Senaste nytt

13 okt 2020

Personcentrerad omvårdnad – ett svårfångat ideal  

 FORSKNING

Personcentrerad omvårdad är en ledstjärna för all demensvård. Men hur vet man om den faktiskt präglar verksamheter och vilka positiva effekter kan den ha? Karin Sjögren, universitetslektor vid Umeå universitet, har forskat i ämnet.

 

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

6 okt 2021

PET-kamera bäst att förutse minnesförsämring 

 FORSKNING

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer kan förutsäga sjukdomsutveckling och minnespåverkan vid alzheimer. Mest tillförlitlig var tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.

Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.

Riktlinjer ifrågasatta

Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.

– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.

PET bör rekommenderas

Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.

– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.

Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.

Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry:  ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.

Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.

Riktlinjer ifrågasatta

Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.

– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.

PET bör rekommenderas

Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.

– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.

Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.

Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry:  ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.

5 okt 2021

Satsning på innovation ska förebygga demenssjukdomar 

 FORSKNING

Under namnet PREDEM arbetar Karolinska Institutet med olika aktörer för att utveckla innovationer inom demensområdet. Som en av elva utsedda innovationsmiljöer ges finansiering av statliga Vinnova under fem år.

Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.

I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete. 

Goda förutsättningar

– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.

Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper. 

Minska risken att insjukna

Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.

– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.

 

Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.

I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete. 

Goda förutsättningar

– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.

Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper. 

Minska risken att insjukna

Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.

– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.

 

4 okt 2021

Läkare kan certifieras i kognitiv medicin  

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Intresset för hur minnet och andra kognitiva funktioner fungerar ökar. Forskningen är på frammarsch och numera kan läkare ansöka om att bli certifierade i kognitiv medicin.

Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.

Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.

Bild på Anders Wallin–  Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.

– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar. 

Bedöma och mäta

Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.

– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.

På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas. 

Lindrig nedsättning

Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.

– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin

Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.

– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin 

Diskussion om nya instrument

I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.

Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.

– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.

Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.

Magnus Westlander

Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.

Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.

Bild på Anders Wallin–  Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.

– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar. 

Bedöma och mäta

Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.

– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.

På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas. 

Lindrig nedsättning

Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.

– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin

Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.

– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin 

Diskussion om nya instrument

I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.

Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.

– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.

Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.

Magnus Westlander

24 sep 2021

Ölandsteam kan bli Årets team 

 ARBETA MED DEMENS

Demensteamet i Mörbylånga kommun är nominerad till Årets team på Framtidsgalan. Demenssjuksköterskan Fredrik Lilja som tillhör teamet är även kommunens projekledare för "Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom".

Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.

 

Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.

 

21 sep 2021

Stockholms Demensdag öppen för hela landet 

 ARBETA MED DEMENS

Anmälan är nu öppen till Stockholms Demensdag. Eftersom den i år hålls på nätet kan vi ge plats för åhörare från hela landet.

Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum arrangerar Stockholms Demensdag som äger rum den 10 november, kl 13–16. Bland föreläsarna märks professor Henrik Zetterberg som berättar om genombrott inom blodprovsdiagnostiken och geriatriker Anne Ekdahl, ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram regionernas nya vårdförlopp för utredning av misstänkt demenssjukdom.

Demensdagen är avgiftsfri men anmälan är obligatorisk. För program och anmälan, gå till vår Kalender.

Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum arrangerar Stockholms Demensdag som äger rum den 10 november, kl 13–16. Bland föreläsarna märks professor Henrik Zetterberg som berättar om genombrott inom blodprovsdiagnostiken och geriatriker Anne Ekdahl, ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram regionernas nya vårdförlopp för utredning av misstänkt demenssjukdom.

Demensdagen är avgiftsfri men anmälan är obligatorisk. För program och anmälan, gå till vår Kalender.

21 sep 2021

Drottningen diplomerar två årskullar demensspecialister  

 

I fredags var det åter dags för Drottning Silvia att diplomera högskoleutbildade i demensvård. Samtidigt passade Siiviahemmet på att fira sin 25-årsdag.

Silviahemmet har, i samarbete med Karolinska Insitituet och Sophiahemmets högskola, tagit fram högskoleutbildningar i demensvård för olika yrkeskategorier. De som tagit examen från någon av dessa 2020 och 2021 samlades i Drottningsholms slottsteater den 17 september för att ta emot diplom ur Drottningens hand. 

