Senaste nytt
Blodprovsdiagnostik kan snart bli verklighet
En ny studie visar att alzheimer kan spåras i ett blodprov. Forskarna tror att metoden kan bli ett viktigt diagnosinstrument inom några år, särskilt i primärvården.
Amazing, Isn´t It? Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.
– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.
Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.
Tau typiskt för alzheimer
Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.
Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.
Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.
– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.
Blodprovanalys relativt billig
Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.
Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.
– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Kan dröja några år
När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.
– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.
Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.
– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander
Amazing, Isn´t It? Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.
– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.
Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.
Tau typiskt för alzheimer
Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.
Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.
Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.
– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.
Blodprovanalys relativt billig
Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.
Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.
– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Kan dröja några år
När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.
– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.
Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.
– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander
► Studien heter Discriminative Accuracy of Plasma Phospho-tau217 for Alzheimer Disease vs Other Neurodegenerative Disorders och är publicerad i tidskriften JAMA (nytt fönster)
Globalt nätverk med sikte på att förebygga demens
FINGER-studien visar hur minnet och andra kognitiva förmågor kan förbättras hos äldre personer. Nu sprids studiens upplägg i ett globalt nätverk som arbetar för att utveckla metoder som kan försena kognitiv svikt och demenssjukdom.
År 2015 fick den finska FINGER-studien stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Att det fanns ett samband mellan livsstilsfaktorer och demenssjukdom var redan känt. Nu visade nya rön att äldre personer med förhöjd demensrisk faktiskt kunde påverka minnet och andra kognitiva förmågor. En kombination av bland annat näringsriktig kost, fysisk träning och social stimulans gav tydliga förbättringar.
Nätverk i 30 länder
FINGER-studien publicerades i den ansedda tidskriften Lancet. Studiens upplägg, att låta deltagare genomföra en kombination av olika livsstilsfaktorer och sedan utvärdera resultatet (multimodal interventionsstudie), har sedan spridit sig till forskargrupper i 30 länder, däribland Argentina, Australien, Japan, Tyskland och USA. Forskargrupperna ingår i det globala nätverket World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) som Miia Kivipelto, professor vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska institutet, är initiativtagare till:
– Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO) och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen, säger hon i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Försena kognitiv svikt
World-Wide FINGERS forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Det möjliggör en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.
– Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”, säger Miia Kivipelto.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alzheimer's & Dementia beskrivs WW-FINGERS fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter.
År 2015 fick den finska FINGER-studien stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Att det fanns ett samband mellan livsstilsfaktorer och demenssjukdom var redan känt. Nu visade nya rön att äldre personer med förhöjd demensrisk faktiskt kunde påverka minnet och andra kognitiva förmågor. En kombination av bland annat näringsriktig kost, fysisk träning och social stimulans gav tydliga förbättringar.
Nätverk i 30 länder
FINGER-studien publicerades i den ansedda tidskriften Lancet. Studiens upplägg, att låta deltagare genomföra en kombination av olika livsstilsfaktorer och sedan utvärdera resultatet (multimodal interventionsstudie), har sedan spridit sig till forskargrupper i 30 länder, däribland Argentina, Australien, Japan, Tyskland och USA. Forskargrupperna ingår i det globala nätverket World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) som Miia Kivipelto, professor vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska institutet, är initiativtagare till:
– Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO) och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen, säger hon i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Försena kognitiv svikt
World-Wide FINGERS forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Det möjliggör en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.
– Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”, säger Miia Kivipelto.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alzheimer's & Dementia beskrivs WW-FINGERS fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter.
Goda exempel som kan minska smittan
Hur arbetar man lokalt för att minska spridningen av covid-19 på äldreboenden? Folkhälsomyndigheten har sammanställt goda exempel på åtgärder.
Redan i mitten av april efterfrågade Folkhälsomyndigheten goda exempel från regioner, kommuner och verksamheter. Deras svar har nu sammanställts i en rapport som vänder sig till främst chefer och verksamhetsutvecklare. Rapporten innehåller inga rekommendationer utan har som syfte att väcka tankar och inspirera till nya arbetssätt som kan minska smittspridningen av covid-19 på särskilda boenden.
