Senaste nytt
Ny magisterutbildning i demensvård planeras
Både sjuksköterskor och läkare kan bli magister i demensvård. Nu planerar Stiftelsen Silviahemmet, i samarbete med Karolinska Institutet, att ta fram en motsvarande utbildning för arbetsterapeuter och fysioterapeuter.
– Det blir en tvåårig magisterutbildning och vad vi känner till är det den första i världen med inriktning mot demensvård för dessa båda yrkesgrupper. Efter erlagd examen erhåller man titeln Silviaarbetsterapeut eller Silviafysioterapeut, säger Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef för Silviahemmet.
Silviahemmet och Karolinska Institutet har tidigare samarbetat kring magisterutbildningen för läkare. Den startade 2012 och första kullen Silvialäkare, åtta stycken, utexamineras våren 2015. Magisterprogrammet i demensvård för sjuksköterskor erbjuds av Sophiahemmet Högskola, även det sker i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.
Fotnot. Sedan 1 januari är fysioterapeuter ny yrkestitel för sjukgymnaster.
– Det blir en tvåårig magisterutbildning och vad vi känner till är det den första i världen med inriktning mot demensvård för dessa båda yrkesgrupper. Efter erlagd examen erhåller man titeln Silviaarbetsterapeut eller Silviafysioterapeut, säger Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef för Silviahemmet.
Silviahemmet och Karolinska Institutet har tidigare samarbetat kring magisterutbildningen för läkare. Den startade 2012 och första kullen Silvialäkare, åtta stycken, utexamineras våren 2015. Magisterprogrammet i demensvård för sjuksköterskor erbjuds av Sophiahemmet Högskola, även det sker i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.
Fotnot. Sedan 1 januari är fysioterapeuter ny yrkestitel för sjukgymnaster.
Silviahemmet, med Drottning Silvia i spetsen, på studiebesök på Karolinska Institutet.
Tre nationella demenscentrum i Oslo
Under två snörika dagar i slutet av januari mötte Svenskt Demenscentrum sina två skandinaviska systercentra; Norges Nasjonalt kompetansesenter for demens och Danmarks Nationalt Videnscenter for Demens.
Detta var sjätte året i följd som demenscentrumen träffades och denna gång stod det norska som värd.
Syftet med dessa möten är att ta del av information och lära av varandra för ytterligare samarbeten utöver våra gemensamma konferenser. Nästkommande konferens – ”God demensomsorg, en fråga om ledarskap?” – kommer att hållas i Stockholm, 20-21 oktober 2014. Läs mer »
Detta var sjätte året i följd som demenscentrumen träffades och denna gång stod det norska som värd.
Syftet med dessa möten är att ta del av information och lära av varandra för ytterligare samarbeten utöver våra gemensamma konferenser. Nästkommande konferens – ”God demensomsorg, en fråga om ledarskap?” – kommer att hållas i Stockholm, 20-21 oktober 2014. Läs mer »
Besök våra systercentrums hemsidor:
- Nasjonalt kompetansesenter for demens »
(nytt fönster) - Nationalt Videnscenter for Demens »
(nytt fönster)
Försämrat luktsinne kan vara tecken på demens
Att man själv upplever att luktsinnet försämrats kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.
Studien som publiceras i Journal of the International Neuropsychological Society är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning.
– Tidigare studier har antytt ett samband mellan nedsatt luktsinne och demens men har inte undersökt hur personer själva upplever sitt luktsinne, säger Ingrid Stanciu, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Forskarna från Stockholms universitet är de första som har länkat både objektiva luktnedsättningar (att man presterar sämre än normalt på lukttest) och subjektiva (att man upplever sig ha ett mindre känsligt luktsinne än normalt) till senare demensinsjuknande inom tio år.
– Vi menar att personers egna upplevelser av luktsinnet borde kunna komplettera andra faktorer när man bedömer risken att utveckla demens. Framtida studier måste gå vidare och bland annat undersöka vilken kombination av luktsinnesbedömningar som är mest användbar för att förutspå demenssjukdom, säger Ingrid Stanciu.
