Senaste nytt

2 dec 2008

Känd alzheimersjuk författare med upprop till premiärministern 

 

I förra veckan tog Storbritanniens premiärminister Gordon Brown emot författaren Terry Pratchet. Den alzheimersjuke 60-åringen överlämnade ett upprop som kräver ökade statliga anslag till alzheimerforskningen.

Terry Pratchett är översatt till 33 språk och mest känd för sina böcker om Skivvärlden (Discworld). Förra året började han engagera sig för att skapa opinion kring Alzheimers sjukdom, då han själv fick diagnosen. Bakom hans upprop till premiärminstern står bl a organisationen Alzheimers Research Trust, 100 alzheimerforskare och 20 000 andra brittiska medborgare.

I uppropet skriver Terry Pratchett att han är förfärad över att forskningen om alzheimer och andra demenssjukdomar, som påverkar 700 000 personer i Storbritannien, endast får tre procent av de statliga anslagen till medicinsk forskning. Han får nu medhåll av Gordon Brown som, vid författarens besök, erkände att Alzheimers sjukdom har försummats allt för länge. Premiärministern utlovade att alzheimerforskningen ska ges högre prioritet.

Terry Pratchett har en ovanlig en form av Alzheimers sjukdom, Posterior Cortical Atrophy (PCA), vilken påverkar den bakre delen av hjärnan. I samband med att han i december 2007 offentliggjorde sin sjukdom skrev han ett öppet brev, publicerat på Internet, där han bad alla att hålla humöret uppe, att han inte är död än och att han räknar med att skriva fler böcker.

Serien om Skivvärlden består för tillfället av 36 böcker som tillsammans med Terry Pratchetts övriga publikationer har sålts i över 55 miljoner exemplar. Hans senaste bok ”Nation” (ännu ej utgiven på svenska) utkom i september 2008 och färdigställdes efter att han hade fått sin diagnos.

Boken utspelar sig utanför Skivvärldens universum i en snarlik version av vår egen värld under sent 1800-tal. Huvudpersonen, den nyblivne tonåringen Mau, blir helt ensam i världen till följd av en tsunami som ödelägger hans hemby och tar hans familj ifrån honom. ”Nation” har fått fin kritik av bland annat engelska tidningen The Guardian som skrev "Nation has profound, subtle and original things to say about the interplay between tradition and knowledge, faith and questioning."

Terry Pratchett är fortsatt aktiv som författare och skriver för närvarande på nästa bok om Skivvärlden, med arbetsnamnet ”Unseen Academicals”.

Magnus Westlander | Mattiaz Lundkvist

 

 

Terry Pratchett är översatt till 33 språk och mest känd för sina böcker om Skivvärlden (Discworld). Förra året började han engagera sig för att skapa opinion kring Alzheimers sjukdom, då han själv fick diagnosen. Bakom hans upprop till premiärminstern står bl a organisationen Alzheimers Research Trust, 100 alzheimerforskare och 20 000 andra brittiska medborgare.

I uppropet skriver Terry Pratchett att han är förfärad över att forskningen om alzheimer och andra demenssjukdomar, som påverkar 700 000 personer i Storbritannien, endast får tre procent av de statliga anslagen till medicinsk forskning. Han får nu medhåll av Gordon Brown som, vid författarens besök, erkände att Alzheimers sjukdom har försummats allt för länge. Premiärministern utlovade att alzheimerforskningen ska ges högre prioritet.

Terry Pratchett har en ovanlig en form av Alzheimers sjukdom, Posterior Cortical Atrophy (PCA), vilken påverkar den bakre delen av hjärnan. I samband med att han i december 2007 offentliggjorde sin sjukdom skrev han ett öppet brev, publicerat på Internet, där han bad alla att hålla humöret uppe, att han inte är död än och att han räknar med att skriva fler böcker.

Serien om Skivvärlden består för tillfället av 36 böcker som tillsammans med Terry Pratchetts övriga publikationer har sålts i över 55 miljoner exemplar. Hans senaste bok ”Nation” (ännu ej utgiven på svenska) utkom i september 2008 och färdigställdes efter att han hade fått sin diagnos.

Boken utspelar sig utanför Skivvärldens universum i en snarlik version av vår egen värld under sent 1800-tal. Huvudpersonen, den nyblivne tonåringen Mau, blir helt ensam i världen till följd av en tsunami som ödelägger hans hemby och tar hans familj ifrån honom. ”Nation” har fått fin kritik av bland annat engelska tidningen The Guardian som skrev "Nation has profound, subtle and original things to say about the interplay between tradition and knowledge, faith and questioning."