Exemplen som tas upp handlar bland annat om samverkan, psykosocial miljö, information och utbildning. Ett exempel ur rapporten från en verksamhetschef:
Redan i början av mars upprättade vi en rutin för besöksrestriktioner i verksamheten. Personal fick samtidigt information om hur de skulle arbeta med hygienrutiner och ingen fick komma till arbetet med förkylningssymptom. Telefonuppföljningar med anställda som varit hemma sjuka innan de återgår i arbete.
12 mars införde vi besöksstopp i verksamheten. Anhöriga kan fortfarande komma och prata med sina närstående på behörigt avstånd utomhus och via balkonger. Alla möten sker digitalt. Gemensamma aktiviteter/träning hålls utomhus.
En avdelning med 9 platser har iordningsställts som ”isoleringsavdelning” dit vi omgående flyttar boende som uppvisar symptom i avvaktan på provsvar. Dag- och kvällspass var det samma personal som jobbade med den sjuke, och på nätterna var det ett avsett nattvak.
Redan i mitten av april efterfrågade Folkhälsomyndigheten goda exempel från regioner, kommuner och verksamheter. Deras svar har nu sammanställts i en rapport som vänder sig till främst chefer och verksamhetsutvecklare. Rapporten innehåller inga rekommendationer utan har som syfte att väcka tankar och inspirera till nya arbetssätt som kan minska smittspridningen av covid-19 på särskilda boenden.
Exemplen som tas upp handlar bland annat om samverkan, psykosocial miljö, information och utbildning. Ett exempel ur rapporten från en verksamhetschef:
Redan i början av mars upprättade vi en rutin för besöksrestriktioner i verksamheten. Personal fick samtidigt information om hur de skulle arbeta med hygienrutiner och ingen fick komma till arbetet med förkylningssymptom. Telefonuppföljningar med anställda som varit hemma sjuka innan de återgår i arbete.
12 mars införde vi besöksstopp i verksamheten. Anhöriga kan fortfarande komma och prata med sina närstående på behörigt avstånd utomhus och via balkonger. Alla möten sker digitalt. Gemensamma aktiviteter/träning hålls utomhus.
En avdelning med 9 platser har iordningsställts som ”isoleringsavdelning” dit vi omgående flyttar boende som uppvisar symptom i avvaktan på provsvar. Dag- och kvällspass var det samma personal som jobbade med den sjuke, och på nätterna var det ett avsett nattvak.
Nya omsorgsrörelsen tar upp morgondagens äldreomsorg
Den 10 juni, kl 10, hålls en paneldiskussion på webben under Alzheimerfondens upprop #omsorgsrörelsen. Göran Hägglund, Barbro Westerholm och Wilhelmina Hoffman är några av deltagarna.
– Just nu är alla blickar riktade på äldreomsorgen. Vi måste förvalta denna uppmärksamhet på bästa sätt. Nu är ett gyllene läge att lyfta frågor om vad vi egentligen vill ha för omsorg och skrida till handling, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden, i ett pressmeddelande.
Vill lyfta diskussionen
Med uppropet #omsorgsrörelsen vill Alzheimerfonden vill uppmärksamma de sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar – de som tagit den allra tuffaste smällen i coronakrisens spår. Paneldiskussionen den 10 juni tar upp dagens äldreomsorg och hur vi vill att morgondagens omsorg ska se ut. Även Jesper Parnevik, Johan Garpenlöv och Annika Jankell ingår i panelen och delar med sig av sina egna erfarenheter och önskningar.
Äldreomsorgen kan söka medel
Alzheimerfonden har också startat en insamling i syfte att underlätta tillvaron för sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar, deras anhöriga och omvårdnadspersonalen. Under hösten 2020 ska äldre- och demensboenden och verksamheter inom hemtjänst kunna söka medel från insamlingen. Det kan handla om stöd för stimulerande aktiviteter, utbildning inom basal hygien och bemötande.
– Just nu är alla blickar riktade på äldreomsorgen. Vi måste förvalta denna uppmärksamhet på bästa sätt. Nu är ett gyllene läge att lyfta frågor om vad vi egentligen vill ha för omsorg och skrida till handling, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden, i ett pressmeddelande.
Vill lyfta diskussionen
Med uppropet #omsorgsrörelsen vill Alzheimerfonden vill uppmärksamma de sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar – de som tagit den allra tuffaste smällen i coronakrisens spår. Paneldiskussionen den 10 juni tar upp dagens äldreomsorg och hur vi vill att morgondagens omsorg ska se ut. Även Jesper Parnevik, Johan Garpenlöv och Annika Jankell ingår i panelen och delar med sig av sina egna erfarenheter och önskningar.