Påpekas bör att de flesta som upplevde luktnedsättningar inte fick demens. Det handlade endast om en riskökning.
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
Studien som publiceras i Journal of the International Neuropsychological Society är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning.
– Tidigare studier har antytt ett samband mellan nedsatt luktsinne och demens men har inte undersökt hur personer själva upplever sitt luktsinne, säger Ingrid Stanciu, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Forskarna från Stockholms universitet är de första som har länkat både objektiva luktnedsättningar (att man presterar sämre än normalt på lukttest) och subjektiva (att man upplever sig ha ett mindre känsligt luktsinne än normalt) till senare demensinsjuknande inom tio år.
– Vi menar att personers egna upplevelser av luktsinnet borde kunna komplettera andra faktorer när man bedömer risken att utveckla demens. Framtida studier måste gå vidare och bland annat undersöka vilken kombination av luktsinnesbedömningar som är mest användbar för att förutspå demenssjukdom, säger Ingrid Stanciu.
Påpekas bör att de flesta som upplevde luktnedsättningar inte fick demens. Det handlade endast om en riskökning.
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
Nyinstiftat pris till ung alzheimerforskare
Med anledning av att Drottningen fyllt 70 år har Alzheimerfonden instiftat ”Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. Prissumman uppgår till 125 000 kronor.
– Svensk demensforskning ligger i framkant, men unga forskare behöver uppmuntras till att välja detta svåra område, säger Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson i ett pressmeddelande.
Det nyinstiftade priset är ett av flera priser som Drottning Silvia delar ut den 28 april 2014 i samband med Silviahemmets stora inspirationsdag. Under dagen framträder bland andra professor Bengt Winblad (senaste rönen inom alzheimerforskningen) och docent Kristina Johnell (läkemedel och äldre). Thomas Bodström, advokat och f d justitieminister, läser ur sin nya bok som bygger på personliga erfarenheter av demenssjukdom.
Läs programmet från Silviahemmets stora inspirationsdag »
(nytt fönster)
– Svensk demensforskning ligger i framkant, men unga forskare behöver uppmuntras till att välja detta svåra område, säger Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson i ett pressmeddelande.
Det nyinstiftade priset är ett av flera priser som Drottning Silvia delar ut den 28 april 2014 i samband med Silviahemmets stora inspirationsdag. Under dagen framträder bland andra professor Bengt Winblad (senaste rönen inom alzheimerforskningen) och docent Kristina Johnell (läkemedel och äldre). Thomas Bodström, advokat och f d justitieminister, läser ur sin nya bok som bygger på personliga erfarenheter av demenssjukdom.
Läs programmet från Silviahemmets stora inspirationsdag »
(nytt fönster)
Läs om Alzheimerfondens satsning
på forskning » (nytt fönster)
SFK byter namn och hemsida
Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar heter numera Svensk Förening för Kognitiv medicin.
I samband med namnbytet har SFK (förkortningen är densamma som tidigare) lanserat en ny webbplats med ett nytt domänamn: www.kognitivmedicin.se
SFK är en akademisk och klinisk kvalitativ oberoende samlad resurs av tvärprofessionella medarbetare. Föreningen verkar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin.
I samband med namnbytet har SFK (förkortningen är densamma som tidigare) lanserat en ny webbplats med ett nytt domänamn: www.kognitivmedicin.se
SFK är en akademisk och klinisk kvalitativ oberoende samlad resurs av tvärprofessionella medarbetare. Föreningen verkar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin.
Flerspråkig information om minnesutredningar
Migrationsskolan har tagit fram ett kort informationsblad om minnesutredningar. Tanken är det ska överlämnas i samband med kallelsen till en minnesutredning för att förbereda patienten.
Informationsbladet har översatts till 10 olika språk, bland annat arabiska, finska och rumänska.
Migrationsskolan är ett svensk-danskt EU-projket där bl a Skånes universitetssjukhus och Nationalt Videnscenter for Demens deltar.
Ladda ned infoblad från Migrartionsskolans webb »
(nytt fönster)
Informationsbladet har översatts till 10 olika språk, bland annat arabiska, finska och rumänska.
