdomen delvis går att förebygga. En 75-åring som tränar minst tre gånger per vecka, två timmar sammanlagt, kan skjuta insjuknandet framåt i tiden.

Mer positiva tongångar hördes även från Göteborgs universitet. Professor Ingmar Skoog konstaterade att vi behandlar blodtryck och höga blodfetter mer aggressivt, att dagens generation röker mindre och att utbildningsnivån stadigt ökar. Detta kommer sannolikt att leda till att nyinsjuknandet i demenssjukdom kommer att minska för varje kommande generation.

Läs doktor Mikael Nornholms rapport från ICAD på
NetdoktorPro.se » (nytt fönster)

Ett par studier visade att smärtstillande läkemedel kan ha positiva effekter på såväl äldre personers minnesfunktion som demenssjukas oro och ångest. Stamcellsforskningen är ännu i sin linda men forskare från Kalifornien berättade om hur den redan har börjat påverka behandlingen av Alzheimers sjukdom.

Ännu är inget botemedel mot alzheimer i sikte men livsstilsfaktorerna, som fysisk aktivitet, vinner terräng och visar att sjukdomen delvis går att förebygga. En 75-åring som tränar minst tre gånger per vecka, två timmar sammanlagt, kan skjuta insjuknandet framåt i tiden.

Mer positiva tongångar hördes även från Göteborgs universitet. Professor Ingmar Skoog konstaterade att vi behandlar blodtryck och höga blodfetter mer aggressivt, att dagens generation röker mindre och att utbildningsnivån stadigt ökar. Detta kommer sannolikt att leda till att nyinsjuknandet i demenssjukdom kommer att minska för varje kommande generation.

Läs doktor Mikael Nornholms rapport från ICAD på
NetdoktorPro.se » (nytt fönster)

15 aug 2011

Regler om bemanning kommer nästa sommar 

 

Socialstyrelsen håller på att ta fram bindande regler för bemanningen inom demensvården. De nya föreskrifterna ska tas fram i dialog med olika intressenter och beräknas vara klara sommaren 2012.

– Lagens krav på god kvalitet har inte räckt. Regelverket behöver förtydligas. Därför tar vi fram föreskrifter med bindande regler om socialnämndernas ansvar när det gäller bemanning, säger avdelningschef Anders Printz i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.

De nya föreskrifterna kommer inte att innehålla krav på exakt antal anställda. Kvaliteten är det som ska avgöra om man bryter mot reglerna. Om säkerheten och tryggheten brister ska det inte vara möjligt att gömma sig bakom att man har ett visst antal anställda.

– God kvalitet hänger på många saker, utöver antal även personalens kompetens, ledarskapet, lokalernas anpassning och hur allvarligt sjuka de äldre i gruppen är, säger Anders Printz.

Möjliga krav i de nya föreskrifterna kan vara tillräcklig bemanning för att ingen demenssjuk ska lämnas ensam under någon del av dygnet eller för att varje person med demenssjukdom ska ges ett meningsfullt innehåll i vardagen.

Socialstyrelsen är angelägna om att anhöriga vill bidra och hjälpa till att identifiera områden som bör omfattas av reglerna. Därför ska föreskrifterna tas fram i en öppen dialog med olika intressenterna. Möjligheten att inhämta anhörigas svar på olika frågor via webben ska prövas. En referensgrupp med företrädare för anhörigorganisationer, professionella organisationer och företrädare för huvudmännen kommer att tillsättas. Förslagen kommer sedan att skickas ut på remiss.

Bemanningen inom demensvården har länge varit ett hett debattämne. Socialstyrelsens nattliga tillsyn i oktober 2010 visaded att sex av tio demensboenden var obemannade under delar av natten. Ett par månader senare röstade riksdagen igenom en motion som krävde riktlinjer för bemanning.

Magnus Westlander

 

– Lagens krav på god kvalitet har inte räckt. Regelverket behöver förtydligas. Därför tar vi fram föreskrifter med bindande regler om socialnämndernas ansvar när det gäller bemanning, säger avdelningschef Anders Printz i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.

De nya föreskrifterna kommer inte att innehålla krav på exakt antal anställda. Kvaliteten är det som ska avgöra om man bryter mot reglerna. Om säkerheten och tryggheten brister ska det inte vara möjligt att gömma sig bakom att man har ett visst antal anställda.

– God kvalitet hänger på många saker, utöver antal även personalens kompetens, ledarskapet, lokalernas anpassning och hur allvarligt sjuka de äldre i gruppen är, säger Anders Printz.

Möjliga krav i de nya föreskrifterna kan vara tillräcklig bemanning för att ingen demenssjuk ska lämnas ensam under någon del av dygnet eller för att varje person med demenssjukdom ska ges ett meningsfullt innehåll i vardagen.

Socialstyrelsen är angelägna om att anhöriga vill bidra och hjälpa till att identifiera områden som bör omfattas av reglerna. Därför ska föreskrifterna tas fram i en öppen dialog med olika intressenterna. Möjligheten att inhämta anhörigas svar på olika frågor via webben ska prövas. En referensgrupp med företrädare för anhörigorganisationer, professionella organisationer och företrädare för huvudmännen kommer att tillsättas. Förslagen kommer sedan att skickas ut på remiss.

Bemanningen inom demensvården har länge varit ett hett debattämne. Socialstyrelsens nattliga tillsyn i oktober 2010 visaded att sex av tio demensboenden var obemannade under delar av natten. Ett par månader senare röstade riksdagen igenom en motion som krävde riktlinjer för bemanning.

Magnus Westlander