Äldreomsorgen kan söka medel
Alzheimerfonden har också startat en insamling i syfte att underlätta tillvaron för sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar, deras anhöriga och omvårdnadspersonalen. Under hösten 2020 ska äldre- och demensboenden och verksamheter inom hemtjänst kunna söka medel från insamlingen. Det kan handla om stöd för stimulerande aktiviteter, utbildning inom basal hygien och bemötande.
Lugnet före stormen för Malmös covidteam?
Malmö stad möter coronapandemin med covidteam och kohortvård. Smittspridningen går relativt långsamt här men både chefer och vårdpersonal vet att det är för tidigt att andas ut.
Stephanie Nilsson utbildar sig till undersköterska vid sidan av sitt arbete inom hemtjänsten i Malmö. Nya erfarenheter lockade henne att söka sig till Malmö stads nystartade covidteam. Mellan halv tre på eftermiddagen och elva på kvällen besöker hon numera endast personer som är diagnosticerade med covid-19. Upptagningsområdet sträcker sig över hela Malmö.
Inför varje besök upprepar hon och kollegan samma rutin. I tur och ordning tar de på sig skoskydd, förkläde med långa ärmar, munskydd, handskar och slutligen visiret. Sedan ringer de på dörrklockan.
– Första kvällen var det faktiskt nervöst, man är inte alls van vid att arbeta i sån här täckande skyddsutrustning. Men nu känner man sig mer trygg här på jobbet, när man möter människor på stan är man ju oskyddad, säger Stephanie Nilsson.
Går alltid två och två
Personerna hon och kollegorna besöker – de går alltid två och två – har i de flesta fall vårdats för covid-19 på sjukhus. Många är utmattade efter en ansträngande sjukdomstid och har dålig aptit.
– Därför är det särskilt viktigt att se till att de får i sig näring och ordentligt med vätska. Puls, kroppstemp och andningsfrekvens kontrolleras alltid. I övrigt hjälper vi till med allt de som personen beviljats, säger Stephanie Nilsson.
Det har hänt att brukare försämrats och behöver sjukhusvård igen. Men de flesta testas negativt för covid-19 efter 5–7 dagar. Då är det dags för den ordinarie hemtjänsten att ta över igen och covidteamet får tacka för sig. Det kan kännas lite tråkigt berättar Stephanie Nilsson, att lämna just när man börjat lära känna dem.
– Tror många brukare känner samma sak. Eftersom vi i teamet har ganska lugnt för närvarande kan vi vara hos dem längre tid än den ordinarie hemtjänsten kan, det är brukarna väldigt tacksamma för, säger hon.
Förhållandevis lugnt
Michael Zander, sektionschef i Malmö stad, kan bekräfta att det är förhållandevis lugnt på coronafronten inte bara i Malmö. Jämfört med de flesta andra delar av landet går smittspridningen betydligt långsammare i Skåne. I början av juni 2020 är antalet dödsfall i covid-19 nästan sju gånger fler i Storstockholm, om man tar hänsyn till skillnaderna i regionernas invånarantal.
– Samtidigt med covidteamet startade vi kohortvård på ett korttidsboende i Malmö. Där är i dag en plats belagd, 43 står lediga. Visst, det ser ganska bra ut nu men man går på tårna hela tiden och frågan gnager, när kommer det till oss, säger Michael Zander.
Kohortvården vid korttidsboendet (endast för covid-19-sjuka) och covidteamet har samma huvudsyfte. Genom att avsätta personal som arbetar enbart med coronasjuka personer ska smittspridningen hållas i schack.
– Dessutom är det ett sätt samla erfarenheter och bygga upp kompetens kring covid-19. De som sökt sig till covidteamet har gjort det av intresse, för att det vill göra något viktig för samhället. De flesta har lång erfarenhet och är mycket kompetenta inom sitt område, säger Michael Zander.
Rutin för misstänkt smitta
Covidteamet består av 2 sjuksköterskor, 24 undersköterskor (ett par är under utbildning) och en läkare från Region Skåne. Teamet fokuserar endast på personer med diagnostiserad covid-19 men Malmö stad har även en utarbetad rutin för hur misstänkt smitta ska fångas upp. Hemtjänstpersonalen kontaktar då sin sjuksköterska för en första bedömning. Om testning anses befogad kopplas ett mobilt vårdteam in med läkare och sjuksköterska som utför testningen.