Migrationsskolan är ett svensk-danskt EU-projket där bl a Skånes universitetssjukhus och Nationalt Videnscenter for Demens deltar.
Ladda ned infoblad från Migrartionsskolans webb »
(nytt fönster)
Cirkör tar cirkusen till äldreboendet
I år blir det cirkus på ett 70-tal äldreboenden i landet. Projektet Cirkus Äldre De Luxe omfattar föreställning, "prova-på" och fortbildning av personal.
Det är den internationellt uppmärksammade gruppen Cirkus Cirkör som erbjuder avgiftsfria besök genom ett samarbete med PostkodLotteriet. Idén har redan prövats med framgång i Botkyrka kommun och nu vill gruppen sprida cirkusen till äldreboenden runt om i landet.
– Cirkus Cirkörs devis är att allt är möjligt. Vi har i snart 20-års tid tränat barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning och samarbetar med skolor och ungdomsverksamheter över hela Sverige och Europa. Vi vill att även äldre skall kunna ta del av cirkusen och få en rolig, fysisk och mentalt utmanande aktivitet i sin vardag, säger Mia Crusoe, verksamhetsledare på Cirkus Cirkör, i ett pressmeddelande.
Cirkörs artistpedagoger kommer att bjuda på en kort cirkusföreställning på äldreboendet. För att besöket inte bara ska bli en enstaka rolig händelse så kommer även vårdpersonalen att fortbildas i rörelseträning med de äldre, inspirerad av cirkus. Därefter får de äldre pröva på "sittcirkus" tillsammans med artistpedagogerna och personalen.
Projektet Cirkus Äldre De Luxe kommer att avslutas med ett antal konferenser, seminarier och workshops i samarbete med landsting och kommuner.
Ett närliggande projekt är Clowner i demensvården som bedrivs i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Norrköping under tre år. Läs mer på www.gladjeverkstan.se » (nytt fönster)
Foto: Alex Hinchcliffe
Det är den internationellt uppmärksammade gruppen Cirkus Cirkör som erbjuder avgiftsfria besök genom ett samarbete med PostkodLotteriet. Idén har redan prövats med framgång i Botkyrka kommun och nu vill gruppen sprida cirkusen till äldreboenden runt om i landet.
– Cirkus Cirkörs devis är att allt är möjligt. Vi har i snart 20-års tid tränat barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning och samarbetar med skolor och ungdomsverksamheter över hela Sverige och Europa. Vi vill att även äldre skall kunna ta del av cirkusen och få en rolig, fysisk och mentalt utmanande aktivitet i sin vardag, säger Mia Crusoe, verksamhetsledare på Cirkus Cirkör, i ett pressmeddelande.
Cirkörs artistpedagoger kommer att bjuda på en kort cirkusföreställning på äldreboendet. För att besöket inte bara ska bli en enstaka rolig händelse så kommer även vårdpersonalen att fortbildas i rörelseträning med de äldre, inspirerad av cirkus. Därefter får de äldre pröva på "sittcirkus" tillsammans med artistpedagogerna och personalen.
Projektet Cirkus Äldre De Luxe kommer att avslutas med ett antal konferenser, seminarier och workshops i samarbete med landsting och kommuner.
Ett närliggande projekt är Clowner i demensvården som bedrivs i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Norrköping under tre år. Läs mer på www.gladjeverkstan.se » (nytt fönster)
Foto: Alex Hinchcliffe
Yngre demenssjuka särskilt utsatta
Vad händer när minnet sviker och man har många år kvar till pension? Yngre personer med demenssjukdom är temat för en ny rapport från Stiftelsen Äldrecentrum.
Med "yngre" menas i detta sammanhang personer under 65 år. Gruppen är relativt liten men följderna av de drabbades demenssjukdom är ofta särskilt svåra. Det är människor mitt i livet, som fortfarande är yrkesaktiva. En del har minderåriga barn.
