Senaste nytt

19 apr 2012

Rekordmånga ansökningar till Demensfonden 

 FORSKNING

Demensfonden – Demensförbundets insamlingsfond – fick i år in 111 ansökningar, nästan dubbelt så många som förra året. I samråd med fondens medicinska vetenskapsråd har styrelsen beslutat att dela ut 2,5 miljoner kronor till 59 forskare, både unga och väletablerade. Vad som ska forskas på kan man läsa om på Demensförbundets webb » (nytt fönster)

19 apr 2012

Ny stiftelse ska fylla tomrum efter nedläggning  

 FORSKNING

I februari stängde läkemedelsbolaget Astra-Zeneca sin forskningsenhet i Södertälje. Nu bildas en stiftelse för att rädda kvar ledande Astraforskare i landet. Målet är att utveckla diagnostik och nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

ForskartrioI ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.

– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. 

Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.

ForskartrioI ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.

– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. 

Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.

18 apr 2012

Journalistpris till Demenscentrum 

 

Vi på Svenskt Demenscentrum är oerhört glada över att vår medarbetare och informatör Magnus Westlander får Eric Forsgrens journalistpris för "engagerad och insiktsfull journalistik om Alzheimers sjukdom". Priset delas ut en gång per år och är instiftat av den numera pensionerade journalisten och tv-pionjären Eric Forsgren och hans hustru Wajlet. Motiveringen till årets pristagare lyder:

Bild på pristagare"Med stor kunskap och brett engagemang för han ut kunskap om bland annat Alzheimers sjukdom till de berörda, deras anhöriga och till dem som arbetar med demensfrågor. Han skriver lättbegripligt om hur aktuell forskning kan påverka livet för den sjuka människan och för anhöriga, samt hur vård och omsorg kan utvecklas. Med varsam penna och varmt inkännande, bidrar han via faktablad, nyhetsbrev och en välbesökt hemsida till både inspiration och hopp för drabbade, anhöriga och personal”.

Priset kommer att delas ut den 2 juni under en ceremoni vid Umeå universitet.

Wilhelmina Hoffman

Bild på pristagare"Med stor kunskap och brett engagemang för han ut kunskap om bland annat Alzheimers sjukdom till de berörda, deras anhöriga och till dem som arbetar med demensfrågor. Han skriver lättbegripligt om hur aktuell forskning kan påverka livet för den sjuka människan och för anhöriga, samt hur vård och omsorg kan utvecklas. Med varsam penna och varmt inkännande, bidrar han via faktablad, nyhetsbrev och en välbesökt hemsida till både inspiration och hopp för drabbade, anhöriga och personal”.

Priset kommer att delas ut den 2 juni under en ceremoni vid Umeå universitet.

Wilhelmina Hoffman

16 apr 2012

FN-rapport: Demens är en global utmaning 

 FORSKNING

Antalet personer med demens växer snabbt i världen, liksom de globala vård- och omsorgskostnaderna som följer i sjukdomens spår. Det är hög tid för världens länder att ta fram nationella program för att möta denna utmaning anser Världshälsoorganisationen (WHO).

Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.

Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.

WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.

Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83

 

 

 

 

 

 

Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.

Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.

WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.

Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83

 

 

 

 

 

 

16 apr 2012

Sök stimulansmedel för riktlinjearbete 

 

Nu är det dags för landets kommuner att söka statliga medel för implementering av de nationella demensriktlinjerna. Sista ansökningsdag är den 28 maj.

För andra året i rad fördelar Socialstyrelsen 25 miljoner kronor till kommuner som i samarbete med landstinget utvecklar och prövar modeller för att implementera demensriktlinjerna lokalt. Alla kommuner är välkomna att söka men de som redan påbörjat utvecklingsarbetet prioriteras. År 2011 fick 27 kommuner av 69 sökande ta del av statsbidraget.

Socialstyrelsens nationella demensiktlinjer utkom för snart två år sedan. Riktlinjerna bygger på en omfattande genomgång av forskning och beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer om insatser och metoder i olika skeden av demenssjukdomen.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
(nytt fönster)  

För andra året i rad fördelar Socialstyrelsen 25 miljoner kronor till kommuner som i samarbete med landstinget utvecklar och prövar modeller för att implementera demensriktlinjerna lokalt. Alla kommuner är välkomna att söka men de som redan påbörjat utvecklingsarbetet prioriteras. År 2011 fick 27 kommuner av 69 sökande ta del av statsbidraget.