– Först när ett positivt testresultat kan påvisas övergår brukaren till covidteamet. Ordinarie hemtjänstpersonal som innan dess gått hem till brukaren informeras då om resultatet och ombeds vara särskilt observant på egna symptom, säger Michael Zander.
Det finns ingen statistik på i vilken grad personer med demenssjukdom drabbats av covid-19 i Malmö. Covidteamet har hittills haft få fall, kohortvården några fler. Många demenssjuka finns på särskilda boenden men även här verkar man ha lyckats bättre med att hålla smittan stången. En betydligt lägre andel av de som avlidit i covid-19 i Skåne har bott på äldreboenden jämfört med i övriga storstadsregioner.
Går inte att slappna av
Folkhälsomyndigheten brukar peka på att sportlovet låg tidigare i Skåne som en viktig orsak till den lägre smitspridningstakten av coronavirus. Kanske även stängningen av Öresundsbron har hjälp till eller också har vi bara haft tur spekulerar Michael Zander. Men studentsamlingar och turistströmmar under sommaren kan snabbt ändra på förutsättningarna.
– Det går absolut inte att slappna av. Covidteamet ha jag beräknat för året ut. Efter sommaren, får vi ta ett nytt beslut. Vi kommer alla gånger att behålla teamet tills vi känner oss säkra, säger Michael Zander.
Magnus Westlander
Stephanie Nilsson utbildar sig till undersköterska vid sidan av sitt arbete inom hemtjänsten i Malmö. Nya erfarenheter lockade henne att söka sig till Malmö stads nystartade covidteam. Mellan halv tre på eftermiddagen och elva på kvällen besöker hon numera endast personer som är diagnosticerade med covid-19. Upptagningsområdet sträcker sig över hela Malmö.
Inför varje besök upprepar hon och kollegan samma rutin. I tur och ordning tar de på sig skoskydd, förkläde med långa ärmar, munskydd, handskar och slutligen visiret. Sedan ringer de på dörrklockan.
– Första kvällen var det faktiskt nervöst, man är inte alls van vid att arbeta i sån här täckande skyddsutrustning. Men nu känner man sig mer trygg här på jobbet, när man möter människor på stan är man ju oskyddad, säger Stephanie Nilsson.
Går alltid två och två
Personerna hon och kollegorna besöker – de går alltid två och två – har i de flesta fall vårdats för covid-19 på sjukhus. Många är utmattade efter en ansträngande sjukdomstid och har dålig aptit.
– Därför är det särskilt viktigt att se till att de får i sig näring och ordentligt med vätska. Puls, kroppstemp och andningsfrekvens kontrolleras alltid. I övrigt hjälper vi till med allt de som personen beviljats, säger Stephanie Nilsson.
Det har hänt att brukare försämrats och behöver sjukhusvård igen. Men de flesta testas negativt för covid-19 efter 5–7 dagar. Då är det dags för den ordinarie hemtjänsten att ta över igen och covidteamet får tacka för sig. Det kan kännas lite tråkigt berättar Stephanie Nilsson, att lämna just när man börjat lära känna dem.
– Tror många brukare känner samma sak. Eftersom vi i teamet har ganska lugnt för närvarande kan vi vara hos dem längre tid än den ordinarie hemtjänsten kan, det är brukarna väldigt tacksamma för, säger hon.
Förhållandevis lugnt
Michael Zander, sektionschef i Malmö stad, kan bekräfta att det är förhållandevis lugnt på coronafronten inte bara i Malmö. Jämfört med de flesta andra delar av landet går smittspridningen betydligt långsammare i Skåne. I början av juni 2020 är antalet dödsfall i covid-19 nästan sju gånger fler i Storstockholm, om man tar hänsyn till skillnaderna i regionernas invånarantal.
– Samtidigt med covidteamet startade vi kohortvård på ett korttidsboende i Malmö. Där är i dag en plats belagd, 43 står lediga. Visst, det ser ganska bra ut nu men man går på tårna hela tiden och frågan gnager, när kommer det till oss, säger Michael Zander.