Det handlade om närmare 140 personer; arbetsterapeuter, biståndshandläggare, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. I årets ceremoni deltog för första gången även diakoner som gått den nya högskoleutbildningen för just diakoner vid Sophiahemmets högskola. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)

bild från diplomeringsceremoniDiplomeringsceremoni, i närvaro av Drottning Silvia, på Drottningsholms slottsteater. Foto: Yanan Li 

 

 

Silviahemmet har, i samarbete med Karolinska Insitituet och Sophiahemmets högskola, tagit fram högskoleutbildningar i demensvård för olika yrkeskategorier. De som tagit examen från någon av dessa 2020 och 2021 samlades i Drottningsholms slottsteater den 17 september för att ta emot diplom ur Drottningens hand. 

Det handlade om närmare 140 personer; arbetsterapeuter, biståndshandläggare, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. I årets ceremoni deltog för första gången även diakoner som gått den nya högskoleutbildningen för just diakoner vid Sophiahemmets högskola. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)

bild från diplomeringsceremoniDiplomeringsceremoni, i närvaro av Drottning Silvia, på Drottningsholms slottsteater. Foto: Yanan Li 

 

 

20 sep 2021

Fina utmärkelser till alzheimerforskare 

 FORSKNING

Professor Agneta Nordberg tilldelas årets Bengt Winblads pris av Svenska Läkaresällskapet. Nyinstiftade Alzheimer Life-stipendiet går till medicine doktor och fysioterapeuten Charlotta Thunberg. 

bild på Agneta NordbergProfessor Agneta Nordberg är verksam vid Karolinska Institutet och har en lång karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i förståelsen av sjukdomen

Agneta Nordberg har varit ledande i bland annat att utveckla hjärnavbildande tekniker som kan användas för tidigt upptäckt och diagnostik.

– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.

Bengt Winblads pris är på 150 000 kronor och delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Läs mer på Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)

bild på Charlotta ThunbergÅrets Alzheimer Life-stipendiat är Charlotta Thunborg, fysioterapeut och medicine doktor. Stipendievalet motiveras av att hon möjliggjort att den så kallade FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.

FINGER-studien, som pågår på flera håll i världen, visar att risken för kognitiv svikt kan minska med bland annat rätt kost, fysisk och kognitiv träning och sociala aktiviteter.

Alzheimerstipendiet är på 100 000 kr och ska ge Charlotta Thunberg möjlighet att kunna utveckla användbara metoder för att införa FINGER-modellen på landets minnesmottagningar. Stipendiet delades ut av Drottning Silvia under en ceremoni på Drottningsholms Slottsteater.

Läs mer på webbplatsen Alzheimer Life (nytt fönster)

 

 

bild på Agneta NordbergProfessor Agneta Nordberg är verksam vid Karolinska Institutet och har en lång karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i förståelsen av sjukdomen

Agneta Nordberg har varit ledande i bland annat att utveckla hjärnavbildande tekniker som kan användas för tidigt upptäckt och diagnostik.

– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.

Bengt Winblads pris är på 150 000 kronor och delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Läs mer på Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)

bild på Charlotta ThunbergÅrets Alzheimer Life-stipendiat är Charlotta Thunborg, fysioterapeut och medicine doktor. Stipendievalet motiveras av att hon möjliggjort att den så kallade FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.

FINGER-studien, som pågår på flera håll i världen, visar att risken för kognitiv svikt kan minska med bland annat rätt kost, fysisk och kognitiv träning och sociala aktiviteter.

Alzheimerstipendiet är på 100 000 kr och ska ge Charlotta Thunberg möjlighet att kunna utveckla användbara metoder för att införa FINGER-modellen på landets minnesmottagningar. Stipendiet delades ut av Drottning Silvia under en ceremoni på Drottningsholms Slottsteater.

Läs mer på webbplatsen Alzheimer Life (nytt fönster)

 

 

20 sep 2021

WHO pekar på global snedfördelning 

 FORSKNING

Antalet personer med demenssjukdom i världen väntas öka med 23 miljoner fram till år 2030. Det visar en ny rapport från världshälsorganisationen WHO. 

Rapporten Global status report on the public health response to dementia lanserades den 2 september, något i skymundan av WHO:s arbete med Covid-19. Av rapporten framgår att det finns ca 55 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. De globala kostnaderna uppskattas till ca 1,3 billioner US-dollar/år. Av kostnaderna står anhörigas obetalda insatser för ca hälften och kvinnor beräknas utföra ca 70% av insatserna.

