Senaste nytt
Prestation ska betala sig i nya stimulansmedel
Statliga stimulansmedel till äldreområdet ska bli mer prestationsbaserade. Den tidigare formen av bidrag är på väg att fasas ut och kan försvinna helt nästa år. Demensverksamheter som är beroende av sådana medel kan komma att påverkas.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen satsar drygt 1,9 miljarder kronor på äldrepolitiken under nästa år. Det är 100 miljoner mindre jämfört med 2010. Det är de s k kvalitetspengarna, bidrag som under några år gått till olika prioriterade områden, som är på väg att fasas ut. Av dessa medel har 18 procent (mellan 2007 och 2009) använts för att utveckla demensvården, ett av de prioriterade områdena. Personalutbildningar har genomförts och 93 kommuner och 8 landsting har bildat demensteam, ofta med personal inom olika yrkesområden.
Om kommuner och landsting ska kunna söka kvalitetspengar för demensvården under nästa år (för utbetalning 2012) är fortfarande oklart. Beslut om detta tas troligen först under våren 2011 uppger tjänstemän på Socialdepartementet. Helt klart är att det totala anslaget i så fall blir betydligt mindre. I budgeten finns avsatt 350 miljoner kronor som dock – helt eller delvis – kan gå till andra satsningar inom äldreområdet.
Redan förra året minskade anslagen till denna form av stimulansmedel med hälften, till 680 miljoner kronor. Nu sker alltså ytterligare minst en halvering, något som kan komma att påverka demensverksamheter som inte permanentats och fortfarande är beroende av dessa bidrag.
Istället för kvalitetspengar gör regeringen en rad andra satsningar inom äldreområdet, som delvis kan komma demensvården till del. Det statliga stödet till "anpassade bostäder för äldre" uppgår till 600 miljoner kronor. Syftet är att skapa fler platser i särskilt boende men också att premiera kommuner som hittar lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. För stödet till lokala värdighetsgarantier skjuter regeringen till 180 milj kr. Hur sådana garantier kan se ut i praktiken arbetar Socialstyrelsen med.
Omvårdnadslyftet (150 milj kr) är en utbildningssatsning på äldreomsorgens personal. Lika mycket går till att främja en sammanhållen vård och omsorg för äldre. Tanken är att resultat ska premieras så att lokala samverkanslösningar kan växa fram. Det ligger helt i linje med den nya inriktning mot prestationsbaserade statsbidrag som regeringen vill se mer av. Förebilden är "kömiljarden", som innebär att landsting som lever upp till målen i vårdgarantin får vara med och dela på pengarna.
Magnus Westlander
Av budgetpropositionen framgår att regeringen satsar drygt 1,9 miljarder kronor på äldrepolitiken under nästa år. Det är 100 miljoner mindre jämfört med 2010. Det är de s k kvalitetspengarna, bidrag som under några år gått till olika prioriterade områden, som är på väg att fasas ut. Av dessa medel har 18 procent (mellan 2007 och 2009) använts för att utveckla demensvården, ett av de prioriterade områdena. Personalutbildningar har genomförts och 93 kommuner och 8 landsting har bildat demensteam, ofta med personal inom olika yrkesområden.
Om kommuner och landsting ska kunna söka kvalitetspengar för demensvården under nästa år (för utbetalning 2012) är fortfarande oklart. Beslut om detta tas troligen först under våren 2011 uppger tjänstemän på Socialdepartementet. Helt klart är att det totala anslaget i så fall blir betydligt mindre. I budgeten finns avsatt 350 miljoner kronor som dock – helt eller delvis – kan gå till andra satsningar inom äldreområdet.
Redan förra året minskade anslagen till denna form av stimulansmedel med hälften, till 680 miljoner kronor. Nu sker alltså ytterligare minst en halvering, något som kan komma att påverka demensverksamheter som inte permanentats och fortfarande är beroende av dessa bidrag.