Kohortvården vid korttidsboendet (endast för covid-19-sjuka) och covidteamet har samma huvudsyfte. Genom att avsätta personal som arbetar enbart med coronasjuka personer ska smittspridningen hållas i schack.
– Dessutom är det ett sätt samla erfarenheter och bygga upp kompetens kring covid-19. De som sökt sig till covidteamet har gjort det av intresse, för att det vill göra något viktig för samhället. De flesta har lång erfarenhet och är mycket kompetenta inom sitt område, säger Michael Zander.
Rutin för misstänkt smitta
Covidteamet består av 2 sjuksköterskor, 24 undersköterskor (ett par är under utbildning) och en läkare från Region Skåne. Teamet fokuserar endast på personer med diagnostiserad covid-19 men Malmö stad har även en utarbetad rutin för hur misstänkt smitta ska fångas upp. Hemtjänstpersonalen kontaktar då sin sjuksköterska för en första bedömning. Om testning anses befogad kopplas ett mobilt vårdteam in med läkare och sjuksköterska som utför testningen.
– Först när ett positivt testresultat kan påvisas övergår brukaren till covidteamet. Ordinarie hemtjänstpersonal som innan dess gått hem till brukaren informeras då om resultatet och ombeds vara särskilt observant på egna symptom, säger Michael Zander.
Det finns ingen statistik på i vilken grad personer med demenssjukdom drabbats av covid-19 i Malmö. Covidteamet har hittills haft få fall, kohortvården några fler. Många demenssjuka finns på särskilda boenden men även här verkar man ha lyckats bättre med att hålla smittan stången. En betydligt lägre andel av de som avlidit i covid-19 i Skåne har bott på äldreboenden jämfört med i övriga storstadsregioner.
Går inte att slappna av
Folkhälsomyndigheten brukar peka på att sportlovet låg tidigare i Skåne som en viktig orsak till den lägre smitspridningstakten av coronavirus. Kanske även stängningen av Öresundsbron har hjälp till eller också har vi bara haft tur spekulerar Michael Zander. Men studentsamlingar och turistströmmar under sommaren kan snabbt ändra på förutsättningarna.
– Det går absolut inte att slappna av. Covidteamet ha jag beräknat för året ut. Efter sommaren, får vi ta ett nytt beslut. Vi kommer alla gånger att behålla teamet tills vi känner oss säkra, säger Michael Zander.
Magnus Westlander
64 Stjärnmärkta enheter i landet
Stjärnmärkt sprider sig över landet. Trots coronapandemin har flera verksamheter inom demensomsorgen kunnat genomföra de sista stegen i utbildningsmodellen och erhållit diplomet Stjärnmärkt.
Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.
Försvårats av covid-19
Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.
– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.
200 nya Stjärninstruktörer i höst
Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.
Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.
Försvårats av covid-19
Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.
– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.
200 nya Stjärninstruktörer i höst
Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.
Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
Här vårdas endast covid-19-smittade
Kommuner satsar nu på tillfälliga boenden för äldre personer med covid-19 för att minska smittspridningen. På nyöppnade Edö korttidsboende i Stockholm har många av dem demenssjukdom.
Svenskt Demenscentrum fick en pratstund med Madeleine Smedberg Mrdjen och Gabriella Belestam, administratör respektive verksamhetschef vid Edö korttidsboende.
Svenskt Demenscentrum fick en pratstund med Madeleine Smedberg Mrdjen och Gabriella Belestam, administratör respektive verksamhetschef vid Edö korttidsboende.
Ny utbildningssatsning inom äldreomsorgen
Regeringen skjuter till 2,2 miljarder kronor till ett äldreomsorgslyft. Det ger 10 000 anställda möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid. Syftet är att förbättra personalförsörjningen och göra det mer attraktivt att söka jobb inom äldreomsorgen.
En anställning inom äldreomsorgen ska kunna kombineras med utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Staten kommer att finansiera kostnaden för den tid den anställde är frånvarande på grund av studier.
För att säkerställa att det finns tillräckligt många utbildningsplatser skjuter regeringen till medel så att 10 000 personer kan utbilda sig på halvtid, med fokus på vård och omsorg, inom regionalt yrkesvux under årets fjärde kvartal. Platserna är helfinansierade av staten under 2020, nästa år ska kommunerna vara med och finansiera 30 procent av platserna.
