Senaste nytt
Nya medel till demensområdet
Regeringen satsar 11 miljoner kronor för att stärka kvaliteten i omsorgen om personer med demenssjukdom. Satsningen ska bidra till ökade kunskaper hos äldreomsorgens personal.
I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.
– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.
Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.
- Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
- BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
- Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.
I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.
– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.
Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.
- Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
- BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
- Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.
Faktablad i ny översättning
Nu kan Svenskt Demenscentrums faktablad läsas även på tigrinska (tigrinja). Det är ett officiellt språk i Eritrea och talas även i norra delarna av Etiopien.
Sammanlagt finns 9 olika faktablad översatta till 13 språk. Samtliga går att ladda ned gratis från www.demenscentrum.se/faktablad
Sammanlagt finns 9 olika faktablad översatta till 13 språk. Samtliga går att ladda ned gratis från www.demenscentrum.se/faktablad
Ledande hjärnforskare föreläser
Den 21 april är allmänheten välkommen till Nya Karolinska sjukhuset. Då arrangerar Karolinska Institutet StratNeuro, Karolinska Universitetssjukhuset och Svenskt Demenscentrum en öppen föreläsningsserie med flera av landets ledande hjärnforskare.
Föreläsningarna är avgiftsfria men anmälan är obligatorisk. Läs mer om evenemanget i vår Kalender!
Nytt år med ny hemsida
Våren 2008, några månader efter att Svenskt Demenscentrum bildades, sjösatte vi vår första hemsida. Nu lanserar vi en ny.
Hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innehållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand som webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart under våren. För du som besöker vår nya hemsida kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart blir bekväm med att navigera och hittar det du söker.
Har du synpunkter på nya hemsidan, mejla gärna: magnus.westlander@demenscentrum.se
Obs! Ni som administrerar hemsidor med direktlänkar till Svenskt Demenscentrums webbplats, se gärna över länkarna eftersom flera adresser har ändrats.
Hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innehållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand som webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart under våren. För du som besöker vår nya hemsida kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart blir bekväm med att navigera och hittar det du söker.
Har du synpunkter på nya hemsidan, mejla gärna: magnus.westlander@demenscentrum.se
Obs! Ni som administrerar hemsidor med direktlänkar till Svenskt Demenscentrums webbplats, se gärna över länkarna eftersom flera adresser har ändrats.
Första läkargruppen Silviahemscertifierad
Familjeläkarna äldrevård är den första läkargruppen att bli Silviahemscertifierad. Gruppen mottog certfikatet av H.M. Drottningen vid en ceremoni i Vår Gård, Saltsjöbaden.
Familjeläkarna äldrevård ansvarar för läkarinsatserna på ett 70-tal äldreboenden över hela Storstockholm med totalt runt 7 000 boende.
– Vi är stolta över att vara den första läkarorganisationen att bli Silviahemscertifierad. Vi har fördjupat våra kunskaper, vilket kommer till nytta för patienter på vårdboende och vårdcentraler där Familjeläkarna äldrevård är verksamt, säger grundaren och verksamhetschefen Stefan Amér.
Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.
– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.
Christina Nemell
Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.
– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.
Christina Nemell
Efterfrågad läsning nu som ljudbok
En bok för dig med demenssjukdom har getts ut som ljudbok. Den är tillgänglig via Youtube och kan senare under 2020 gå att lyssna på direkt från vår webb.
Boken vänder sig i första hand till personer som fått en demensdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. Flera personer med demenssjukdom berättar öppenhjärtigt om sin vardag och delar med sig av sina erfarenheter.
Lyssna på En bok för dig med demenssjukdom
Klicka på valfritt kapitel så öppnas ett nytt fönster i Youtube:
- Kapitel 1 & inledning, Leva med demens
- Kapitel 2, Berätta om sjukdomen
- Kapitel 3, Tips som underlättar tillvaron
- Kapitel 4, Bilkörning och jakt
- Kapitel 5, Hjälpmedel och smarta prylar
- Kapitel 6, Stöd och hjälp
- Kapitel 7, När det känns svårt
- Kapitel 8, Lämna arbetslivet
- Kapitel 9, Praktiska saker att tänka på
- Kapitel 10, Fakta om demens
Boken vänder sig i första hand till personer som fått en demensdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. Flera personer med demenssjukdom berättar öppenhjärtigt om sin vardag och delar med sig av sina erfarenheter.