Istället för kvalitetspengar gör regeringen en rad andra satsningar inom äldreområdet, som delvis kan komma demensvården till del. Det statliga stödet till "anpassade bostäder för äldre" uppgår till 600 miljoner kronor. Syftet är att skapa fler platser i särskilt boende men också att premiera kommuner som hittar lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. För stödet till lokala värdighetsgarantier skjuter regeringen till 180 milj kr. Hur sådana garantier kan se ut i praktiken arbetar Socialstyrelsen med.
Omvårdnadslyftet (150 milj kr) är en utbildningssatsning på äldreomsorgens personal. Lika mycket går till att främja en sammanhållen vård och omsorg för äldre. Tanken är att resultat ska premieras så att lokala samverkanslösningar kan växa fram. Det ligger helt i linje med den nya inriktning mot prestationsbaserade statsbidrag som regeringen vill se mer av. Förebilden är "kömiljarden", som innebär att landsting som lever upp till målen i vårdgarantin får vara med och dela på pengarna.
Magnus Westlander
Resultat ska premieras när staten
fördelar stimulansmedel i framtiden.
Nya belägg för att B12-vitamin kan skydda mot demens
En ny studie från Karolinska Institutet visar att B12-vitamin kan skydda mot demens. Men det är för tidigt att rekommendera extra vitamintillskott på basis av dagens forskning.
Vitaminernas betydelse för hjärnans funktioner intresserar forskarna. Vissa förhoppningar knyts till att B-vitaminer kan ha en positiv inverkan på våra hjärnfunktioner, ja, till och med skydda mot allvarlig sjukdom.
 |
| B12-vitamin finns i bl a ägg. |
I början av september publicerades en studie i tidskriften Public Library of Science One på 168 äldre personer med något försämrade mentala förmågor (MCI). Hälften av dem fick ett dagligt tillskott av vitaminerna folsyra, B6 och B12. När forskarna jämförde dem med personerna i kontrollgruppen fann man ett tydligt samband.
Vid Alzheimers sjukdom krymper hjärnan. Det gör den även vid ett normalt åldrande, efter 60 års ålder, fast då betydligt långsammare. Nytt i denna studie var att B-vitaminerna visade sig ha en bromsande effekt på detta förlopp. Hjärnan krympte i genomsnitt 30 % långsammare hos personerna i "vitamingruppen".
Ett mer direkt samband mellan B-vitamin och Alzheimers sjukdom hittar man i den färska studien från Karolinska Institutet. Den publiceras i Neurology och bygger på 270 finländare, mellan 60 och 70 år, som följts i 7 – 8 år. Låga halter av vitaminet B12 i början av tidsperioden gav en ökad demensrisk.
– Redan små förbättringar av B12-statusen gav i vår studie en kraftigt minskad risk, säger Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.
Förmågan att ta upp B12-vitaminet försämras upp i åren, något som bidrar till att många äldre personer lider av B12-brist. Detta bör vården vara uppmärksam på. Servera gärna fisk och ägg! Däremot är det för tidigt att komma med generella rekommendationer om extra B-vitamintillskott. Mer forskning som bekräftar slutsatserna behövs menar Miia Kivipelto.
Hon får medhåll av bland andra Chris Kennard, ordförande i Medical Research Council's Neurosciences and Mental Health Board, som i BBC:s webbupplaga pekar på möjliga negativa följder.
– Vi måste vara försiktiga när vi rekommenderar extra tillskott av B-vitaminer eftersom de finns flera olika hälsorisker om det tas i för höga doser.
Magnus Westlander
Vitaminernas betydelse för hjärnans funktioner intresserar forskarna. Vissa förhoppningar knyts till att B-vitaminer kan ha en positiv inverkan på våra hjärnfunktioner, ja, till och med skydda mot allvarlig sjukdom.
|
| B12-vitamin finns i bl a ägg. |
I början av september publicerades en studie i tidskriften Public Library of Science One på 168 äldre personer med något försämrade mentala förmågor (MCI). Hälften av dem fick ett dagligt tillskott av vitaminerna folsyra, B6 och B12. När forskarna jämförde dem med personerna i kontrollgruppen fann man ett tydligt samband.