Terry Pratchett är fortsatt aktiv som författare och skriver för närvarande på nästa bok om Skivvärlden, med arbetsnamnet ”Unseen Academicals”.

Magnus Westlander | Mattiaz Lundkvist

 

 

 

 

bild på Terry Pratchett
Författaren Terry Pratchett, 60 år, har diagnosen Alzheimers sjukdom och kom nyligen ut med en ny bok.

28 nov 2008

Antipsykotiska läkemedel ökar risken att dö vid demens 

 FORSKNING

En ny studie publicerad i tidskriften Lancet Neurology bekräftar tidigare forskning. Alzheimersjuka personer som använder antipsykotiska läkemedel löper ökad risk att dö i förtid.

Det är ett brittiskt forskarlag som följt 128 alzheimersjuka över tiden. Samtliga använde anti-psykotiska läkemedel, s k neuroleptika, innan försöket påbörjades. Deltagarna indelades slumpmässigt i två grupper. I den ena fortsatte man med medicineringen som tidigare, i den andra avbröts den och deltagarna fick istället sockerpiller utan effekt (placebo).

Uppföljningar gjordes sedan efter 1, 2 och 3 år. Skillnaden i antalet överlevande mellan grupperna växte över tiden. Vid 3-årskontrollen hade 70 procent av dem som fått antipsykotiska läkemedel avlidit, jämfört med 41 procent i placebogruppen.

Den brittiska studien är den första långtidsstudien i sitt slag. Men forskarnas slutsats – att antipsykotiska läkemedel ger en förhöjd risk att dö vid Alzheimers sjukdom – bekräftas av tidigare forskning. Resultaten understryker vikten av att söka mindre skadliga alternativ för att behandla psykiatriska symptom vid demens, skriver de brittiska forskarna.

Förra året kom Läkemedelsverket med nya rekommendationer för behandling av psykiatriska symptom vid demens. Dessa innebar en restriktivare hållning till antipsykotiska läkemedel. Även EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, har nyligen uppmanat till en striktare syn på denna läkemedelsgrupp (se relaterade artiklar i högerkolumn).

Magnus Westlander

Till studien i Lancet Neurology » (nytt fönster)

Det är ett brittiskt forskarlag som följt 128 alzheimersjuka över tiden. Samtliga använde anti-psykotiska läkemedel, s k neuroleptika, innan försöket påbörjades. Deltagarna indelades slumpmässigt i två grupper. I den ena fortsatte man med medicineringen som tidigare, i den andra avbröts den och deltagarna fick istället sockerpiller utan effekt (placebo).

Uppföljningar gjordes sedan efter 1, 2 och 3 år. Skillnaden i antalet överlevande mellan grupperna växte över tiden. Vid 3-årskontrollen hade 70 procent av dem som fått antipsykotiska läkemedel avlidit, jämfört med 41 procent i placebogruppen.

Den brittiska studien är den första långtidsstudien i sitt slag. Men forskarnas slutsats – att antipsykotiska läkemedel ger en förhöjd risk att dö vid Alzheimers sjukdom – bekräftas av tidigare forskning. Resultaten understryker vikten av att söka mindre skadliga alternativ för att behandla psykiatriska symptom vid demens, skriver de brittiska forskarna.

Förra året kom Läkemedelsverket med nya rekommendationer för behandling av psykiatriska symptom vid demens. Dessa innebar en restriktivare hållning till antipsykotiska läkemedel. Även EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, har nyligen uppmanat till en striktare syn på denna läkemedelsgrupp (se relaterade artiklar i högerkolumn).

Magnus Westlander

Till studien i Lancet Neurology » (nytt fönster)

28 nov 2008

Europeisk uppmaning om striktare syn på läkemedel 

 

Alla typer av neuroleptika är förenade med risker för personer med demenssjukdomar. Det konstaterar EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, och uppmanar förskrivarna att inta en mycket restriktiv hållning till sådana läkemedel.

Neuroleptika, anti-psykotiska läkemedel, är avsedda för psykiatriska symptom och svåra beteendestörningar. Det är sedan tidigare känt att de nyare (atypiska) formerna av neuroleptika leder till en förhöjd dödsrisk för personer med demenssjukdom. Nu har EMEA undersökt äldre (konventionella) neuroleptika och kommit fram till att risken vid demenssjukdom är lika stor med dessa.

