Senaste nytt
Avsätt en kvart för en sömlös vård och omsorg
Var med och sy ihop en värdig demensvård i hela landet. Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram ett ett kunskapsunderlag och ber dig som arbetar verksamhetsnära eller på ledningsnivå att fylla i en enkät. OBS! Förlängd svarstid: 29 februari.
Svenskt Demenscentrum har i uppdrag att inom projektet Sömlös vård och omsorg lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom.
Målet är att ta fram verksamhetsnära verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att arbeta sömlöst genom hela vårdförloppet. För att kartlägga läget i landet har vi tagit fram enkäterna nedan som vi ber er att fylla i. Den ena vänder sig till dig som arbetar verksamhetsnära, den andra till personer på ledningsnivå
Resulaten kommer att redovisas på vår hemsida och bli en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
- Enkät 1: till dig som arbetar verksamhetsnära Enkäten vänder sig till dig som arbetar nära personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom inom LSS, SoL och HSL, till exempel undersköterska, socionom, arbetsterapeut och läkare. Fyll i enkäten, tar ca 15 min (nytt fönster)
- Enkät 2: till dig som arbetar på ledningsnivå Enkäten vänder sig till dig som är chef, strateg, verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare eller liknande inom LSS, SoL och HSL. Fyll i enkäten, tar ca 10 min (nytt fönster)
Vi ber dig fylla i relevant enkät efter bästa förmåga senast den 14 februari 2024. Tack för att du hjälper oss i arbetet med att ta fram verktyg för en mer sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom!
Svenskt Demenscentrum har i uppdrag att inom projektet Sömlös vård och omsorg lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom.
Målet är att ta fram verksamhetsnära verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att arbeta sömlöst genom hela vårdförloppet. För att kartlägga läget i landet har vi tagit fram enkäterna nedan som vi ber er att fylla i. Den ena vänder sig till dig som arbetar verksamhetsnära, den andra till personer på ledningsnivå
Resulaten kommer att redovisas på vår hemsida och bli en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
- Enkät 1: till dig som arbetar verksamhetsnära Enkäten vänder sig till dig som arbetar nära personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom inom LSS, SoL och HSL, till exempel undersköterska, socionom, arbetsterapeut och läkare. Fyll i enkäten, tar ca 15 min (nytt fönster)
- Enkät 2: till dig som arbetar på ledningsnivå Enkäten vänder sig till dig som är chef, strateg, verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare eller liknande inom LSS, SoL och HSL. Fyll i enkäten, tar ca 10 min (nytt fönster)
Vi ber dig fylla i relevant enkät efter bästa förmåga senast den 14 februari 2024. Tack för att du hjälper oss i arbetet med att ta fram verktyg för en mer sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom!
Inspirerande läsning om dagverksamheter
Utveckling av dagverksamhet är titeln på en ny bok från Svenskt Demenscentrum. Den vill inspirera dagverksamheter till att prova nya grepp i sin verksamhet.
Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.
Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.
Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.
Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.
Boken vill också uppmuntra kommuner att starta fler dagverksamheter. Fördelarna med dagverksamhet är många: för samhället en ekonomisk besparing, för individen ökad livskvalitet, stärkt hälsa, social gemenskap och en möjlighet att bo kvar hemma längre.
Här har vi samlat ett urval av goda exempel och tips från olika håll i landet. Vi sneglar också på dagverksamheter i våra nordiska grannländer Norge och Island.
Boken är framtagen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som pågick 2022-2023 med Svenskt Demenscentrum och fem deltagande kommuner.
Boken Utveckling av dagverksamhet kan laddas ned och beställas i vår webbshop (nytt fönster). Pris: 149 kr, inkl moms.
Nya läkemedel i fokus för internationellt möte
I år kan det första nya alzheimerläkemedlet på över 20 år bli tillgängligt i Sverige. För patienter och anhöriga finns ändå skäl att tona ned förväntningarna. Det framkom vid ett internationellt möte i Nobel Forum som öppnades av Drottning Silvia och samlade en rad ledande experter.
Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
- Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
- Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
- Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.
Patienter i tidig fas
Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.
Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar.
– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.
Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.
Text & bild: Magnus Westllander
Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
- Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
- Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
- Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.
Patienter i tidig fas
Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.
Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar.
– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.
Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.
Text & bild: Magnus Westllander
Forskning jämför digitala och traditionella minnestest
Digital surfplatta eller papper och penna? En studie vid värmländska vårdcentraler jämför nya sätt att genomföra kognitiva tester med traditionella.
Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.
– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.
Pilot gav positiv respons
Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.
Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.
Tre grupper ingår
I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.
Utgår från samma material
– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.
Starta minnesutredningar tidgare
Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.
– Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.
Magnus Westlander
Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.
– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.
Pilot gav positiv respons
Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.
Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.
Tre grupper ingår
I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.
Utgår från samma material
– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.
Starta minnesutredningar tidgare
Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.
– Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.
Magnus Westlander
Läs mer på Geras Solutions webb (nytt fönster)
Bristande kunskap om alzheimer bland allmänheten
Oron är stor för att själv drabbas av alzheimer, ändå är det många som inte vart man ska vända sig vid tidiga tecken på sjukdomen. Det visar en ny enkätundersökning.