År 2012 fick 51 personer under 65 år en demensdiagnos i Stockholms län. Den yngsta var 49 år och majoriteten av de drabbade var kvinnor. Sannolikt är gruppen yngre demenssjuka betydligt större eftersom många har svårt att be om hjälp och därför inte kommer i kontakt med vården.
– Ett problem är att sjukdomsinsikten kan vara väldigt dålig. Många gånger ser personen själv inte problemet, säger Lars Sonde, utredare och författare till rapporten, i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Anhöriga får dra ett tungt lass. För barn till drabbade föräldrar kan situationen bli tuff. Men det finns stöd både för den här gruppen och för deras anhöriga.
– Sociala medier har blivit viktiga. I dag finns det stödgrupper för barn och ungdomar till personer med demens, säger Lars Sonde.
De förslag på åtgärder som avslutar rapporten visar att det finns en del att göra för att utveckla omhändertagandet av yngre personer med demens.
Med "yngre" menas i detta sammanhang personer under 65 år. Gruppen är relativt liten men följderna av de drabbades demenssjukdom är ofta särskilt svåra. Det är människor mitt i livet, som fortfarande är yrkesaktiva. En del har minderåriga barn.
År 2012 fick 51 personer under 65 år en demensdiagnos i Stockholms län. Den yngsta var 49 år och majoriteten av de drabbade var kvinnor. Sannolikt är gruppen yngre demenssjuka betydligt större eftersom många har svårt att be om hjälp och därför inte kommer i kontakt med vården.
– Ett problem är att sjukdomsinsikten kan vara väldigt dålig. Många gånger ser personen själv inte problemet, säger Lars Sonde, utredare och författare till rapporten, i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Anhöriga får dra ett tungt lass. För barn till drabbade föräldrar kan situationen bli tuff. Men det finns stöd både för den här gruppen och för deras anhöriga.
– Sociala medier har blivit viktiga. I dag finns det stödgrupper för barn och ungdomar till personer med demens, säger Lars Sonde.
De förslag på åtgärder som avslutar rapporten visar att det finns en del att göra för att utveckla omhändertagandet av yngre personer med demens.
Stockholms satsning på demensteam lovordas
Sedan ett par år tillbaka skjuter Stockholm stad till extra medel till hemtjänstgrupper specialiserade på demens. Satsningen har gett flera goda effekter visar en ny rapport från Stiftelsen Äldrecentrum.
Under 2012 fick 24 nybildade och 10 redan etablerade demensteam inom hemtjänsten dela på nio miljoner kronor, pengar som använts till bland annat kompetensutveckling och regelbunden tid för handledning och reflektion. Satsningen får "tummen upp" av Äldrecentrums utredare Karin Gens och Sven-Erik Wånell.
– På mycket kort tid lyckades personalen göra stora skillnader med små medel, säger Karin Gens i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Det som gjorde störst intryck på henne var att alla de anhöriga som intervjuades var otroligt nöjda.
– De som gått från vanlig hemtjänst till specialiserad demensvård upplevde skillnaden som natt och dag.
Specialiseringen har bland annat lett till bättre kontinuitet. Det har blivit färre personer runt den demenssjuke och en starkare relation mellan denne och kontaktmannen. Detta ökar möjligheten att bygga förtroende, menar rapportförfattarna, och därmed att ge vård av god kvalitet.
Äldrecentrumrapporten ”Hemtjänst för personer med demenssjukdom” omfattar tidsperioden juni 2012 till mars 2013. Stockholms stads satsning på demensteamen, som både är kommunala och privata, fortsätter även under 2014. Hur beroende är teamen av stimulansmedlen från äldreförvaltningen?
– Det är svårt att säga, ambitionen är överlag att fortsätta utan detta extra anslag. Men det finns givetvis en risk att man börjar spara på verksamheten, kanske genom att minska tid för reflektion och handledning för personalen. Sådana förändringar kan givetvis komma att påverka kvaliteten, säger Karin Gens till Svenskt Demenscentrum.
Karin Gens efterlyser tydligare kvalitetskrav från äldreförvaltningen. Utförare som erbjuder "hemtjänst specialiserad på demens" bör leva upp till vissa kriterier när det gäller till exempel kontinuitet och utbildning av personal. Biståndshandläggarna bör också ges en mer aktiv roll. Genom valfrihetslagstiftningen (LOV) ska de ju i princip hålla sig neutrala och inte styra brukarnas val av utförare.
