Senaste nytt
Digitala visningar för boenden och dagverksamheter
Sedan ett par år tillbaka håller Nationalmuseum digitala konstvisningar för personer i ett tidigt skede av demenssjukdom. Syftet är att på distans få stimulerande möten med samtal och diskussioner kring bilder som man tillsammans tittar på.
Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.
Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.
Projektet Möten med minnen
Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.
Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:
- För museer (pdf)
- För dagverksamheter och boenden (pdf)
Mer information
För mer information, kontakta Jeanette Rangner Jacobsson, intendent på Nationalmuseum:
Jeanette.rangner@nationalmuseum.se
Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.
Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.
Projektet Möten med minnen
Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.
Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:
- För museer (pdf)
- För dagverksamheter och boenden (pdf)
Mer information
För mer information, kontakta Jeanette Rangner Jacobsson, intendent på Nationalmuseum:
Jeanette.rangner@nationalmuseum.se
Språkstöd till Demens ABC i ny upplaga
Språkstöd till Demens ABC finns nu i en ny reviderad upplaga. Boken har anpassats till Svenskt Demenscentrums populära ABC-utbildning som kom i en ny version förra året.
Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.
Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.
Ett ord, flera betydelser
– Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.
Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.
Flera användningsområden
Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.
Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.
Ett ord, flera betydelser
– Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.
Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.
Flera användningsområden
Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Uppsalaprofessor prisas för sin alzheimerforskning
Svenska Läkaresällskapet har tilldelat professor Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022. Han får de för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för hur Alzheimers sjukdom utvecklas.
Professor Lars Lannfelt ingår i forskningsgruppen för Molekylär Geriatrik, en del av Geriatrik vid Uppsala universitet. Gruppen arbetar för att utveckla metoder för både tidig diagnostik och förebyggande behandling av alzheimer.
Banbrytande upptäckt
Under slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen leder till ökade nivåer av giftiga Aβ-protofibriller som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Baserat på dessa resultat grundade Lars Lannfelt bolaget BioArctic som utvecklat antikroppen BAN2401, en internationellt mycket uppmärksammad läkemedelskandidat mot alzheimer.
Framgångsrika studier
– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt i ett pressmeddelande från Svenska Läkaresällskapet (nytt fönster).
Professor Lars Lannfelt ingår i forskningsgruppen för Molekylär Geriatrik, en del av Geriatrik vid Uppsala universitet. Gruppen arbetar för att utveckla metoder för både tidig diagnostik och förebyggande behandling av alzheimer.
Banbrytande upptäckt
Under slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen leder till ökade nivåer av giftiga Aβ-protofibriller som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Baserat på dessa resultat grundade Lars Lannfelt bolaget BioArctic som utvecklat antikroppen BAN2401, en internationellt mycket uppmärksammad läkemedelskandidat mot alzheimer.
Framgångsrika studier
– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt i ett pressmeddelande från Svenska Läkaresällskapet (nytt fönster).
PODD: Diakon betonar vikten av demenskunskap
Carina Hedman har gått en högskoleutbildning om demenssjukdomar för diakoner. I senaste Demenspodden berättar hon om vikten av kunskap, sitt arbete som diakon och om att själv vara anhörig.
Värme och vemod under allra sista sommarlägret
I flera år har Svenskt Demenscentrum stöttat lägerverksamheter för unga anhöriga till en förälder med demenssjukdom. Lägren startade i Avesta för elva år sedan. Nyligen hölls de för sista gången i Dalakommunen.
Mitt under dallrande värmebölja blev sjön Bäsingen en tacksam och naturlig samlingspunkt mellan föreläsningarna på Sjöviks Folkhögskola. De 17 ungdomarna kunde prova på fiskelyckan, paddla på en SUP-bräda eller bara ta ett svalkande dopp.
Pionjärerna bakom lägren i Avesta: Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska och Katrin Lindholm, anhörigkonsulent i Avesta kommun.
Kunskap ger trygghet
Ett syfte med lägren i Avesta har varit att ge de unga anhöriga kunskap om den sjukdom som drabbat deras förälder och information om vilket stöd de har rätt att få.
Överläkare Moa Wibom har varit med som föreläsare på lägren i flera år.