Vid Alzheimers sjukdom krymper hjärnan. Det gör den även vid ett normalt åldrande, efter 60 års ålder, fast då betydligt långsammare. Nytt i denna studie var att B-vitaminerna visade sig ha en bromsande effekt på detta förlopp. Hjärnan krympte i genomsnitt 30 % långsammare hos personerna i "vitamingruppen".
Ett mer direkt samband mellan B-vitamin och Alzheimers sjukdom hittar man i den färska studien från Karolinska Institutet. Den publiceras i Neurology och bygger på 270 finländare, mellan 60 och 70 år, som följts i 7 – 8 år. Låga halter av vitaminet B12 i början av tidsperioden gav en ökad demensrisk.
– Redan små förbättringar av B12-statusen gav i vår studie en kraftigt minskad risk, säger Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.
Förmågan att ta upp B12-vitaminet försämras upp i åren, något som bidrar till att många äldre personer lider av B12-brist. Detta bör vården vara uppmärksam på. Servera gärna fisk och ägg! Däremot är det för tidigt att komma med generella rekommendationer om extra B-vitamintillskott. Mer forskning som bekräftar slutsatserna behövs menar Miia Kivipelto.
Hon får medhåll av bland andra Chris Kennard, ordförande i Medical Research Council's Neurosciences and Mental Health Board, som i BBC:s webbupplaga pekar på möjliga negativa följder.
– Vi måste vara försiktiga när vi rekommenderar extra tillskott av B-vitaminer eftersom de finns flera olika hälsorisker om det tas i för höga doser.
Magnus Westlander
Socialstyrelsen kritiserar demensboende i Piteå
Inlåsningen måste upphöra och bemanningen förbättras. Det kräver Socialstyrelsen efter att ha inspekterat Öjagårdens demensboende i Piteå. Verksamheten har tidigare uppmärksammats i SVT:s Uppdrag granskning.
Socialstyrelsens tillsyn bekräftar till stor del den bild som TV-programmet gav. Klockan nio på kvällen låser personalen lägenhetsdörrarna på demensboendet och går hem för natten. De demenssjuka lämnas helt ensamma, något som Socialstyrelsen är starkt kritiska till. Många av dem har en fysisk funktionsnedsättning som gör att de inte kan ta sig i och ur sängen själva. Trygghetslarm används inte eftersom de boende inte kan hantera larmet på grund av kognitiva funktionsnedsättningar.
– Det är oacceptabelt att de demenssjuka lämnas ensamma under stora delar av natten utan möjlighet att kalla på hjälp, säger Socialstyrelsens sektionschef Anne Vaher i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen riktar kritik mot att vården och bemanningen inte utgår från individernas omsorgsbehov utan från organisatoriska förutsättningar. Myndigheten kräver att inlåsningen snarast måste upphöra och bemaningen förbättras. Socialstyrelsen kritiserar även socialnämnden i Piteå kommun för att inte ha tagit till sig, analyserat och åtgärdat brister inom verksamheten. Detta trots upprepade klagomål från allmänhet, personal och anhöriga om bland annat underbemanning.
Senast den första december ska socialnämnden i Piteå redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med bristerna.
Magnus Westlander
Socialstyrelsens tillsyn bekräftar till stor del den bild som TV-programmet gav. Klockan nio på kvällen låser personalen lägenhetsdörrarna på demensboendet och går hem för natten. De demenssjuka lämnas helt ensamma, något som Socialstyrelsen är starkt kritiska till. Många av dem har en fysisk funktionsnedsättning som gör att de inte kan ta sig i och ur sängen själva. Trygghetslarm används inte eftersom de boende inte kan hantera larmet på grund av kognitiva funktionsnedsättningar.