Utöver detta föreslås folkhögskolans yrkesutbildningar byggas ut med ca 1 000 nya halvårsplatser i år. Även här ligger tyngdpunkten på vård och omsorg. Staten föreslås stå för hela kostnaden för denna utbyggnad och ingen regional medfinansiering kommer att behövas.
En anställning inom äldreomsorgen ska kunna kombineras med utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Staten kommer att finansiera kostnaden för den tid den anställde är frånvarande på grund av studier.
För att säkerställa att det finns tillräckligt många utbildningsplatser skjuter regeringen till medel så att 10 000 personer kan utbilda sig på halvtid, med fokus på vård och omsorg, inom regionalt yrkesvux under årets fjärde kvartal. Platserna är helfinansierade av staten under 2020, nästa år ska kommunerna vara med och finansiera 30 procent av platserna.
Utöver detta föreslås folkhögskolans yrkesutbildningar byggas ut med ca 1 000 nya halvårsplatser i år. Även här ligger tyngdpunkten på vård och omsorg. Staten föreslås stå för hela kostnaden för denna utbyggnad och ingen regional medfinansiering kommer att behövas.
Prisad chef med ovanlig bakgrund
Emma Eggertsen är statsvetaren som hamnade i äldreomsorgen av en slump. Nyligen prisades hon för sitt närvarande ledarskap på Björklidens äldreboende i Alafors.
En stark ledarförebild med strategiska utvecklingstankar och en kraftfull ambassadör för en god demensvård – så beskriver föreningen Gott ledarskap inom demensvården 2020 års stipendiat Emma Eggertsen.
Som andra chefer inom äldreomsorgen upptar frågor om covid-19 en stor del av hennes vakna tid (Björklidens äldreboenden har klarat sig från smittan så här långt). Men coronaviruset har inte kunnat lägga sordin på stoltheten över utmärkelsen.
– Jättekul och lite överraskande, Björklidens äldreboende är ändå litet och ligger i en liten kommun. Det känns särskilt roligt att kunna visa på intraprenadens fördelar, att den kan bidra till att generera kvalitet, säger Emma Eggertsen i telefon till Svenskt Demenscentrum.
Hyllar styrmodell
Intraprenad är en ekonomisk styrmodell där organisationen arbetar utifrån en treårsbudget – mer om den längre fram. Sällan hör man en verksamhetschef så tydligt lyfta fram betydelsen av en styrmodell. Att Emma Eggertsen gör det kan säkert delvis bero på hennes, i sammanhanget, ovanliga bakgrund.
Som statsvetare med en pol.mag. (motsvarande magisterexamen red anm) i bagaget lämnade hon universitetsvärlden för Västra Götalands regionen. Där deltog hon i ett traineeprogram med inriktning mot offentlig förvaltning och ledarskapsfrågor. Under sex år arbetade Emma Eggertsen som verksamhetsutvecklare i Göteborgs stadsdelar.
– Jag tillbringade mycket tid ute bland personal, både i hemtjänst och på äldreboenden. Fick även god inblick i hälso- och sjukvården. Att det just blev äldreomsorg var mest en slump och inget jag planerat, säger Emma Eggertsen.
Äldreboende med problem
Tankarna om att få vara med att forma en verksamhet har däremot funnits länge. Möjligheten kom för fyra år sedan när hon sökte och fick chefstjänsten vid Björkliden, ett äldreboende i i Ale kommun med 32 lägenheter varav hälften avsedda för personer med demenssjukdom.
– Jag kom till ett traditionellt institutionspräglat boende. Här fanns problem med hög sjukfrånvaro och en hel del missnöje. Men det fanns också en i grund och botten bra personalgrupp och jag såg möjligheten att göra Björkliden till en plats där man får leva tills man dör, säger Emma Eggertsen med stark betoning på ”leva”.
Numera är den gamla inredningen på Björkliden borta. Äldreboendet ser ut som hyresgästernas hem med en trivsam och inkluderande miljö berättar Emma Eggertsen. Många olika aktiviteter pågår, en del i samarbete med volontärer. Utflykter görs regelbundet; botaniska trädgården i Göteborg och Marstrand, med picknick vid havet, är populära resmål. Men det finns inga måsten med i bilden påpekar Emma Eggertsen.
– Vi har en personalgrupp som planerar och sätter ihop månades aktivitetsblad. Utifrån intresse och dagsform får sedan våra hyresgäster välja aktiviteter som de vill delta i, säger hon.