– Det är ett enormt förtroende att få vara med och höra deras berättelser. Det som chockar mig är att det är så ytterst lite information och kunskap som har nått ungdomarna. Det mesta som förmedlas på lägret blir nyheter och ofta en chock för dem. När vi inte kan bota eller bromsa de här sjukdomarna, återstår att åtminstone ge bra information och trygghet. Det måste vara det viktigaste, för kunskap ger trygghet, säger Moa Wibom.
Ett annat syfte med lägren är att deltagarna ska få träffa andra i liknande situation, som de kan dela sina erfarenheter med. Och pratades gjorde det under hela helgen i spontana grupperingar – från tidig morgon till framåt nattkröken.
Olof och hans bror hade fått tips om lägret av en demenssjuksköterska i Göteborg.
Kravlös gemenskap
– När man kommer hit möts man av en öppenhet och värme. Det är kravlöst här. Och det har känts naturligt att dela med sig av sina erfarenheter. Alla är ju här av samma anledning, säger Olof.
Elisabeth, en annan deltagare, håller med.
– Man känner sig så omhändertagen. De flesta här får ju ta mycket ansvar hemma. Man blir också ompysslad och kan få till exempel taktil massage och vara med på yoga.
Akupunktur var något annat som flera ville prova på.
– Det var en positiv upplevelse. Jag känner mig liksom nyvaken nu, säger André.
Sara beskriver sin premiärupplevelse av akupunktur så här:
– Mitt i började det kurra i min mage, sen sa det pling plong i högra foten, så jag nästan hörde ljudet. Det var ashäftigt.
Stöttat 450 unga anhöriga
Det var år 2011 som demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigkonsulent Katrin Lindholm på Avesta kommun fick idén av en ung anhörig att dra igång ett läger. Det började i liten skala, men snart växte verksamheten och Alzheimerfonden trädde in som finansiär.
Sedan några år tillbaka driver Alzheimerfonden läger från Örnsköldsvik i norr till Ystad i söder. Under 12 år har cirka 450 barn och unga vuxna varit med på lägren, där de fått professionell stöttning och kunskap om kognitiva sjukdomar.
Internationell uppmärksamhet
Verksamheten har också uppmärksammats internationellt. Efter studiebesök i Avesta har man i Norge startat läger enligt Avestas koncept. Också japanerna har visat stort intresse och skickade för några år sedan en delegation till Avesta för att ställa frågor till Gudrun och Katrin.
Katrin, nu lägger ni ned lägerverksamheten i Avesta. Hur känns det?
– Vemodigt, men jag är så tacksam och stolt över att vi genom envishet fick till det här då för 12 år sen och att jag har fått vara med och utveckla något som inte fanns. Vi har lyft frågorna kring unga anhöriga och sett hur mycket lägren betytt för ungdomarna. Vi är ett bra team som har jobbat med det här.
– Efter varje läger har vi fått otroligt mycket positiv feedback. Deltagarna uppskattar att vi ser och bekräftar dem, att de får egen tid att prata och blir respekterade för de djupa känslor de har och den starka sorg som de bär på.
Oro för frisk förälder
Vad utläser ni av era hälsoenkäter att de vanligaste bekymren hos unga anhöriga är?
– Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter, ständig stress över att vara tillgänglig hela tiden. De bär också på en oro att den friska föräldern ska bli sjuk.
Gudrun, under de år som ni drivit lägren, kan du se att det har skett någon förändring i stödet för de unga anhöriga?
– Jag tycker att det finns fler som förstår att det finns unga anhöriga, så det är inte en lika bortglömd grupp som det har varit tidigare. Men orättvisorna i Sverige kvarstår, att det är stor skillnad vilken hjälp man får eller inte får beroende på var man bor.
Text och foto: Christina Nemell
Kunskap ger trygghet
Ett syfte med lägren i Avesta har varit att ge de unga anhöriga kunskap om den sjukdom som drabbat deras förälder och information om vilket stöd de har rätt att få.
Överläkare Moa Wibom har varit med som föreläsare på lägren i flera år.
– Det är ett enormt förtroende att få vara med och höra deras berättelser. Det som chockar mig är att det är så ytterst lite information och kunskap som har nått ungdomarna. Det mesta som förmedlas på lägret blir nyheter och ofta en chock för dem. När vi inte kan bota eller bromsa de här sjukdomarna, återstår att åtminstone ge bra information och trygghet. Det måste vara det viktigaste, för kunskap ger trygghet, säger Moa Wibom.