– Det är oacceptabelt att de demenssjuka lämnas ensamma under stora delar av natten utan möjlighet att kalla på hjälp, säger Socialstyrelsens sektionschef Anne Vaher i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen riktar kritik mot att vården och bemanningen inte utgår från individernas omsorgsbehov utan från organisatoriska förutsättningar. Myndigheten kräver att inlåsningen snarast måste upphöra och bemaningen förbättras. Socialstyrelsen kritiserar även socialnämnden i Piteå kommun för att inte ha tagit till sig, analyserat och åtgärdat brister inom verksamheten. Detta trots upprepade klagomål från allmänhet, personal och anhöriga om bland annat underbemanning.
Senast den första december ska socialnämnden i Piteå redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med bristerna.
Magnus Westlander
Framstående demensforskare prisas
Professor Bengt Winblad har tilldelats Wajlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2010. Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid den 23 oktober.
Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, är en internationellt ledande demensforskare.
– Winblad var först i världen med att visa att Alzheimers sjukdom åtföljs av förändringar i flera av hjärnans signalsubstanser, säger professor Lars Nyberg, ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
– Bengt Winblad ledde också den första läkemedelsbehandlingsstudien som gav positiva resultat på gravt dementa patienter. Han har också initierat flera befolkningsstudier som identifierat både riskfaktorer och skyddsfaktorer för Alzheimers sjukdom.
En annan viktig upptäckt av Winblad var att en släkt i Hälsingland bar på en genetisk mutation som ledde till tidigt insjuknande i Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt banade väg för djurstudier som ökade förståelsen för mekanismerna bakom de plack- och nervcellsförändringar som är de viktigaste patologiska tecknen i hjärnan hos alzheimerpatienter.
Waijlit och Eric Forsgrens pris tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman är på 100 000 kronor.
Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, är en internationellt ledande demensforskare.
– Winblad var först i världen med att visa att Alzheimers sjukdom åtföljs av förändringar i flera av hjärnans signalsubstanser, säger professor Lars Nyberg, ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
– Bengt Winblad ledde också den första läkemedelsbehandlingsstudien som gav positiva resultat på gravt dementa patienter. Han har också initierat flera befolkningsstudier som identifierat både riskfaktorer och skyddsfaktorer för Alzheimers sjukdom.
En annan viktig upptäckt av Winblad var att en släkt i Hälsingland bar på en genetisk mutation som ledde till tidigt insjuknande i Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt banade väg för djurstudier som ökade förståelsen för mekanismerna bakom de plack- och nervcellsförändringar som är de viktigaste patologiska tecknen i hjärnan hos alzheimerpatienter.
Waijlit och Eric Forsgrens pris tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman är på 100 000 kronor.
Professor Bengt Winblad
Rapport om tvångsåtgärder överlämnas till regeringen
Det är hög tid att reglera användningen av tvångs- och skyddsåtgärder inom demensvården. En ny lag bör utformas som säkerställer den enskilde vårdtagarens behov av skydd på ett rättssäkert sätt. Lagen bör omfatta personer med allvarlig kognitiv störning, inte en viss diagnosgrupp. Det är några av slutsatserna i den rapport som Svenskt Demenscentrum idag överlämnar till äldreminister Maria Larsson.
Rapporten heter För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården och är en redovisning av det regeringsuppdrag som Svenskt Demenscentrum fick sommaren 2009. Uppdraget har handlat om att ta fram ett kunskapsunderlag som belyser balansen mellan nödvändiga skyddsåtgärder, som ett led i en god demensvård, och den enskildes behov av integritet. Socialdepartementet har även efterfrågat kunskap om bland annat hur användningen av tvångsåtgärder vid demenssjukdom kan begränsas och internationella erfarenheter av lagstiftning på området.
Ladda ned rapporten För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården (pdf, 98 sid) »
Rapporten heter För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården och är en redovisning av det regeringsuppdrag som Svenskt Demenscentrum fick sommaren 2009. Uppdraget har handlat om att ta fram ett kunskapsunderlag som belyser balansen mellan nödvändiga skyddsåtgärder, som ett led i en god demensvård, och den enskildes behov av integritet. Socialdepartementet har även efterfrågat kunskap om bland annat hur användningen av tvångsåtgärder vid demenssjukdom kan begränsas och internationella erfarenheter av lagstiftning på området.