Lyssna på En bok för dig med demenssjukdom
Klicka på valfritt kapitel så öppnas ett nytt fönster i Youtube:
- Kapitel 1 & inledning, Leva med demens
- Kapitel 2, Berätta om sjukdomen
- Kapitel 3, Tips som underlättar tillvaron
- Kapitel 4, Bilkörning och jakt
- Kapitel 5, Hjälpmedel och smarta prylar
- Kapitel 6, Stöd och hjälp
- Kapitel 7, När det känns svårt
- Kapitel 8, Lämna arbetslivet
- Kapitel 9, Praktiska saker att tänka på
- Kapitel 10, Fakta om demens
Stjärnmärkt boende toppar Sverigelistan
Varje år skickar Socialstyrelsen ut en enkät om vad personer över 65 år tycker om sin hemtjänst eller särskilda boende. Årets lista över enheter med mest nöjda toppas av Tätörtsvägen i Åhus.
– Det känns otroligt roligt och vi är fantastiskt stolta över den här utmärkelsen. Den är en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger verksamhetschefen Maria Bergström.
Tätörtsvägen är ett av de boenden där personalen genomfört Svenskt Demenscentrums Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som fokuserar på det personcentrerade arbetssättet.
Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt
– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström.
Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.
– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström.
– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.
Nominerad till årets chef
Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.
– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.
Christina Nemell
Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt
– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström.
Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.
– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström.
– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.
Nominerad till årets chef
Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.
– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.
Christina Nemell
Våga tala om alzheimer
Henrik Frenkel, tidningsmakare och f.d. chef för Aktuellt, vill att vi ska våga tala om alzheimer. Därför har han startat både en blogg och en podd.
(Artikeln uppdaterad 18 juni 2020)
Hösten 2019 hamnade f.d. Aktuelltchefen Henrik Frenkel på tidningarnas löpsedlar. Efter att ha fått diagnosen "lindrig minnesstörning med trolig utveckling till alzheimer" startade han en blogg och en podd under det gemensamma namnet Hjälp, jag har alzheimer!?
I juni 2020 ändrades Henrik Frenkels diagnos till "kognitiv svikt men inte trolig alzheimer". Efter det har han uppgett att han avser att fortsätta skriva och göra poddprogram om kognitiv svikt och om livet i "Alzheimerland."
Se intervjun med Henrik Frenkel
(Obs! Denna intervju spelades in i oktober 2019 innan Henrik Frenkels diagnos ändrats)
(Artikeln uppdaterad 18 juni 2020)
Hösten 2019 hamnade f.d. Aktuelltchefen Henrik Frenkel på tidningarnas löpsedlar. Efter att ha fått diagnosen "lindrig minnesstörning med trolig utveckling till alzheimer" startade han en blogg och en podd under det gemensamma namnet Hjälp, jag har alzheimer!?
I juni 2020 ändrades Henrik Frenkels diagnos till "kognitiv svikt men inte trolig alzheimer". Efter det har han uppgett att han avser att fortsätta skriva och göra poddprogram om kognitiv svikt och om livet i "Alzheimerland."
Se intervjun med Henrik Frenkel
(Obs! Denna intervju spelades in i oktober 2019 innan Henrik Frenkels diagnos ändrats)
Henrik Frenkel via Alzheimer Life (nytt fönster).
Direktänk till poddden (nytt fönster)
Idéutbyte vid europeisk demenskonferens
I slutet av förra veckan höll samarbetsorganisationen Alzheimer Europe sin årliga konferens, den här gången i Haag i Nederländerna. Under två dagar presenterade närmare 300 forskare och demensorganisationer sina pågående projekt och kampanjer.
Forskningen spände över ett brett fält av områden, från omvårdnad, prevention coh tekniska innovationer till anhörigstöd och medvetenhet om demenssjukdomar. Några organisationer gör stora satsningar på att sprida kunskap. Brittiska Alzheimer’s Society berättade om sina ansträngningar för att skynda på förändringarna mot ett demensvänligt samhälle.
Ett konkret exempel är att bearbeta företag att införa flexibla arbetstider för personer med demenssjukdom som fortfarande är i arbetsför ålder. Att slippa ta sig till och från jobbet under rusningstid skulle göra det möjligt för många att fortsätta arbeta några extra år.
Kampanj på tåg
I Nederländerna har flera kampanjer genomförts. Den största gjordes nyligen i samarbete med landets motsvarighet till SJ. Bland annat visades informationsfilmer på 5 000 tåg och 1 500 bussar. Redan efter tre veckor hade 4 500 personer deltagit i en webbaserad utbildning om demenssjukdomar.