Ett annat syfte med lägren är att deltagarna ska få träffa andra i liknande situation, som de kan dela sina erfarenheter med. Och pratades gjorde det under hela helgen i spontana grupperingar – från tidig morgon till framåt nattkröken.
Olof och hans bror hade fått tips om lägret av en demenssjuksköterska i Göteborg.
Kravlös gemenskap
– När man kommer hit möts man av en öppenhet och värme. Det är kravlöst här. Och det har känts naturligt att dela med sig av sina erfarenheter. Alla är ju här av samma anledning, säger Olof.
Elisabeth, en annan deltagare, håller med.
– Man känner sig så omhändertagen. De flesta här får ju ta mycket ansvar hemma. Man blir också ompysslad och kan få till exempel taktil massage och vara med på yoga.
Akupunktur var något annat som flera ville prova på.
– Det var en positiv upplevelse. Jag känner mig liksom nyvaken nu, säger André.
Sara beskriver sin premiärupplevelse av akupunktur så här:
– Mitt i började det kurra i min mage, sen sa det pling plong i högra foten, så jag nästan hörde ljudet. Det var ashäftigt.
Stöttat 450 unga anhöriga
Det var år 2011 som demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigkonsulent Katrin Lindholm på Avesta kommun fick idén av en ung anhörig att dra igång ett läger. Det började i liten skala, men snart växte verksamheten och Alzheimerfonden trädde in som finansiär.
Sedan några år tillbaka driver Alzheimerfonden läger från Örnsköldsvik i norr till Ystad i söder. Under 12 år har cirka 450 barn och unga vuxna varit med på lägren, där de fått professionell stöttning och kunskap om kognitiva sjukdomar.
Internationell uppmärksamhet
Verksamheten har också uppmärksammats internationellt. Efter studiebesök i Avesta har man i Norge startat läger enligt Avestas koncept. Också japanerna har visat stort intresse och skickade för några år sedan en delegation till Avesta för att ställa frågor till Gudrun och Katrin.
Katrin, nu lägger ni ned lägerverksamheten i Avesta. Hur känns det?
– Vemodigt, men jag är så tacksam och stolt över att vi genom envishet fick till det här då för 12 år sen och att jag har fått vara med och utveckla något som inte fanns. Vi har lyft frågorna kring unga anhöriga och sett hur mycket lägren betytt för ungdomarna. Vi är ett bra team som har jobbat med det här.
– Efter varje läger har vi fått otroligt mycket positiv feedback. Deltagarna uppskattar att vi ser och bekräftar dem, att de får egen tid att prata och blir respekterade för de djupa känslor de har och den starka sorg som de bär på.
Oro för frisk förälder
Vad utläser ni av era hälsoenkäter att de vanligaste bekymren hos unga anhöriga är?
– Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter, ständig stress över att vara tillgänglig hela tiden. De bär också på en oro att den friska föräldern ska bli sjuk.
Gudrun, under de år som ni drivit lägren, kan du se att det har skett någon förändring i stödet för de unga anhöriga?
– Jag tycker att det finns fler som förstår att det finns unga anhöriga, så det är inte en lika bortglömd grupp som det har varit tidigare. Men orättvisorna i Sverige kvarstår, att det är stor skillnad vilken hjälp man får eller inte får beroende på var man bor.
Text och foto: Christina Nemell
Nytt kompetenscentrum planerar nationella dialogmöten
Nu har Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen invigts. En av dess huvuduppgifter blir att snabbare svara upp mot verksamheternas behov av expertstöd.
Regeringen avsätter 19 miljoner kronor årligen till det nya centrumet. Det är ett delvis ett svar på Coronakommissionens kritik av svensk äldreomsorg vars brister blev tydliga under pandemin.
Äldreminister Lena Hallengren som närvarade vid invigningen ser inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg som ett viktigt steg i regeringens arbete för att lyfta, trygga och modernisera svensk äldreomsorg.
– Kompetenscentrumet ges en strategisk placering vid Socialstyrelsen med goda förutsättningar att skapa en överblick av äldreomsorgen, säger äldreministern.
Verksamheten tar form
Organisationen håller nu på att ta form berättar Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor vid Socialstyrelsen:
– Kompetenscentrumet kommer att organisatoriskt sortera under avdelningen för kunskapsstyrning inom socialtjänst tillsammans med medarbetare som redan idag arbetar med vägledningar som rör äldreomsorg. Eva Lindqvist, tidigare chef för FoU-Nestor, har rekryterats till chefsposten.