– Men när det gäller gruppen med demenssjukdom har biståndshandläggaren en viktig uppgift när det gäller att vägleda omsorgstagarna till dessa specialiserade hemtjänstgrupper, säger Karin Gens.
Magnus Westlander
Under 2012 fick 24 nybildade och 10 redan etablerade demensteam inom hemtjänsten dela på nio miljoner kronor, pengar som använts till bland annat kompetensutveckling och regelbunden tid för handledning och reflektion. Satsningen får "tummen upp" av Äldrecentrums utredare Karin Gens och Sven-Erik Wånell.
– På mycket kort tid lyckades personalen göra stora skillnader med små medel, säger Karin Gens i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Det som gjorde störst intryck på henne var att alla de anhöriga som intervjuades var otroligt nöjda.
– De som gått från vanlig hemtjänst till specialiserad demensvård upplevde skillnaden som natt och dag.
Specialiseringen har bland annat lett till bättre kontinuitet. Det har blivit färre personer runt den demenssjuke och en starkare relation mellan denne och kontaktmannen. Detta ökar möjligheten att bygga förtroende, menar rapportförfattarna, och därmed att ge vård av god kvalitet.
Äldrecentrumrapporten ”Hemtjänst för personer med demenssjukdom” omfattar tidsperioden juni 2012 till mars 2013. Stockholms stads satsning på demensteamen, som både är kommunala och privata, fortsätter även under 2014. Hur beroende är teamen av stimulansmedlen från äldreförvaltningen?
– Det är svårt att säga, ambitionen är överlag att fortsätta utan detta extra anslag. Men det finns givetvis en risk att man börjar spara på verksamheten, kanske genom att minska tid för reflektion och handledning för personalen. Sådana förändringar kan givetvis komma att påverka kvaliteten, säger Karin Gens till Svenskt Demenscentrum.
Karin Gens efterlyser tydligare kvalitetskrav från äldreförvaltningen. Utförare som erbjuder "hemtjänst specialiserad på demens" bör leva upp till vissa kriterier när det gäller till exempel kontinuitet och utbildning av personal. Biståndshandläggarna bör också ges en mer aktiv roll. Genom valfrihetslagstiftningen (LOV) ska de ju i princip hålla sig neutrala och inte styra brukarnas val av utförare.
– Men när det gäller gruppen med demenssjukdom har biståndshandläggaren en viktig uppgift när det gäller att vägleda omsorgstagarna till dessa specialiserade hemtjänstgrupper, säger Karin Gens.
Magnus Westlander
77 museer erbjuder demensanpassade visningar
Projektet Möten med minnen är nu inne på sitt andra år. I dagsläget deltar 77 museer i landet genom att erbjuda anpassade visningar och andra aktiviteter för personer med demens och deras anhöriga.
– Intresset är jättestort och visningarna är ofta fullbelagda, säger Tove Wiik på Alzheimerfonden som leder och finansierar projektet via Postkodlotteriet. Demensförbundet, Nationalmuseum och Svenskt Demenscentrum deltar som samarbetspartner.
Projektets geografiska spridning är stor, från Ystads konstmuseum i söder till Silvermuseet i lappländska Arjeplog. För aktuella visningar, gå in på:
- www.demenscentrum.se/Kalender »
- www.alzheimerfonden.se »
(nytt fönster)
– Intresset är jättestort och visningarna är ofta fullbelagda, säger Tove Wiik på Alzheimerfonden som leder och finansierar projektet via Postkodlotteriet. Demensförbundet, Nationalmuseum och Svenskt Demenscentrum deltar som samarbetspartner.
Projektets geografiska spridning är stor, från Ystads konstmuseum i söder till Silvermuseet i lappländska Arjeplog. För aktuella visningar, gå in på:
- www.demenscentrum.se/Kalender »
- www.alzheimerfonden.se »
(nytt fönster)