En analytiker från OECD berättade om sitt arbete med att kvalitetsgranska medlemsländernas nationella riktlinjer för demenssjukdomar. Mycket återstår för de flesta länder att göra, både inom vård och omsorg och när det gäller stöd till anhöriga.
Positivt om Sverige
På en punkt utmärkte sig Sverige på ett positivt sätt. Vi har den lägsta siffran när det gäller förskrivning av psykofarmaka för att dämpa beteendeproblem vid demenssjukdom. OECD anser också att vi har ett av medlemsländernas bästa demensregister.
Forskningen spände över ett brett fält av områden, från omvårdnad, prevention coh tekniska innovationer till anhörigstöd och medvetenhet om demenssjukdomar. Några organisationer gör stora satsningar på att sprida kunskap. Brittiska Alzheimer’s Society berättade om sina ansträngningar för att skynda på förändringarna mot ett demensvänligt samhälle.
Ett konkret exempel är att bearbeta företag att införa flexibla arbetstider för personer med demenssjukdom som fortfarande är i arbetsför ålder. Att slippa ta sig till och från jobbet under rusningstid skulle göra det möjligt för många att fortsätta arbeta några extra år.
Kampanj på tåg
I Nederländerna har flera kampanjer genomförts. Den största gjordes nyligen i samarbete med landets motsvarighet till SJ. Bland annat visades informationsfilmer på 5 000 tåg och 1 500 bussar. Redan efter tre veckor hade 4 500 personer deltagit i en webbaserad utbildning om demenssjukdomar.
En analytiker från OECD berättade om sitt arbete med att kvalitetsgranska medlemsländernas nationella riktlinjer för demenssjukdomar. Mycket återstår för de flesta länder att göra, både inom vård och omsorg och när det gäller stöd till anhöriga.
Positivt om Sverige
På en punkt utmärkte sig Sverige på ett positivt sätt. Vi har den lägsta siffran när det gäller förskrivning av psykofarmaka för att dämpa beteendeproblem vid demenssjukdom. OECD anser också att vi har ett av medlemsländernas bästa demensregister.
Nickförbud övervägs efter larmrapport
Förbud att nicka inom ungdomsfotbollen. Det kan bli följden av de nya forskningsrön som visar ett tydligt samband mellan demenssjukdom och fotboll på elitnivå.
Studien från University of Glasgow omfattar 7676 före detta professionella fotbollsspelare från Skotland. Av resultaten framgår bland annat att de hade en fem gånger högre risk att dö i Alzheimers sjukdom än personerna i kontrollgruppen.
Hjärnforskare hävdar att smällar mot huvudet ökar risken för förslitningsskador och att nervcellsutskott går av, särskilt i unga år. De kan på längre sikt öka risken för demenssjukdom. Svenska fotbollförbundet säger sig vara medvetna om riskerna och inväntar just nu resultaten av parallella undersökningar som Uefa just nu håller i.
– I USA har de ju förbjudit nickningar på yngre spelare och den frågan är uppe i Uefa i två parallella forskningsprojekt men det finns inga resultat ännu. Men om det skulle visa sig att det är uppenbart att det blir skador av nickningar så får vi också förbjuda det när det gäller ungdomsfotboll, säger SvFF:s landslagsläkare Magnus Forssblad till SVT Sport.
Artikel på SVT Sport webb (nytt fönster)
Vetenskaplig artikel i The New England Journal of Medicine (nytt fönster)
Studien från University of Glasgow omfattar 7676 före detta professionella fotbollsspelare från Skotland. Av resultaten framgår bland annat att de hade en fem gånger högre risk att dö i Alzheimers sjukdom än personerna i kontrollgruppen.
Hjärnforskare hävdar att smällar mot huvudet ökar risken för förslitningsskador och att nervcellsutskott går av, särskilt i unga år. De kan på längre sikt öka risken för demenssjukdom. Svenska fotbollförbundet säger sig vara medvetna om riskerna och inväntar just nu resultaten av parallella undersökningar som Uefa just nu håller i.
– I USA har de ju förbjudit nickningar på yngre spelare och den frågan är uppe i Uefa i två parallella forskningsprojekt men det finns inga resultat ännu. Men om det skulle visa sig att det är uppenbart att det blir skador av nickningar så får vi också förbjuda det när det gäller ungdomsfotboll, säger SvFF:s landslagsläkare Magnus Forssblad till SVT Sport.
Artikel på SVT Sport webb (nytt fönster)
Vetenskaplig artikel i The New England Journal of Medicine (nytt fönster)