Sjukfrånvaron minskat kraftigt
Samtidigt som verksamheten på Björkliden utvecklats har sjukfrånvaron minskat från 15 till 2 procent. Ett underskott på en halv miljon kronor har förvandlats till ett överskott på lika mycket. Hur har det gått till?
Emma Eggertsen återkommer till intraprenaden, den ekonomiska styrmodell som hon med stöd av pensionärsföreningarna lyckades övertyga de lokala beslutsfattarna om att införa för två år sedan. Den innebär att Björkliden kvarstår i kommunal regi men arbetar utifrån en treårsbudget. Eventuella överskott får verksamheten behålla.
– Första åren gick vi också med plus men vi fick inte behålla något. Nu går överskottet direkt tillbaka till verksamheten. Personalen får därmed möjlighet att vidareutveckla verksamheten och vi kan bättre styra över vår agenda., säger Emma Eggertsen och exemplifierar med utflykterna.
– På senare tid har vi haft ekonomi för att hyra en buss för våra utflykter, vilket öppnar nya möjligheter. Det hade vi aldrig haft råd med tidigare.
Bra chefsegenskaper
Styrmodeller i all ära men vad betyder människan bakom ledarskapet? Vad gör Emma Eggertsen till en bra chef? Hon nämner två saker.
– Jag är intresserad av mina medarbetare, och då menar jag intresserad på riktigt. Du kan inte komma till jobbet och låsa in dig på ditt rum. Som chef måste du vara närvarande i verksamheten. Medarbetarna måste få veta att deras jobb betyder något, att de inte kan ersättas av någon från bemanningsföretaget.
Den andra framgångsfaktorn som Emma Eggertsen nämner är en slags vision. I samtalet återkommer hon ofta till uttrycket ”vem är vi till för”. Det har hon haft med sig när konflikter och missnöje uppstått, till exempel i början när arbetsscheman skulle läggas om.
– Det går inte att göra alla nöjda hela tiden. Och du måste våga ta konflikterna när de dyker upp om du ska hålla fast vid din övertygelse; att vi är till för våra hyresgäster och inte tvärtom.
Magnus Westlander
En stark ledarförebild med strategiska utvecklingstankar och en kraftfull ambassadör för en god demensvård – så beskriver föreningen Gott ledarskap inom demensvården 2020 års stipendiat Emma Eggertsen.
Som andra chefer inom äldreomsorgen upptar frågor om covid-19 en stor del av hennes vakna tid (Björklidens äldreboenden har klarat sig från smittan så här långt). Men coronaviruset har inte kunnat lägga sordin på stoltheten över utmärkelsen.
– Jättekul och lite överraskande, Björklidens äldreboende är ändå litet och ligger i en liten kommun. Det känns särskilt roligt att kunna visa på intraprenadens fördelar, att den kan bidra till att generera kvalitet, säger Emma Eggertsen i telefon till Svenskt Demenscentrum.
Hyllar styrmodell
Intraprenad är en ekonomisk styrmodell där organisationen arbetar utifrån en treårsbudget – mer om den längre fram. Sällan hör man en verksamhetschef så tydligt lyfta fram betydelsen av en styrmodell. Att Emma Eggertsen gör det kan säkert delvis bero på hennes, i sammanhanget, ovanliga bakgrund.
Som statsvetare med en pol.mag. (motsvarande magisterexamen red anm) i bagaget lämnade hon universitetsvärlden för Västra Götalands regionen. Där deltog hon i ett traineeprogram med inriktning mot offentlig förvaltning och ledarskapsfrågor. Under sex år arbetade Emma Eggertsen som verksamhetsutvecklare i Göteborgs stadsdelar.
– Jag tillbringade mycket tid ute bland personal, både i hemtjänst och på äldreboenden. Fick även god inblick i hälso- och sjukvården. Att det just blev äldreomsorg var mest en slump och inget jag planerat, säger Emma Eggertsen.
Äldreboende med problem
Tankarna om att få vara med att forma en verksamhet har däremot funnits länge. Möjligheten kom för fyra år sedan när hon sökte och fick chefstjänsten vid Björkliden, ett äldreboende i i Ale kommun med 32 lägenheter varav hälften avsedda för personer med demenssjukdom.