Global snedfördelning

WHO:s rapport pekar på en omfattande global snedfördelning. 61 procent av de demenssjuka bor i låg och medelinkomstländer medan 74 procent av kostnaderna (läs: resurserna) finns i höginkomstländer. Antalet demessjuka i världen väntas öka kraftigt till 78 miljoner 2030 och 139 miljoner 2050.

”De alarmerande beräkningarna av de ökade antalet människor som lever med demens i världen, särskilt i lägre inkomstländer, kan inte ignoreras. Att bortse från detta, skulle väsentligt undergräva den sociala och ekonomiska utvecklingen globalt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar i rapporten.  

Svenska forskare har deltagit 

Rapporten är en del av WHO:s Global Dementia Observatory (GDO), där data och information samlas in om demenssjukdomar, vård och omsorg från medlemsländerna. Från Sverige har tre forskare från Karolinska Institutet bidragit, professor emeritus Anders Wimo, professor Miia Kivipelto och docent Linus Jönsson, samt forskningsassistent Oskar Frisell, Linköpings universitet. WHO arbetar också med en global aktionsplan kring demenssjukdomar.

Rapporten Global status report on the public health response to dementia lanserades den 2 september, något i skymundan av WHO:s arbete med Covid-19. Av rapporten framgår att det finns ca 55 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. De globala kostnaderna uppskattas till ca 1,3 billioner US-dollar/år. Av kostnaderna står anhörigas obetalda insatser för ca hälften och kvinnor beräknas utföra ca 70% av insatserna.

Global snedfördelning

WHO:s rapport pekar på en omfattande global snedfördelning. 61 procent av de demenssjuka bor i låg och medelinkomstländer medan 74 procent av kostnaderna (läs: resurserna) finns i höginkomstländer. Antalet demessjuka i världen väntas öka kraftigt till 78 miljoner 2030 och 139 miljoner 2050.

”De alarmerande beräkningarna av de ökade antalet människor som lever med demens i världen, särskilt i lägre inkomstländer, kan inte ignoreras. Att bortse från detta, skulle väsentligt undergräva den sociala och ekonomiska utvecklingen globalt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar i rapporten.  

Svenska forskare har deltagit 

Rapporten är en del av WHO:s Global Dementia Observatory (GDO), där data och information samlas in om demenssjukdomar, vård och omsorg från medlemsländerna. Från Sverige har tre forskare från Karolinska Institutet bidragit, professor emeritus Anders Wimo, professor Miia Kivipelto och docent Linus Jönsson, samt forskningsassistent Oskar Frisell, Linköpings universitet. WHO arbetar också med en global aktionsplan kring demenssjukdomar.

16 sep 2021

Jubileumspris till forskare bakom blodprovsdiagnostik 

 FORSKNING

Svenska Läkaresällskapets jubileumspris tilldelas i år Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet. Han belönas för sitt arbete kring förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom.

– Jag är mycket tacksam för denna utmärkelse och vill tacka alla medarbetare, samarbetspartner och inte minst alla studiedeltagare. Tillsammans har vi bland annat visat på att nya blodmarkörer kan avsevärt förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, och jag är övertygad om att detta på sikt kommer hjälpa patienter runt världen med att få en riktig diagnos och därmed korrekt behandling och vård, säger Oskar Hansson som är professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, samt överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Uppmärksammad studie 

Bild på Oskar HanssonI maj 2021 publicerade Oskar Hanssons arbetsgrupp uppmärksammade forskningsrön i tidskriften Nature Medicine. De visade att det med 90 procent säkerhet går att förutspå om patienter med mild kognitiv nedsättning kan utveckla Alzheimers inom fyra års tid.

I studien kombineras analys av blodprov som mäter fosforylerat tau – ett typiskt kännetecken vid alzheimer – med tre enkla kognitiva tester. Forskarna bakom metoden har även utvecklat ett onlineverktyg som kan användas inom primärvården för att beräkna risken på individnivå.

Förutom Jubileumspriset på 150 000 kronor får Oskar Hansson ta emot Svenska Läkaresällskapets sekelmedalj i silver.