Ladda ned rapporten För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården (pdf, 98 sid) »
För mer information, kontakta:
Wilhelmina Hoffman
08-690 58 40 • mobil: 070 764 46 26
Lars Sonde
mobil 070 658 01 11
Sven Erik Wånell
08-690 58 09 • mobil: 070-725 03 65
Känd riskgen påverkar även yngre hjärnor
Det är känt att en variant av genen ApoE ökar risken för att utveckla demens. Nu har forskare funnit att den påverkar hjärnan redan i unga år.
En färsk studie vid Oxfords universitet visar att friska yngre personer, 20–35 år, med genvarianten ApoE4 har normalt minne och hjärnstorlek. Däremot kan man se skillnader i den vita substansen vid en jämförelse med jämnåriga utan denna riskgen. Den vita substansen sitter i de djupare delarna av hjärnan och innehåller viktiga hjärnkärnor med olika funktioner. En ny studie ska studera orsaken till skillnaderna.
ApoE-genen finns i fyra olika varianter, den vanligaste i Sverige är ApoE3-allelen. Endast ApoE4-allelen medför en förhöjd risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. Riskökningen är ca 1,5 till 4 gånger, beroende på om man har en eller två uppsättningar av den, och relativt sett större i lägre åldersgrupper.
Magnus Westlander
En färsk studie vid Oxfords universitet visar att friska yngre personer, 20–35 år, med genvarianten ApoE4 har normalt minne och hjärnstorlek. Däremot kan man se skillnader i den vita substansen vid en jämförelse med jämnåriga utan denna riskgen. Den vita substansen sitter i de djupare delarna av hjärnan och innehåller viktiga hjärnkärnor med olika funktioner. En ny studie ska studera orsaken till skillnaderna.
ApoE-genen finns i fyra olika varianter, den vanligaste i Sverige är ApoE3-allelen. Endast ApoE4-allelen medför en förhöjd risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. Riskökningen är ca 1,5 till 4 gånger, beroende på om man har en eller två uppsättningar av den, och relativt sett större i lägre åldersgrupper.
Magnus Westlander
Antipsykotiska läkemedel ökar risken för blodpropp
Ny forskning ger ytterligare stöd för en restriktiv förskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demens. En stor brittisk studie visar på ökad risk för allvarliga biverkningar.
Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.
Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).
I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.
Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.
Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).
I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.
Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Antipsykotiska läkemedel leder till ökad dödlighet
Användning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom är förknippat med flera allvarliga risker. En färsk norsk studie visar att läkemedlen fördubblar risken att dö jämfört med annan psykofarmaka. Forskarna har följt närmare 27 000 demenssjuka personer i åldern 65 år eller äldre.
Resultaten som publiceras i tidskriften The American Journal of Geriatric psychiatry bekräftas av tidigare forskning. Den norska studien är dock den första som har följt deltagarna i mer än sex år.
Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom. Läs mer om behandling av psykiska symptom vid demens i Läkemedelsverkets rekommendationer » (nytt fönster)
Resultaten som publiceras i tidskriften The American Journal of Geriatric psychiatry bekräftas av tidigare forskning. Den norska studien är dock den första som har följt deltagarna i mer än sex år.
Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom. Läs mer om behandling av psykiska symptom vid demens i Läkemedelsverkets rekommendationer » (nytt fönster)
Demens är världens artonde största ekonomi
En ny rapport, utgiven på den Internationella Alzheimerdagen, visar att demenssjukdomarnas kostnader fortsätter att öka i världen. På en lista med de största ekonomierna skulle demens hamna på artonde plats, strax bakom Turkiet men långt före Sverige.