Michaela Prochazka ser kompetenscentrumet som ett nav i myndighetens arbete med äldreomsorg.
– Kompetenscentrumet ska arbeta verksamhetsnära. På så sätt ska det bli lättare för medarbetare inom äldreomsorgen att utgå från bästa tillgängliga kunskap i det vardagliga arbetet.
Dialogmöten i höst
Mer konkreta planer på hur det ska gå till presenteras senare i år.
– Men jag kan redan nu säga att flera nationella dialogmöten planeras till hösten. Till dem kommer olika aktörer från olika delar av landet att bjudas in. Om mötena sker fysiskt, digitalt eller både och är ännu inte bestämt, säger Michaela Prochazka.
Regeringen avsätter 19 miljoner kronor årligen till det nya centrumet. Det är ett delvis ett svar på Coronakommissionens kritik av svensk äldreomsorg vars brister blev tydliga under pandemin.
Äldreminister Lena Hallengren som närvarade vid invigningen ser inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg som ett viktigt steg i regeringens arbete för att lyfta, trygga och modernisera svensk äldreomsorg.
– Kompetenscentrumet ges en strategisk placering vid Socialstyrelsen med goda förutsättningar att skapa en överblick av äldreomsorgen, säger äldreministern.
Verksamheten tar form
Organisationen håller nu på att ta form berättar Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor vid Socialstyrelsen:
– Kompetenscentrumet kommer att organisatoriskt sortera under avdelningen för kunskapsstyrning inom socialtjänst tillsammans med medarbetare som redan idag arbetar med vägledningar som rör äldreomsorg. Eva Lindqvist, tidigare chef för FoU-Nestor, har rekryterats till chefsposten.
Michaela Prochazka ser kompetenscentrumet som ett nav i myndighetens arbete med äldreomsorg.
– Kompetenscentrumet ska arbeta verksamhetsnära. På så sätt ska det bli lättare för medarbetare inom äldreomsorgen att utgå från bästa tillgängliga kunskap i det vardagliga arbetet.
Dialogmöten i höst
Mer konkreta planer på hur det ska gå till presenteras senare i år.
– Men jag kan redan nu säga att flera nationella dialogmöten planeras till hösten. Till dem kommer olika aktörer från olika delar av landet att bjudas in. Om mötena sker fysiskt, digitalt eller både och är ännu inte bestämt, säger Michaela Prochazka.
Bakslag för antikropp mot alzheimer
I drygt tio år har en antikropp mot alzheimer testats på personer i en colombiansk släkt. Men förhoppningarna, att kunna förebygga den ärftliga formen av sjukdomen som finns i släkten, har tyvärr inte infriats.
Resultatet av denna preventionsstudie presenterades nyligen av läkemedelsbolaget Roche vid den stora AAIC-konferensen i Basel. I ett pressmeddelande slår bolaget fast att antikroppen crenezumab varken kunde förhindra eller dämpa kognitiv försämring. I studien ingick 252 deltagare.
Roche har samarbetat med bland andra Banner Alzheimer’s Institute och University of Antioquia in Colombia. Studien har rönt stort intresse eftersom antikroppen crenezumab prövats på deltagare som, när försöket inleddes, inte hade utvecklat några alzheimersymptom. Deltagarna kommer från en stor colombiansk släkt där en ärftlig mutation är utbredd och är en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. De som bär på detta anlag insjuknar redan i 40-årsåldern.
Många bedömare anser att tidigare läkemedelsprövningar kan ha misslyckats eftersom antikropparna satts in för sent, när personerna redan utvecklat tydliga alzheimersymptom. Men inte heller i den colombianska studien kunde alzheimer förebyggas eller fördröjas. Antikroppen crenezumab har tidigare testats vid sporadisk (icke-ärftlig) alzheimer med samma negativa resultat.
Resultatet av denna preventionsstudie presenterades nyligen av läkemedelsbolaget Roche vid den stora AAIC-konferensen i Basel. I ett pressmeddelande slår bolaget fast att antikroppen crenezumab varken kunde förhindra eller dämpa kognitiv försämring. I studien ingick 252 deltagare.