Socialstyrelsens nationella demensiktlinjer utkom för snart två år sedan. Riktlinjerna bygger på en omfattande genomgång av forskning och beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer om insatser och metoder i olika skeden av demenssjukdomen.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
(nytt fönster)  

28 mar 2012

Socialstyrelsen vill se ett permanent Demenscentrum 

 

Svenskt Demenscentrum bidrar i den grad till att utveckla insatser för äldre och deras anhöriga att verksamheten bör permanenteras. Det konstaterar Socialstyrelsen i sin årliga redovisning av verksamheten.

År 2008 etablerade Socialstyrelsen Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum på uppdrag av regeringen. Båda verksamheterna drevs som tvååriga projekt som sedan 2010 förlängts med ett år i taget.

I sin årliga redovisning av verksamheten säger Socialstyrelsen att Svenskt Demenscentrum bland annat har intensifierat sitt arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. I december 2011 hade drygt 26 000 genomgått den webbaserade utbildningen Demens ABC. På regeringens uppdrag har centrumet nu påbörjat arbetet med att utveckla ett utbildningsmaterial med målsättningen att minimera användningen av lugnande medel och tvingande skyddsåtgärder i vården och omsorgen.

– Efter flera år med tidsbegränsat uppdrag bör nu organiseringen av de båda centrumen anta mer permanenta former, särskilt som de efterfrågas och har visat sig svara upp mot behovet av ökat kunskapsstöd på sina respektive sakområden. Ett behov som sannolikt kommer att bestå och växa framöver med tanke på att andelen äldre i samhället ökar, säger Mårten Wirén, utredare, på Socialstyrelsens webb.

Läs mer på Socialstyrelsens webb »

År 2008 etablerade Socialstyrelsen Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum på uppdrag av regeringen. Båda verksamheterna drevs som tvååriga projekt som sedan 2010 förlängts med ett år i taget.

I sin årliga redovisning av verksamheten säger Socialstyrelsen att Svenskt Demenscentrum bland annat har intensifierat sitt arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. I december 2011 hade drygt 26 000 genomgått den webbaserade utbildningen Demens ABC. På regeringens uppdrag har centrumet nu påbörjat arbetet med att utveckla ett utbildningsmaterial med målsättningen att minimera användningen av lugnande medel och tvingande skyddsåtgärder i vården och omsorgen.

– Efter flera år med tidsbegränsat uppdrag bör nu organiseringen av de båda centrumen anta mer permanenta former, särskilt som de efterfrågas och har visat sig svara upp mot behovet av ökat kunskapsstöd på sina respektive sakområden. Ett behov som sannolikt kommer att bestå och växa framöver med tanke på att andelen äldre i samhället ökar, säger Mårten Wirén, utredare, på Socialstyrelsens webb.

Läs mer på Socialstyrelsens webb »

27 mar 2012

Nationellt MMT ska förbättra diagnostiken 

 

Under beteckningen MMSE-SR lanseras nu ett nationellt enhetligt MMT, som är ett etablerat verktyg vid demensutredningar. Genom att följdfrågor och poängsättning följer en tydlig mall kan bedömningarna bli mer tillförlitliga och jämförbara.

MMSE-SR har utvecklats av en arbetsgrupp vid Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (numera Svensk Förening för Kognitiv Medicin red anm). Inspirationen kommer från Norge och MMSE-SR bygger till stor del på det standardiserade MMT som för ett par år sedan togs fram för norska förhållanden.

MMT, tillsammans med klocktest, rekommenderas vid basal demensutredning i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Problemet är att det inte har funnits ett MMT utan en brokig flora av olika varianter.

Bild på Beata Terzis

Beata Terzis

– Olika blanketter används på olika håll och av olika vårdgivare. Det är ett problem eftersom resultaten varierar stort beroende på var undersökningen görs och vem som gör den, säger Beata Terzis, chefspsykolog och enhetschef på minnesmottagningen Capio geriatrik, som deltagit i utvecklingsarbetet av MMSE-SR.

Beata Terzis betonar att det inte är fråga om något nytt verktyg. Den som tidigare använt sig av MMT kommer att känna igen frågeprotokollet i MMSE-SR.

– Det som framför allt skiljer sig åt är att det nu finns en manual. Den är på 40 sidor och ger detaljerade instruktioner om till exempel vilka följdfrågor som ska ställas vid olika tillfällen, säger Beata Terzis.

Ett antal primärvårdsläkare i den norska utprovningen har fått pröva MMSE-NR utan att ha tagit del av manualen. Samma patient fick 16 till 25 poäng (maxpoäng är 30) beroende på vilken läkare som bedömde svaren.