Drygt 1 000 svenskar 18–84 år har fått rad besvara en rad frågor om Alzheimers sjukdom. Mer än hälften uppger att de känner någon som har eller har haft sjukdomen. 70 procent kan ändå inte uppge fler tidiga tecken på alzheimer än minnesproblem. 60 procent vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på alzheimer.
På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom svarar 2 av 5 ja. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga.
Undersökning är gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Läs den i sin helhet på Hjärnfondens webb (nytt fönster)
Drygt 1 000 svenskar 18–84 år har fått rad besvara en rad frågor om Alzheimers sjukdom. Mer än hälften uppger att de känner någon som har eller har haft sjukdomen. 70 procent kan ändå inte uppge fler tidiga tecken på alzheimer än minnesproblem. 60 procent vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på alzheimer.
På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom svarar 2 av 5 ja. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga.
Undersökning är gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Läs den i sin helhet på Hjärnfondens webb (nytt fönster)
Upplands-Bro på väg mot en Stjärnmärkt äldreomsorg
I Upplands-Bro råder feststämning i kommunhuset. Dagen före Lucia tilldelas fem enheter diplom som bevis på att de har blivit Stjärnmärkta. Nästa år ska den Stjärnmärkta skaran utökas och omfatta all äldreomsorg i kommunen.
I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.
– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.
Fördel med förankring
Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.
– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.
Initiativ av Årets chef
Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.
Bra utbildningsmaterial
En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.
– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.
Text & foto: Magnus Westlander
I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.
– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.
Fördel med förankring
Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.
– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.
Initiativ av Årets chef
Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.
Bra utbildningsmaterial
En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.
– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.
Text & foto: Magnus Westlander
Om minnet – ett nytt avsnitt av Demenspodden
Demensläkaren Wilhelmina Hoffman berättar om hur minnet fungerar och vilken typ av minnesproblem vi bör vara uppmärksamma på. Hör också undersköterskan Paola Olin som genomför minnestester på en vårdcentral.
Webbinarium 24 januari: Sömlös vård och omsorg
Den 24 januari, kl. 13.30 – 16.00, arrangerar Svenskt Demenscentrum det första webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg.
Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.
Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.
Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!
Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)
Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.
Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.
Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!
Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)
Filmer: Upptäcka och bedöma smärta
Varannan person med kognitiv sjukdom har ont, ofta utan att vårdpersonal eller anhöriga är medvetna om det. Här följer tre filmer som visar hur smärta kan yttra sig, upptäckas och bedömas.
Filmerna är producerade av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Varbergs kommun och Örebro universitet. I filmen Upptäcka och bedöma smärta vid demenssjukdom (del 2) används SKaTTa, en metod för smärtbedömning.
- Ladda ned SKaTTa (pdf, 2 sid)
- Abbey Pain Scale (pdf, 1 sid)
Ladda ned presentationerna från webbinariet, 31 jan 2024 – längst ned på sidan.
Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: introduktion
Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 1
Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 2
Presentationer från webbinariet, 31 januari 2024
- Observations- och beteendeskalor för bedömning av tecken på smärta – från forskning till metodstöd i omvårdnaden
Christina Karlsson, universitetslektor, Örebro universitet. Ladda ned (11 sid) - Att arbeta strukturerat med smärta vid kognitiv sjukdom
Maria Bilinski, enhetschef, vård- och omsorgsboende, Borås stad. Ladda ned (14 sid) - SKaTTa smärta vid kognitiv sjukdom – utbildningsfilmer som stöd i arbetet
Lotta Krook, Silviasyster, Jessica Svensson, beteendevetare, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska, Varberg kommun. Ladda ned (27 sid)
Filmerna är producerade av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Varbergs kommun och Örebro universitet. I filmen Upptäcka och bedöma smärta vid demenssjukdom (del 2) används SKaTTa, en metod för smärtbedömning.
- Ladda ned SKaTTa (pdf, 2 sid)
- Abbey Pain Scale (pdf, 1 sid)
Ladda ned presentationerna från webbinariet, 31 jan 2024 – längst ned på sidan.
Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: introduktion
Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 1
Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 2
Presentationer från webbinariet, 31 januari 2024
- Observations- och beteendeskalor för bedömning av tecken på smärta – från forskning till metodstöd i omvårdnaden
Christina Karlsson, universitetslektor, Örebro universitet. Ladda ned (11 sid) - Att arbeta strukturerat med smärta vid kognitiv sjukdom
Maria Bilinski, enhetschef, vård- och omsorgsboende, Borås stad. Ladda ned (14 sid) - SKaTTa smärta vid kognitiv sjukdom – utbildningsfilmer som stöd i arbetet
Lotta Krook, Silviasyster, Jessica Svensson, beteendevetare, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska, Varberg kommun. Ladda ned (27 sid)
Populär bok nu på spanska
En bok för dig med demenssjukdom har nu översatts till spanska. Un libro para usted con demencia kan laddas ned som pdf och släpps i tryckt form i januari 2024.
I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt.
Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.
I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt.
Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.
Ladda ned boken som pdf (nytt fönster)