– Jag kom till ett traditionellt institutionspräglat boende. Här fanns problem med hög sjukfrånvaro och en hel del missnöje. Men det fanns också en i grund och botten bra personalgrupp och jag såg möjligheten att göra Björkliden till en plats där man får leva tills man dör, säger Emma Eggertsen med stark betoning på ”leva”.
Numera är den gamla inredningen på Björkliden borta. Äldreboendet ser ut som hyresgästernas hem med en trivsam och inkluderande miljö berättar Emma Eggertsen. Många olika aktiviteter pågår, en del i samarbete med volontärer. Utflykter görs regelbundet; botaniska trädgården i Göteborg och Marstrand, med picknick vid havet, är populära resmål. Men det finns inga måsten med i bilden påpekar Emma Eggertsen.
– Vi har en personalgrupp som planerar och sätter ihop månades aktivitetsblad. Utifrån intresse och dagsform får sedan våra hyresgäster välja aktiviteter som de vill delta i, säger hon.
Sjukfrånvaron minskat kraftigt
Samtidigt som verksamheten på Björkliden utvecklats har sjukfrånvaron minskat från 15 till 2 procent. Ett underskott på en halv miljon kronor har förvandlats till ett överskott på lika mycket. Hur har det gått till?
Emma Eggertsen återkommer till intraprenaden, den ekonomiska styrmodell som hon med stöd av pensionärsföreningarna lyckades övertyga de lokala beslutsfattarna om att införa för två år sedan. Den innebär att Björkliden kvarstår i kommunal regi men arbetar utifrån en treårsbudget. Eventuella överskott får verksamheten behålla.
– Första åren gick vi också med plus men vi fick inte behålla något. Nu går överskottet direkt tillbaka till verksamheten. Personalen får därmed möjlighet att vidareutveckla verksamheten och vi kan bättre styra över vår agenda., säger Emma Eggertsen och exemplifierar med utflykterna.
– På senare tid har vi haft ekonomi för att hyra en buss för våra utflykter, vilket öppnar nya möjligheter. Det hade vi aldrig haft råd med tidigare.
Bra chefsegenskaper
Styrmodeller i all ära men vad betyder människan bakom ledarskapet? Vad gör Emma Eggertsen till en bra chef? Hon nämner två saker.
– Jag är intresserad av mina medarbetare, och då menar jag intresserad på riktigt. Du kan inte komma till jobbet och låsa in dig på ditt rum. Som chef måste du vara närvarande i verksamheten. Medarbetarna måste få veta att deras jobb betyder något, att de inte kan ersättas av någon från bemanningsföretaget.
Den andra framgångsfaktorn som Emma Eggertsen nämner är en slags vision. I samtalet återkommer hon ofta till uttrycket ”vem är vi till för”. Det har hon haft med sig när konflikter och missnöje uppstått, till exempel i början när arbetsscheman skulle läggas om.
– Det går inte att göra alla nöjda hela tiden. Och du måste våga ta konflikterna när de dyker upp om du ska hålla fast vid din övertygelse; att vi är till för våra hyresgäster och inte tvärtom.
Magnus Westlander
Öppet brev från Drottningen
I ett öppet brev med anledning av coronaepidemin vänder sig Drottningen särskilt till äldre, demenssjuka och personal inom vård och omsorg.
Så här inleder Drottningen brevet från Stenhammars slott:
I den pandemi som nu drabbar världen, och som förändrar så många liv, tänker jag särskilt på alla Er äldre och demenssjuka som är i ett extra utsatt läge.
Likaså tänker jag med tacksamhet på alla som arbetar inom äldreomsorgen och demenssjukvården med att ta hand om våra gamla och hjälpa dem att känna trygghet – ibland under mycket krävande omständigheter. Era insatser är ovärderliga.
Läs hela brevet (pdf)
Så här inleder Drottningen brevet från Stenhammars slott:
I den pandemi som nu drabbar världen, och som förändrar så många liv, tänker jag särskilt på alla Er äldre och demenssjuka som är i ett extra utsatt läge.
Likaså tänker jag med tacksamhet på alla som arbetar inom äldreomsorgen och demenssjukvården med att ta hand om våra gamla och hjälpa dem att känna trygghet – ibland under mycket krävande omständigheter. Era insatser är ovärderliga.
Läs hela brevet (pdf)