– Det visar hur viktigt det är att lära sig manualen ordentligt. Det är helt enkelt en förutsättning för att MMSE-SR ska kunna bidra till att vi får rättvisa och likartade bedömningar över hela landet, säger Beata Terzis.

Under hösten 2012 arrangerar SFK kurser i MMSE-SR runt om i landet. Det kommer även en instruktinonsvideo om hur verktyget ska användas. Protokoll och manual till MMSE-SR kan laddas ned under Skalor & instrument eller från www.kognitivmedcin.se » (nytt fönster).

Magnus Westlander

 

 

MMSE-SR har utvecklats av en arbetsgrupp vid Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (numera Svensk Förening för Kognitiv Medicin red anm). Inspirationen kommer från Norge och MMSE-SR bygger till stor del på det standardiserade MMT som för ett par år sedan togs fram för norska förhållanden.

MMT, tillsammans med klocktest, rekommenderas vid basal demensutredning i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Problemet är att det inte har funnits ett MMT utan en brokig flora av olika varianter.

Bild på Beata Terzis

Beata Terzis

– Olika blanketter används på olika håll och av olika vårdgivare. Det är ett problem eftersom resultaten varierar stort beroende på var undersökningen görs och vem som gör den, säger Beata Terzis, chefspsykolog och enhetschef på minnesmottagningen Capio geriatrik, som deltagit i utvecklingsarbetet av MMSE-SR.

Beata Terzis betonar att det inte är fråga om något nytt verktyg. Den som tidigare använt sig av MMT kommer att känna igen frågeprotokollet i MMSE-SR.

– Det som framför allt skiljer sig åt är att det nu finns en manual. Den är på 40 sidor och ger detaljerade instruktioner om till exempel vilka följdfrågor som ska ställas vid olika tillfällen, säger Beata Terzis.

Ett antal primärvårdsläkare i den norska utprovningen har fått pröva MMSE-NR utan att ha tagit del av manualen. Samma patient fick 16 till 25 poäng (maxpoäng är 30) beroende på vilken läkare som bedömde svaren.

– Det visar hur viktigt det är att lära sig manualen ordentligt. Det är helt enkelt en förutsättning för att MMSE-SR ska kunna bidra till att vi får rättvisa och likartade bedömningar över hela landet, säger Beata Terzis.

Under hösten 2012 arrangerar SFK kurser i MMSE-SR runt om i landet. Det kommer även en instruktinonsvideo om hur verktyget ska användas. Protokoll och manual till MMSE-SR kan laddas ned under Skalor & instrument eller från www.kognitivmedcin.se » (nytt fönster).

Magnus Westlander

 

 

 

 

Ladda ned MMSE-SR
från Skalor & instrument »
 

 

Logga SFKS

www.kognitivmedcin.se » (nytt fönster)

 

 

 

26 mar 2012

Förslag om skärpta föreskrifter om läkemedel 

 

Ökade krav på läkemedelsgenomgångar och uppföljning av äldres läkemedel. Det är innebörden i Socialstyrelsens förslag om skärpta föreskrifter om läkemedelshantering.

Bild på läkemedelÖppna jämförelser inom vård och omsorg visar att drygt 17 procent av de personer som är 80 år och äldre i särskilt boende behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Det är bara ett exempel på allvarliga brister i uppföljningen av äldres användning av läkemedel. Socialstyrelsen vill därför skärpa kraven på vårdgivarna och förslår en rad ändringar i förskrifterna om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård.

Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel när de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker läkare i den öppna vården eller läggs in på sjukhus. Verksamhetschef vid till exempel sjukhus eller vårdcentral ska i vissa fall ska utse en läkare med ansvar för uppföljningen av en äldre persons läkemedelsanvändning. Det ska ske till exempel när en fördjupad läkemedelgenomgång visar risker för biverkningar.

– Läkaren ska se till att den äldre patienten får en bra och säker läkemedelsbehandling. Problem med felaktiga läkemedel orsakar varje år ett stort lidande för många äldre. De nya föreskrifterna blir ett viktigt verktyg för att vården ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt än idag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på myndighetens webbplats.

De nya föreskrifterna, som nu går ut på remiss, planeras träda i kraft till hösten.

Läs mer på Socialstyrelsens webb »

Bild på läkemedelÖppna jämförelser inom vård och omsorg visar att drygt 17 procent av de personer som är 80 år och äldre i särskilt boende behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Det är bara ett exempel på allvarliga brister i uppföljningen av äldres användning av läkemedel. Socialstyrelsen vill därför skärpa kraven på vårdgivarna och förslår en rad ändringar i förskrifterna om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård.

Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel när de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker läkare i den öppna vården eller läggs in på sjukhus. Verksamhetschef vid till exempel sjukhus eller vårdcentral ska i vissa fall ska utse en läkare med ansvar för uppföljningen av en äldre persons läkemedelsanvändning. Det ska ske till exempel när en fördjupad läkemedelgenomgång visar risker för biverkningar.

– Läkaren ska se till att den äldre patienten får en bra och säker läkemedelsbehandling. Problem med felaktiga läkemedel orsakar varje år ett stort lidande för många äldre. De nya föreskrifterna blir ett viktigt verktyg för att vården ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt än idag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på myndighetens webbplats.

De nya föreskrifterna, som nu går ut på remiss, planeras träda i kraft till hösten.

Läs mer på Socialstyrelsens webb »

22 mar 2012

Drottningen delade ut fyra priser 

 

Under Silviahemmets Stora Inspirationsdag i Stockholm den 21 mars delade Drottning Silvia ut flera priser för betydelsefulla insatser inom demensområdet.

Tibro hemvårdsgrupp fick ta emot diplom ur Drottningens hand för att ha vunnit Demensförbundets och Svenskt Demenscentrums pris Bästa demensteam i hemtjänsten 2011. Prissumman är på 50 000 kr. Läs mer om teamet och prismotiveringen under Arbeta med demens » 

Bräcke kommun och Blekinge län prisades för att ha utbildat mest i Demens ABC, webbutbildningen i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Svenskt Demenscentrum erbjuder nu vinnarna av tävlingen en heldag om demens på plats i Bräcke respektive Blekinge. Innehållet spänner över pågående forskning och god praktik och några av landets ledande experter inom området kommer att delta. Läs mer under Utbildning »

Professor Kaj Blennow tilldelades Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2012. Kaj Blennow är verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och tilldelas detta stipendium för sina betydande forskningsinsatser.

Prismotiveringen:
"Kaj Blennows neuroforskning inom demensområdet gällande markörer i ryggvätska vid demenssjukdom har stor betydelse för diagnostik och uppföljning av Alzheimers sjukdom. Dessa kunskaper ökar också möjligheten till förståelse av de komplexa biokemiska sjukdomsmekanismerna vid demenssjukdom. Kaj Blennows ihärdiga och världsledande forskningsarbete för att identifiera och möjliggöra enklare tester för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom är synnerligen betydelsefullt."

Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium är på 50 000 kronor.

Tibro hemvårdsgrupp fick ta emot diplom ur Drottningens hand för att ha vunnit Demensförbundets och Svenskt Demenscentrums pris Bästa demensteam i hemtjänsten 2011. Prissumman är på 50 000 kr. Läs mer om teamet och prismotiveringen under Arbeta med demens » 

Bräcke kommun och Blekinge län prisades för att ha utbildat mest i Demens ABC, webbutbildningen i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Svenskt Demenscentrum erbjuder nu vinnarna av tävlingen en heldag om demens på plats i Bräcke respektive Blekinge. Innehållet spänner över pågående forskning och god praktik och några av landets ledande experter inom området kommer att delta. Läs mer under Utbildning »

Professor Kaj Blennow tilldelades Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2012. Kaj Blennow är verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och tilldelas detta stipendium för sina betydande forskningsinsatser.

Prismotiveringen:
"Kaj Blennows neuroforskning inom demensområdet gällande markörer i ryggvätska vid demenssjukdom har stor betydelse för diagnostik och uppföljning av Alzheimers sjukdom. Dessa kunskaper ökar också möjligheten till förståelse av de komplexa biokemiska sjukdomsmekanismerna vid demenssjukdom. Kaj Blennows ihärdiga och världsledande forskningsarbete för att identifiera och möjliggöra enklare tester för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom är synnerligen betydelsefullt."

Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium är på 50 000 kronor.

 

Se video från prisutdelningen
på kungahuset.se »
(nytt fönster)

 

Tibro hemvårdsgrupp
Bästa hemtjänsteam: Tibro hemvårdsrupp

 

prisutdelning forskarpris
Silviahemmets forskningsstipendium:
Professor Kaj Blennow

 

Blekinge och Bräcke
Bäst på Demens ABC: Bräcke och Blekinge

13 mar 2012

Alzheimerläkemedel utan effekt vid Downs syndrom 

 FORSKNING

Läkemedlet memantin kan lindra symptom vid Alzheimers sjukdom men saknar effekt vid Downs syndrom. Det visar ny forskning.

Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.

Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.

Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.

Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.

Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)

Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.

Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.

Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.

Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.

Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)

Till studien i Lancet »
(nytt fönster)

 

Mer om Downs syndrom och demens under Utvecklingsstörning »