Demens är alltså ett globalt problem som, förutom mänskligt lidande, slukar stora resurser. Det framgår av World Alzheimer Report 2010 som publiceras av organisationen Alzheimer´s Disease International. Sätter man ett pris på den obetalda familjeomsorgen och adderar kostnaderna för samhällets vård och omsorg om personer med demenssjukdomar hamnar man på 604 miljarder dollar (för hela världen), en siffra som väntas öka år från år.
Mer än 35 miljoner människor i världen beräknas vara drabbade av demens. Antalet växer stadigt med ökad medellivslängd och åldrande befolkningar. Före år 2050 uppskattas 100 miljoner ha en demenssjukdom. Den största ökningen kommer att ske utanför den rika världen.
I Sverige har i dag närmare 150 000 personer en demenssjukdom. Ökningstakten tar fart på allvar omkring år 2020, när den stora kullen 40-talister passerar 80-årsstrecket.
– I dag ser vi hur platserna på särskilda boenden för dementa blir färre. Det är oroande. Nu har politikerna tio år på sig att planera, säger profesor Anders Wimo till Dagens Nyheter.
Magnus Westlander
Demens är alltså ett globalt problem som, förutom mänskligt lidande, slukar stora resurser. Det framgår av World Alzheimer Report 2010 som publiceras av organisationen Alzheimer´s Disease International. Sätter man ett pris på den obetalda familjeomsorgen och adderar kostnaderna för samhällets vård och omsorg om personer med demenssjukdomar hamnar man på 604 miljarder dollar (för hela världen), en siffra som väntas öka år från år.
Mer än 35 miljoner människor i världen beräknas vara drabbade av demens. Antalet växer stadigt med ökad medellivslängd och åldrande befolkningar. Före år 2050 uppskattas 100 miljoner ha en demenssjukdom. Den största ökningen kommer att ske utanför den rika världen.
I Sverige har i dag närmare 150 000 personer en demenssjukdom. Ökningstakten tar fart på allvar omkring år 2020, när den stora kullen 40-talister passerar 80-årsstrecket.
– I dag ser vi hur platserna på särskilda boenden för dementa blir färre. Det är oroande. Nu har politikerna tio år på sig att planera, säger profesor Anders Wimo till Dagens Nyheter.
Magnus Westlander
Läs World Alzheimer Report 2010 »
(nytt fönster)
Relaterad artikel
Demenskostnaderna i världen ökar kraftigt »
Förtydligande om lås och larm
Viss förvirring har rått sedan Socialstyrelsen upphävde ett antal föreskrifter om begränsningsåtgärder i vården. Nu har myndigheten publicerat ett kort förtydligande om vad som gäller i dagsläget.
Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får endast användas som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom saknar ofta förmåga att uttrycka sitt samtycke men deras reaktioner kan många gånger visa hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om samtycke föreligger eller inte menar Socialstyrelsen.
– Vi vill förtydliga att det måsta fattas beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Generella beslut om att ta bort t ex larm och sänggrindar utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård.
Personal kan i undantagsfall hänvisa till nödrätten för att handgripligen ingripa, t ex om en person är på väg ut i nattlinnet i 20 graders kyla. Nödrätten kan enbart användas i akuta situationer när det finns allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa.
Ytterligare förtydligande från Socialstyrelsen om gällande regler för skydds och tvångsåtgärder kommer inom kort.
Läs mer på Socialstyrelsens webb »
Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får endast användas som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom saknar ofta förmåga att uttrycka sitt samtycke men deras reaktioner kan många gånger visa hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om samtycke föreligger eller inte menar Socialstyrelsen.
– Vi vill förtydliga att det måsta fattas beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Generella beslut om att ta bort t ex larm och sänggrindar utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård.
Personal kan i undantagsfall hänvisa till nödrätten för att handgripligen ingripa, t ex om en person är på väg ut i nattlinnet i 20 graders kyla. Nödrätten kan enbart användas i akuta situationer när det finns allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa.
Ytterligare förtydligande från Socialstyrelsen om gällande regler för skydds och tvångsåtgärder kommer inom kort.
Läs mer på Socialstyrelsens webb »