– Jag är mycket tacksam för denna utmärkelse och vill tacka alla medarbetare, samarbetspartner och inte minst alla studiedeltagare. Tillsammans har vi bland annat visat på att nya blodmarkörer kan avsevärt förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, och jag är övertygad om att detta på sikt kommer hjälpa patienter runt världen med att få en riktig diagnos och därmed korrekt behandling och vård, säger Oskar Hansson som är professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, samt överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Uppmärksammad studie 

Bild på Oskar HanssonI maj 2021 publicerade Oskar Hanssons arbetsgrupp uppmärksammade forskningsrön i tidskriften Nature Medicine. De visade att det med 90 procent säkerhet går att förutspå om patienter med mild kognitiv nedsättning kan utveckla Alzheimers inom fyra års tid.

I studien kombineras analys av blodprov som mäter fosforylerat tau – ett typiskt kännetecken vid alzheimer – med tre enkla kognitiva tester. Forskarna bakom metoden har även utvecklat ett onlineverktyg som kan användas inom primärvården för att beräkna risken på individnivå.

Förutom Jubileumspriset på 150 000 kronor får Oskar Hansson ta emot Svenska Läkaresällskapets sekelmedalj i silver.

Läs mer

► Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)

19 aug 2021

Mental stimulans på jobbet minskar demensrisken 

 FORSKNING

Ny forskning visar att mentalt stimulerande arbete kan minska risken för demenssjukdom. En möjlig förklaring är lägre halter av vissa proteiner i hjärnan.

Forskarna som kommer från bland annat Sverige har haft tillgång till data från 108 000 deltagare. De har använt en tregradig skala för att undersöka hur pass kognitivt stimulerande arbete de har haft. Efter 17 år följdes deltagarna upp för att se vilka som hade fått en demensdiagnos.

Resulatet visar att ett kognitivt stimulerande arbete med höga krav och möjlighet att styra sitt arbete ger 23 procent lägre risk att utveckla demenssjukdom jämfört med att ha ett mindre stimulerande arbete. Forskarna har då tagit hänsyn till faktorer som ålder och kön.

– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger ​​Serhiy Dekhtyar, docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, till Dagens Nyheter (16 aug 2021).

Studien visar även att utbildningsnivån har stor påverkan på demensrisken, något som man även sett i tidigare forskning. Högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom. Men arbetets karaktär hade även betydelse för lågutbildade – de som hade ett arbete med hög kognitiv stimulans minskade sin demensrisk med 20 procent.

Observerade skillnader i halter av protein, som förhindrar att nya kopplingar bildas mellan cellerna i hjärnan, är en möjlig förklaring till skillnaderna i demensrisk. 

– Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar som dock är försiktig med att dra för långtgående slutsatser av resultaten.

– Den här stora studien ger de hittills bästa bevisen för en koppling mellan stimulans i arbetet och demens. Den ger också en möjlig biologisk förklaring, men eftersom det här är en observationsstudie så går det inte att med säkerhet slå fast ett orsakssamband, säger Serhiy Dekhtyar.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal.

Forskarna som kommer från bland annat Sverige har haft tillgång till data från 108 000 deltagare. De har använt en tregradig skala för att undersöka hur pass kognitivt stimulerande arbete de har haft. Efter 17 år följdes deltagarna upp för att se vilka som hade fått en demensdiagnos.

Resulatet visar att ett kognitivt stimulerande arbete med höga krav och möjlighet att styra sitt arbete ger 23 procent lägre risk att utveckla demenssjukdom jämfört med att ha ett mindre stimulerande arbete. Forskarna har då tagit hänsyn till faktorer som ålder och kön.

– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger ​​Serhiy Dekhtyar, docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, till Dagens Nyheter (16 aug 2021).

Studien visar även att utbildningsnivån har stor påverkan på demensrisken, något som man även sett i tidigare forskning. Högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom. Men arbetets karaktär hade även betydelse för lågutbildade – de som hade ett arbete med hög kognitiv stimulans minskade sin demensrisk med 20 procent.

Observerade skillnader i halter av protein, som förhindrar att nya kopplingar bildas mellan cellerna i hjärnan, är en möjlig förklaring till skillnaderna i demensrisk. 

– Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar som dock är försiktig med att dra för långtgående slutsatser av resultaten.

– Den här stora studien ger de hittills bästa bevisen för en koppling mellan stimulans i arbetet och demens. Den ger också en möjlig biologisk förklaring, men eftersom det här är en observationsstudie så går det inte att med säkerhet slå fast ett orsakssamband, säger Serhiy Dekhtyar.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal.