Senaste nytt

×

Felmeddelande

Notice: Undefined property: stdClass::$field_related_links i include() (rad 27 av /var/www/html/demenscentrum/sites/all/themes/demenscentrum/templates/system/views-view-field--news-archive--field-related-links.tpl.php).
25 sep 2019

Rekordstort testamente till alzheimerforskning 

 FORSKNING

Hjärnfonden har fått ett rekordstort testamente till alzheimerforskning. Det handlar om totalt 70 miljoner kr. Av dessa medel går nu 30 miljoner kr till sex olika projekt vid Karolinska Institutet samt universiteten i Göteborg, Linköping och Uppsala.

Efter utvärdering kan projekten få ytterligare medel, 20 miljoner kr, som fördelas över fem år. Resterande del av testamentet, 20 miljoner kr, delas ut via Hjärnfondens årliga forskningsutlysning.

– Vi känner stor tacksamhet för att vi har fått det här exceptionellt stora testamentet och att givaren tänkte på alla de som lever med denna svåra folksjukdom och deras anhöriga. Stora som små gåvor betyder mycket för att forskningen snabbare ska hitta en lösning på alzheimergåtan, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

Efter utvärdering kan projekten få ytterligare medel, 20 miljoner kr, som fördelas över fem år. Resterande del av testamentet, 20 miljoner kr, delas ut via Hjärnfondens årliga forskningsutlysning.

– Vi känner stor tacksamhet för att vi har fått det här exceptionellt stora testamentet och att givaren tänkte på alla de som lever med denna svåra folksjukdom och deras anhöriga. Stora som små gåvor betyder mycket för att forskningen snabbare ska hitta en lösning på alzheimergåtan, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

Relaterade länkar

Läs pressmeddelande från Hjärnfonden (nytt fönster)

Andra insamlingsfonder för demensforskning

20 sep 2019

Tre böcker i ny upplaga 

 ARBETA MED DEMENS PUBLICERAT

Nu har tre titlar i Svenskt Demenscentrums serie Om demenssjukdom tryckts i en andra upplaga. Det är böckerna för biståndshandläggare, hemtjänst och särskilt boende. 

Mycket av innehållet är sig likt men böckerna har kompletterats med bland annat de senaste nationella riktlinjerna och ny lagstiftning om anhörigbehörighet och framtidsfullmakt. De innehåller också ett avsnitt om Samordnad individuell plan (SIP). Böckerna kan beställas i vår webbshop (179 kr/st) där de också kan laddas ned gratis.

Mycket av innehållet är sig likt men böckerna har kompletterats med bland annat de senaste nationella riktlinjerna och ny lagstiftning om anhörigbehörighet och framtidsfullmakt. De innehåller också ett avsnitt om Samordnad individuell plan (SIP). Böckerna kan beställas i vår webbshop (179 kr/st) där de också kan laddas ned gratis.

Här hittar du böckerna
19 sep 2019

Ökad satsning på demensomsorg i höstbudgeten 

 ARBETA MED DEMENS

Bland nyheterna i regeringens höstbudget som lades fram i veckan märks en ökad satsning på demensomsorg. Ett stimulansbidrag till kommunerna på 610 miljoner kr ska kunna användas för att motverka ensamhet.

Bidraget kan även användas till andra satsningar för att öka kvaliteten i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom.Som prioritrerade områden pekar regeringen ut dagverksamheter och genomförandet av ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

I budgeten avsätts även 200 miljoner kr till digitalisering och e-hälsa inom äldreomsorgen. Jämfört med 2019 görs även en del besparingar, bland annat minskar investeringstödet till äldrebostäder från 700 milj kr till 500 milj kr. Total sett ökar utgifterna för stimulansbidrag och ågärder inom äldreområdet med 60 milj kr.

Regeringen avser även att öka tryggheten för äldre genom att införa en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. En särskild utredare har utsetts för att undersöka förutsättningarna och lämna konkreta förslag.

Läs regeringens höstbudget 2020 (nytt fönster)

Bidraget kan även användas till andra satsningar för att öka kvaliteten i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom.Som prioritrerade områden pekar regeringen ut dagverksamheter och genomförandet av ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

I budgeten avsätts även 200 miljoner kr till digitalisering och e-hälsa inom äldreomsorgen. Jämfört med 2019 görs även en del besparingar, bland annat minskar investeringstödet till äldrebostäder från 700 milj kr till 500 milj kr. Total sett ökar utgifterna för stimulansbidrag och ågärder inom äldreområdet med 60 milj kr.

Regeringen avser även att öka tryggheten för äldre genom att införa en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. En särskild utredare har utsetts för att undersöka förutsättningarna och lämna konkreta förslag.

Läs regeringens höstbudget 2020 (nytt fönster)

17 sep 2019

Ännu en läkemedelsprövning avbryts 

 FORSKNING

Läkemedelsbolagen Eisai och Biogen avbryter två fas 3-studier med elenbecestat, ett ämne som har testats i hopp om att kunna bromsa Alzheimers sjukdom. 

Elenbecestat verkar genom att hämma produktionen av beta-amyloid, det protein som bildar de alzheimertypiska placken i hjärnan. Det prövades i två studier med totalt cirka 2 100 patienter. Samtliga deltagare hade tidig Alzheimers sjukdom med en bekräftad ansamling av amyloida plack i hjärnan.

Behandlingen med elenbecestat som skulle pågå i 24 månader har nu avbrutits i förtid meddelar Läkemedelsvärlden på sin webbplats. Enligt ett pressmeddelande från läkemedelsbolagen beror det på att resultaten från en säkerhetsgranskning visade på ett ”ofördelaktigt risk/nytta-ratio”. Någon mer utförlig förklaring har inte angetts.

Elenbecestat sällar sig till den långa raden av misslyckade prövningar av möjliga alzheimerläkemedel. Till skillnad mot en del andra läkemedelsbolag har Eisai och Biogen dock inte kastat in handduken. De fortsätter fas 3-programmet med BAN 2401, en uppmärksammad läkemedelskandidat som alzheimerforskaren Lars Lannfelt varit med att utveckla.

Elenbecestat verkar genom att hämma produktionen av beta-amyloid, det protein som bildar de alzheimertypiska placken i hjärnan. Det prövades i två studier med totalt cirka 2 100 patienter. Samtliga deltagare hade tidig Alzheimers sjukdom med en bekräftad ansamling av amyloida plack i hjärnan.

Behandlingen med elenbecestat som skulle pågå i 24 månader har nu avbrutits i förtid meddelar Läkemedelsvärlden på sin webbplats. Enligt ett pressmeddelande från läkemedelsbolagen beror det på att resultaten från en säkerhetsgranskning visade på ett ”ofördelaktigt risk/nytta-ratio”. Någon mer utförlig förklaring har inte angetts.

Elenbecestat sällar sig till den långa raden av misslyckade prövningar av möjliga alzheimerläkemedel. Till skillnad mot en del andra läkemedelsbolag har Eisai och Biogen dock inte kastat in handduken. De fortsätter fas 3-programmet med BAN 2401, en uppmärksammad läkemedelskandidat som alzheimerforskaren Lars Lannfelt varit med att utveckla.

Relaterade länkar
10 sep 2019

Lättläst om demens på flera språk 

 LEVA MED DEMENS

Vad är demens heter en ny webbsida med lättläst information. Den vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och finns på en rad olika språk, bland annat samiska.

Informationen presenteras via text, bild, animation och tal. Den avslutas med ett quiz som summerar innehållet. Syftet är att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning information och kunskap så att de bättre kan hantera sin demenssjukdom eller ta hand om och samverka med en anhörig som drabbas.

Vad är demens är tillgänglig på danska, finska, norska, isländska, svenska samt lule-, nord- och sydsamiska. Det finns även en engelsk version. Webbsidan har utvecklats av Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse (Norges demenscentrum), Nordens välfärdscenter och Sametinget.

Informationen presenteras via text, bild, animation och tal. Den avslutas med ett quiz som summerar innehållet. Syftet är att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning information och kunskap så att de bättre kan hantera sin demenssjukdom eller ta hand om och samverka med en anhörig som drabbas.

Vad är demens är tillgänglig på danska, finska, norska, isländska, svenska samt lule-, nord- och sydsamiska. Det finns även en engelsk version. Webbsidan har utvecklats av Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse (Norges demenscentrum), Nordens välfärdscenter och Sametinget.

Läs mer

Vad är demens finns på https://hvaerdemens.no/sv/ (nytt fönster)

9 sep 2019

10-årsjubileum i Ängelholm 

 ARBETA MED DEMENS

I fredags firades 10-årsjubileum på Enheten för kognitiv medicin i Ängelholm. Enhetschef Moa Wibom och sektionsöverläkare Per Johansson anordnade en förmiddag med föreläsningar. De annonserade också sin medverkan i GENFI, som är en stor internationell studie om frontotemporal sjukdom av genetisk form.

Åhörarna fick lyssna till Sofia Peterssons berättelse om hur det är att vara ung och drabbad av alzheimer. De fick också höra Eva Ottosson berätta om sin make Micke som fick alzheimer vid 39 års ålder, när deras son bara var 3 år. På frågan om hur tiden efter Mickes bortgång för 2,5 år sedan varit, svarade hon: ”Micke fick Alzheimers sjukdom och vi i resten av familjen fick följdsjukdomarna.”

Bild på 10-årsjubileum i Ängeholm

Två forskare deltog också. Professor Oskar Hansson redogjorde för olika inriktningar inom alzheimerforskningen just nu och för den metod för blodprovsdiagnostik som är på väg att utvecklas. Neuropatolog Elisabet Englund berättade om sin forskning kring bl.a. frontotemporal sjukdom.

Christina Nemell

Åhörarna fick lyssna till Sofia Peterssons berättelse om hur det är att vara ung och drabbad av alzheimer. De fick också höra Eva Ottosson berätta om sin make Micke som fick alzheimer vid 39 års ålder, när deras son bara var 3 år. På frågan om hur tiden efter Mickes bortgång för 2,5 år sedan varit, svarade hon: ”Micke fick Alzheimers sjukdom och vi i resten av familjen fick följdsjukdomarna.”

Bild på 10-årsjubileum i Ängeholm

Två forskare deltog också. Professor Oskar Hansson redogjorde för olika inriktningar inom alzheimerforskningen just nu och för den metod för blodprovsdiagnostik som är på väg att utvecklas. Neuropatolog Elisabet Englund berättade om sin forskning kring bl.a. frontotemporal sjukdom.

Christina Nemell

6 sep 2019

Ny checklista stöd för biståndshandläggare 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen. Det säger Anna Björngård, metodutvecklare på Kungsholmen och en av initiativtagarna till Checklista demens Biståndshandläggning som lanseras den 10 oktober. 

Bild på Anna BjörngårdDet är den fjärde versionen av Checklista demens som kommer att finnas nedladdningsbar på Svenskt Demenscentrums webb. Även denna version är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Till skillnad mot tidigare checklistor – hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet – har större delen av utvecklingsarbetet denna gång skett externt, närmare bestämt inom Stockholmsstadsdelen Kungsholmen.

2018 genomförde stadsdelens biståndshandläggare utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Det var då idén väcktes berättar Anna Björngård, metodutvecklare inom Kungsholmens äldreomsorg.

– I Stjärnmärkts tredje steg ingår att börja arbeta med Checklista demens men någon sådan fanns ännu inte för oss biståndshandläggare. Vi ägnade därför träffarna åt att kika på checklistorna för hemtjänst och särskilt boende; hur de var uppbyggda och hur de skulle kunna anpassas för att bli ett stöd för biståndshandläggare.

Förslag gick ut på remiss

Utifrån diskussionerna tog Anna Björngård och kollegan Pia Lindman fram ett förslag till en checklista för biståndshandläggare. Det möttes med entusiasm när det presenterades för Svenskt Demenscentrum. Förslaget skickades ut på remiss till biståndshandläggare från olika delar av landet och modifierades sedan något. Att checklistan nu är klar för lansering tycker Anna Björngård är ”jätteroligt”. Men vilka behov kan den fylla?

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?

– Ytterst handlar det om att även vi biståndshandläggare måste bidra till att insatser som forskningen faktiskt visat vara viktiga vid demenssjukdom inte tappas bort.

Lotsa personen rätt

Anna Björngård ser checklistan som ett värdefullt stöd i biståndshandläggaren roll som lots.

– Det är en viktig uppgift, särskilt när det gäller personer med kognitiva nedsättningar som själva har svårt att be om hjälp. Det handlar om att lotsa personen rätt i vården och nätverken, inte att vi ska utföra andras arbetsuppgifter. Här på Kungsholmen har vi till exempel tillgång till kuratorer som kan stötta personen.

På Kungsholmen importeras checklistan till personens digitala akt. Den ses som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen. Av egen erfarenhet vet Anna Björngård att nya papper att fylla i ofta möts med skepsis. Men gensvaret på Checklista demens har så här långt varit bra. 

– Jag tror att biståndshandläggarna ser fördelarna. Var och en bestämmer när den ska uppdateras. Vi har bara sagt att det ska var ett levande dokument, en ”check” för biståndshandläggaren själv, säger Anna Björngård.

Gratis att lada ned

Checklista demens Biståndshandläggning lanseras den 10 oktober vid Stockholms läns demensdag. Då kan  den även laddas ned gratis på Svenskt Demenscentrums webb.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan för Checklista demens

Läs mer om utbildningsmodellen Stjärnmärkt (nytt fönster)

Bild på Anna BjörngårdDet är den fjärde versionen av Checklista demens som kommer att finnas nedladdningsbar på Svenskt Demenscentrums webb. Även denna version är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Till skillnad mot tidigare checklistor – hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet – har större delen av utvecklingsarbetet denna gång skett externt, närmare bestämt inom Stockholmsstadsdelen Kungsholmen.

2018 genomförde stadsdelens biståndshandläggare utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Det var då idén väcktes berättar Anna Björngård, metodutvecklare inom Kungsholmens äldreomsorg.

– I Stjärnmärkts tredje steg ingår att börja arbeta med Checklista demens men någon sådan fanns ännu inte för oss biståndshandläggare. Vi ägnade därför träffarna åt att kika på checklistorna för hemtjänst och särskilt boende; hur de var uppbyggda och hur de skulle kunna anpassas för att bli ett stöd för biståndshandläggare.

Förslag gick ut på remiss

Utifrån diskussionerna tog Anna Björngård och kollegan Pia Lindman fram ett förslag till en checklista för biståndshandläggare. Det möttes med entusiasm när det presenterades för Svenskt Demenscentrum. Förslaget skickades ut på remiss till biståndshandläggare från olika delar av landet och modifierades sedan något. Att checklistan nu är klar för lansering tycker Anna Björngård är ”jätteroligt”. Men vilka behov kan den fylla?

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?

– Ytterst handlar det om att även vi biståndshandläggare måste bidra till att insatser som forskningen faktiskt visat vara viktiga vid demenssjukdom inte tappas bort.

Lotsa personen rätt

Anna Björngård ser checklistan som ett värdefullt stöd i biståndshandläggaren roll som lots.

– Det är en viktig uppgift, särskilt när det gäller personer med kognitiva nedsättningar som själva har svårt att be om hjälp. Det handlar om att lotsa personen rätt i vården och nätverken, inte att vi ska utföra andras arbetsuppgifter. Här på Kungsholmen har vi till exempel tillgång till kuratorer som kan stötta personen.

På Kungsholmen importeras checklistan till personens digitala akt. Den ses som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen. Av egen erfarenhet vet Anna Björngård att nya papper att fylla i ofta möts med skepsis. Men gensvaret på Checklista demens har så här långt varit bra. 

– Jag tror att biståndshandläggarna ser fördelarna. Var och en bestämmer när den ska uppdateras. Vi har bara sagt att det ska var ett levande dokument, en ”check” för biståndshandläggaren själv, säger Anna Björngård.

Gratis att lada ned

Checklista demens Biståndshandläggning lanseras den 10 oktober vid Stockholms läns demensdag. Då kan  den även laddas ned gratis på Svenskt Demenscentrums webb.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan för Checklista demens

Läs mer om utbildningsmodellen Stjärnmärkt (nytt fönster)

28 aug 2019

Skalor skattar personcentrerad vård 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Personcentrerad vård och ett bra vårdklimat är eftersträvade mål för äldreboenden. Nu finns flera  skattningsskalor som visar hur väl man lyckas uppnå dem. David Edvardsson, professor i omvårdnad, har varit med att utveckla dem.

 

Bild på David EdwardssonDet har länge funnits olika instrument för att utreda och följa upp demenssjukdom, till exempel MMSE som används för att testa kognitiv förmåga. Vetenskapligt prövade instrument för omvårdnad har däremot främst varit tillgängliga för forskningen.

– De vi nu låter Svenskt Demenscentrum publicera på sin webb har utvecklats under flera år och genomgått omfattande prövningar. Syftet med skalorna är att fånga förekomsten av personcentrerad vård och vårdklimat på äldreboenden, säger David Edvardsson.

Skalorna har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och australiensiska La Trobe University där professor David Edvardsson numera är verksam. Ursprungligen är de framtagna för forskningsändamål men David Edvardsson ser ett vidare användningsområde.

Underlag för uppföljning

– Skalorna består av frågeformulär som är lättanvända och som med fördel även kan användas som underlag för att följa upp verksamheten på enskilda äldreboenden, säger han.

Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig inom vård och omsorg vid Svenskt Demenscentrum, välkomnar att skalorna nu blir tillgängliga och avgiftsfria att ladda ned via webben.

– Det är verkligen efterlängtat. Vi har talat så mycket om betydelsen av personcentrerad omvårdnad och ett bra vårdklimat. Nu får vi äntligen lättanvända instrument som hjälper oss att se hur vi lyckas med detta. Frågeformulären innehåller raka enkla frågor som är väsentliga för verksamheten på ett äldreboende.

Vårdklimatskalan heter Person-centred Climate Questionnaire (PCQ) och finns i tre varianter, för persoanal, boende och närstående. Skalorna för personcentrerad vård heter Person-directed-care (PDC) och Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT)Samtliga frågeformulär är översatta till svenska.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan:

 

 

Bild på David EdwardssonDet har länge funnits olika instrument för att utreda och följa upp demenssjukdom, till exempel MMSE som används för att testa kognitiv förmåga. Vetenskapligt prövade instrument för omvårdnad har däremot främst varit tillgängliga för forskningen.

– De vi nu låter Svenskt Demenscentrum publicera på sin webb har utvecklats under flera år och genomgått omfattande prövningar. Syftet med skalorna är att fånga förekomsten av personcentrerad vård och vårdklimat på äldreboenden, säger David Edvardsson.

Skalorna har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och australiensiska La Trobe University där professor David Edvardsson numera är verksam. Ursprungligen är de framtagna för forskningsändamål men David Edvardsson ser ett vidare användningsområde.

Underlag för uppföljning

– Skalorna består av frågeformulär som är lättanvända och som med fördel även kan användas som underlag för att följa upp verksamheten på enskilda äldreboenden, säger han.

Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig inom vård och omsorg vid Svenskt Demenscentrum, välkomnar att skalorna nu blir tillgängliga och avgiftsfria att ladda ned via webben.

– Det är verkligen efterlängtat. Vi har talat så mycket om betydelsen av personcentrerad omvårdnad och ett bra vårdklimat. Nu får vi äntligen lättanvända instrument som hjälper oss att se hur vi lyckas med detta. Frågeformulären innehåller raka enkla frågor som är väsentliga för verksamheten på ett äldreboende.

Vårdklimatskalan heter Person-centred Climate Questionnaire (PCQ) och finns i tre varianter, för persoanal, boende och närstående. Skalorna för personcentrerad vård heter Person-directed-care (PDC) och Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT)Samtliga frågeformulär är översatta till svenska.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan:

 

15 aug 2019

Sund livsstil kan kompensera för ärftlig demensrisk 

 FORSKNING

Sunda levandsvanor kan i viss mån minska risken för demenssjukdom. Ny forskning tyder på att det även gäller om man föds med en förhöjd risk.

 

bild på generDet är forskare vid universitetet i Exeter som har undersökt sambandet mellan levnadsvanor, ärftlighet och demens. En av frågorna det ställde sig var om goda levnadsvanor kan kompensera för en ärftlig förhöjd risk att utveckla demenssjukom.

Deras studie bygger på uppgifter från en brittisk biobank. I den fanns en rad olika data från drygt 196 000 personer, samtliga äldre än 60 år. Forskarna delade in dem i tre grupper beroende på graden av genetisk risk för att utveckla demensjukdom. Detta samkördes med uppgifter om deras levnadsvanor.

Personer med hög genetisk risk och en "ofördelaktig" livsstil hade tre gånger högre risk att utveckla demenssjukdom än de med låg genetisk risk och en "fördelaktig" livsstil. Med fördelaktig livsstil menades regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost, låg alkoholkonsumtion och icke-rökning.

Men levnadsvanorna hade betydelse för alla grupperna. De som hade en hög genetisk risk och samtidigt lagt sig till med en "fördelaktig" livsstil hade 32 procent lägre risk att utveckla demens än de som hade osunda levnadsvanor.

– Det här är den första studien som analyserar i vilken utsträckning man kan kompensera för en genetisk risk att utveckla demens genom att ha en hälsosam livsstil. Våra resultat är spännande eftersom de visar att vi kan vidta åtgärder för att försöka kompensera för vår genetsiska risk, säger doktor Elzbieta Kuzma, en av forskarna bakom studien, på webbplatsen Science Daily.

Läs abstract i tidskriften JAMA (nytt fönster)

Läs mer på webbplatsen Science Daily (nytt fönster) 

 

 

bild på generDet är forskare vid universitetet i Exeter som har undersökt sambandet mellan levnadsvanor, ärftlighet och demens. En av frågorna det ställde sig var om goda levnadsvanor kan kompensera för en ärftlig förhöjd risk att utveckla demenssjukom.

Deras studie bygger på uppgifter från en brittisk biobank. I den fanns en rad olika data från drygt 196 000 personer, samtliga äldre än 60 år. Forskarna delade in dem i tre grupper beroende på graden av genetisk risk för att utveckla demensjukdom. Detta samkördes med uppgifter om deras levnadsvanor.

Personer med hög genetisk risk och en "ofördelaktig" livsstil hade tre gånger högre risk att utveckla demenssjukdom än de med låg genetisk risk och en "fördelaktig" livsstil. Med fördelaktig livsstil menades regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost, låg alkoholkonsumtion och icke-rökning.

Men levnadsvanorna hade betydelse för alla grupperna. De som hade en hög genetisk risk och samtidigt lagt sig till med en "fördelaktig" livsstil hade 32 procent lägre risk att utveckla demens än de som hade osunda levnadsvanor.

– Det här är den första studien som analyserar i vilken utsträckning man kan kompensera för en genetisk risk att utveckla demens genom att ha en hälsosam livsstil. Våra resultat är spännande eftersom de visar att vi kan vidta åtgärder för att försöka kompensera för vår genetsiska risk, säger doktor Elzbieta Kuzma, en av forskarna bakom studien, på webbplatsen Science Daily.

Läs abstract i tidskriften JAMA (nytt fönster)

Läs mer på webbplatsen Science Daily (nytt fönster) 

 

12 aug 2019

Alzheimer mitt i livet 

 LEVA MED DEMENS |Poddradio

Piloten Micke, 51 år, fick Alzheimers sjukdom mitt i livet. Hans fru Karin berättar om hur det har påverkat familjen och deras liv tillsammans.