Roche har samarbetat med bland andra Banner Alzheimer’s Institute och University of Antioquia in Colombia. Studien har rönt stort intresse eftersom antikroppen crenezumab prövats på deltagare som, när försöket inleddes, inte hade utvecklat några alzheimersymptom. Deltagarna kommer från en stor colombiansk släkt där en ärftlig mutation är utbredd och är en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. De som bär på detta anlag insjuknar redan i 40-årsåldern.
Många bedömare anser att tidigare läkemedelsprövningar kan ha misslyckats eftersom antikropparna satts in för sent, när personerna redan utvecklat tydliga alzheimersymptom. Men inte heller i den colombianska studien kunde alzheimer förebyggas eller fördröjas. Antikroppen crenezumab har tidigare testats vid sporadisk (icke-ärftlig) alzheimer med samma negativa resultat.
Pressmeddelande från Roche (nytt fönster)
Blodprov kan upptäcka alzheimer vid Downs syndrom
En studie från Lunds universitet visar att alzheimer hos personer med Downs syndrom med stor säkerhet kan upptäckas genom ett enkelt blodprov. Det nya fyndet gör det möjligt att ställa korrekta diagnoser utan större ingrepp.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos personer med Downs syndrom. Ca 80 procent av dem utvecklar sjukdomen, ofta redan i 40-, 50-årsåldern. Alzheimer kan dock vara svår att upptäcka och diagnosticera, bland annat eftersom personerna bär med sig kognitiva funktionsnedsättningar redan från födseln.
Stor säkerhet
Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Forskarna har jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från en mer omfattande PET-kameraundersökning. Studien omfattade 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande Alzheimers sjukdom.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Undvika stora ingrepp
Fynden är viktiga av flera skäl. Med ett enkelt blodprov ökar möjligheterna att ställa korrekt diagnos utan att behöva göra mer invasiva och kostsamma ingrepp som till exempel ett ryggvätskeprov innebär
För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett genombrott inom alzheimerdiagnostiken: att en biomarkör i blodet kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Samma biomarkör, fosforylerat tau217, har använts i den aktuella studien.
– Nästa steg är att utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos personer med Downs syndrom. Ca 80 procent av dem utvecklar sjukdomen, ofta redan i 40-, 50-årsåldern. Alzheimer kan dock vara svår att upptäcka och diagnosticera, bland annat eftersom personerna bär med sig kognitiva funktionsnedsättningar redan från födseln.
Stor säkerhet
Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Forskarna har jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från en mer omfattande PET-kameraundersökning. Studien omfattade 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande Alzheimers sjukdom.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Undvika stora ingrepp
Fynden är viktiga av flera skäl. Med ett enkelt blodprov ökar möjligheterna att ställa korrekt diagnos utan att behöva göra mer invasiva och kostsamma ingrepp som till exempel ett ryggvätskeprov innebär
För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett genombrott inom alzheimerdiagnostiken: att en biomarkör i blodet kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Samma biomarkör, fosforylerat tau217, har använts i den aktuella studien.
– Nästa steg är att utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
Orsaken till att personer med Downs Syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom i relativt hög utsträckning är att de har en extra kromosom, tre exemplar av kromosom 21 istället för två. Den gen som kodar för APP (amyloid prekursorproteinet), det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildar man mer av APP och har därmed en klart ökad risk att få amyloida aggregat (klumpar) som i sin tur leder till aggregat av tau.
Källa: Lunds universitet
SveDem bjuder in till förbättringsarbete
I ett nytt projekt erbjuder SveDem stöd och inspiration för att utveckla demensvården. Enheter som antigen är anslutna eller önskar att ansluta sig till SveDems kommunala moduler – Särskilt boende (SÄBO) eller Hemsjukvård med omsorgsinsatser (HEMO) – är välkomna att delta.
Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.
– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.
Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.
Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål, e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.
Foto Eva Ståhl: Anna Molander
Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.
– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.
Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.
Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål, e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.
Foto Eva Ståhl: Anna Molander
Helsingborg satsar på demensvänliga utemiljöer
Från den tre meter höga Bumlinglampan strömmar 60-talsmusik. I rabatterna växer doftande kryddväxter och i lekparken gungar barn. ”Minnenas och kunskapens trädgård” är en del av satsningen Demensvänligt Helsingborg.
Den nyanlagda trädgården ligger i stadsdelen Husensjö. Fylld med växter, design och musik syftar den till att förmedla positiva sinnesintryck och väcka minnen till liv. Trädgården är en del i satsningen Demensvänligt Helsingborg, som är ett samarbete över förvaltningsgränserna.
Landskapsarkitekten Paulina Svenstrup, som har ansvarat för genomförandet av utemiljön, tog tidigt i projektet hjälp av personer med demenssjukdom för att förstå till exempel var sittplatser bäst kunde placeras. Hon fick också deras synpunkter på växtval: ”Varma färger, gult, rött, orange är lätta att upptäcka och gör en glad.” Resultatet blev temat Det glada 60-talet.
Jag tycker det är fint här, säger Christer som besöker Minnenas och kunskapens trädgård med sin dagverksamhet.
Gäster på en dagverksamhet har hjälpt till att utsmycka de färglagda stenbumlingarna.
Från de oranga Bumlinglamporna strömmar 60-talsmusik.
Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.
Underlätta tillgänglighet
Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.
En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag. Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.
– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.
Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.
Uppskattad trädgård
Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.
– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.
Promenadstråk i Mariastaden
Ytterligare en demensvänlig utomhusmiljö har skapats i området Mariastaden strax norr om centrala Helsingborg. Från det nyinvigda seniorboendet SilviaBo och bort mot Gyhultskogen sträcker sig ett gångstråk som utsmyckats med tre konstverk av Gunnar Carl Nilsson.
”Sylådan” är en 2,6 meter hög sax intill en 1 meter hög trådrulle. Konstverket är en hyllning till de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem.
Också inför det här projektet involverades målgruppen som utifrån skisser fick välja vilken konstnär som skulle få uppdraget. De uppskattade att Sylådan var rolig, enkel att känna igen och kunde sättas i ett sammanhang.
Utefter gångstråket finns också ett konstverk bestående av stora blommor som blommar året om och ”Trädkronorna” i form av två björkar med kronor längst upp. Trädkronorna står som väktare över de björkar som planterats utefter stråket.
Expo om framtidens innovativa lösningar
De demensvänliga miljöerna visas upp under den stora stadsmässan H22 City Expo som pågår i 35 dagar fram till den 3 juli 2022. Fokus ligger på framtidens lösningar inom välfärd och stadsutveckling. I Minnenas och kunskapens trädgård hålls guidade visningar under den här perioden. Man kan också låta sig guidas via appen Guide Helsingborg.
Runt om i Helsingborg pågår under H22 evenemang av skilda slag: konferenser, föreläsningar, utställningar, konserter, kultur och nöjen för hela familjen.
Text, foto & film: Christina Nemell
Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.
Underlätta tillgänglighet
Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.
En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag. Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.
– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.
Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.
Uppskattad trädgård
Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.
– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.
Promenadstråk i Mariastaden
Ytterligare en demensvänlig utomhusmiljö har skapats i området Mariastaden strax norr om centrala Helsingborg. Från det nyinvigda seniorboendet SilviaBo och bort mot Gyhultskogen sträcker sig ett gångstråk som utsmyckats med tre konstverk av Gunnar Carl Nilsson.
”Sylådan” är en 2,6 meter hög sax intill en 1 meter hög trådrulle. Konstverket är en hyllning till de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem.
Också inför det här projektet involverades målgruppen som utifrån skisser fick välja vilken konstnär som skulle få uppdraget. De uppskattade att Sylådan var rolig, enkel att känna igen och kunde sättas i ett sammanhang.
Utefter gångstråket finns också ett konstverk bestående av stora blommor som blommar året om och ”Trädkronorna” i form av två björkar med kronor längst upp. Trädkronorna står som väktare över de björkar som planterats utefter stråket.
Expo om framtidens innovativa lösningar
De demensvänliga miljöerna visas upp under den stora stadsmässan H22 City Expo som pågår i 35 dagar fram till den 3 juli 2022. Fokus ligger på framtidens lösningar inom välfärd och stadsutveckling. I Minnenas och kunskapens trädgård hålls guidade visningar under den här perioden. Man kan också låta sig guidas via appen Guide Helsingborg.
Runt om i Helsingborg pågår under H22 evenemang av skilda slag: konferenser, föreläsningar, utställningar, konserter, kultur och nöjen för hela familjen.
Text, foto & film: Christina Nemell