EMEA har därför beslutat att införa en varning i produktinformationen för samtliga konventionella neuroleptika, liknande den som redan finns för de nyare formerna. De konventionella antipsykotiska läkemedlen lanserades på 1950-talet och på den svenska marknaden finns bland annat haloperidol, fluphenazine och perphenazine.

Magnus Westlander

Neuroleptika, anti-psykotiska läkemedel, är avsedda för psykiatriska symptom och svåra beteendestörningar. Det är sedan tidigare känt att de nyare (atypiska) formerna av neuroleptika leder till en förhöjd dödsrisk för personer med demenssjukdom. Nu har EMEA undersökt äldre (konventionella) neuroleptika och kommit fram till att risken vid demenssjukdom är lika stor med dessa.

EMEA har därför beslutat att införa en varning i produktinformationen för samtliga konventionella neuroleptika, liknande den som redan finns för de nyare formerna. De konventionella antipsykotiska läkemedlen lanserades på 1950-talet och på den svenska marknaden finns bland annat haloperidol, fluphenazine och perphenazine.

Magnus Westlander

28 nov 2008

Snabbmat kan leda till alzheimerförändringar 

 FORSKNING

Kost som innehåller mycket fett, socker och kolesterol kan ge upphov till samma hjärnförändringar som är typiska för Alzheimers sjukdom. Resultatet, som bygger på studier av möss, presenteras i en ny svensk avhandling.

Susanne Akterin vid Karolinska Institutet har i sin avhandling undersökt genmodifierade möss. Mössen var bärare av apoE4, en variant av proteinet apoE som bland annat transporterar kolesterol. ApoE4 förekommer hos 15-20 procent av befolkningen och är en känd riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

bild på hamburgareUnder nio månaders tid fick mössen en kost med höga halter av fett, socker och kolesterol, vad man brukar kalla snabbmat. När Susanne Akterin sedan undersökte deras hjärnor såg hon en kemisk förändring som liknar den vid alzheimer. Förändringen bestod i ett ökat antal fosfatgrupper hos tau, ett ämne som bildar de nystan som finns i nervceller hos personer med alzheimer. Nystanen hindrar cellen från att fungera normalt, vilket till slut leder till att den dör.

Susanne Akterin fann även indikationer på att kolesterol i maten ledde till minskade nivåer av Arc, ett ämne i hjärnan som är viktigt för minnesinlagring.

– Vår hypotes är därför att ett högt intag av fett och kolesterol, i samverkan med genetiska faktorer som apoE4, kan leda till att flera ämnen i hjärnan påverkas negativt och att detta kan vara en bidragande orsak för utvecklandet av Alzheimer, säger Susanne Akterin i ett pressmeddelande.

Susanne Akterin lägger fram sin avhandling den 5 oktober vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI-Alzeimercentrum, Karolinska Institutet.

Magnus Westlander

Susanne Akterin vid Karolinska Institutet har i sin avhandling undersökt genmodifierade möss. Mössen var bärare av apoE4, en variant av proteinet apoE som bland annat transporterar kolesterol. ApoE4 förekommer hos 15-20 procent av befolkningen och är en känd riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

bild på hamburgareUnder nio månaders tid fick mössen en kost med höga halter av fett, socker och kolesterol, vad man brukar kalla snabbmat. När Susanne Akterin sedan undersökte deras hjärnor såg hon en kemisk förändring som liknar den vid alzheimer. Förändringen bestod i ett ökat antal fosfatgrupper hos tau, ett ämne som bildar de nystan som finns i nervceller hos personer med alzheimer. Nystanen hindrar cellen från att fungera normalt, vilket till slut leder till att den dör.

Susanne Akterin fann även indikationer på att kolesterol i maten ledde till minskade nivåer av Arc, ett ämne i hjärnan som är viktigt för minnesinlagring.

– Vår hypotes är därför att ett högt intag av fett och kolesterol, i samverkan med genetiska faktorer som apoE4, kan leda till att flera ämnen i hjärnan påverkas negativt och att detta kan vara en bidragande orsak för utvecklandet av Alzheimer, säger Susanne Akterin i ett pressmeddelande.

Susanne Akterin lägger fram sin avhandling den 5 oktober vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI-Alzeimercentrum, Karolinska Institutet.

Magnus Westlander


Susanne Akterin

Länk till avhandlingen »

24 nov 2008

Borås satsar på yngre demenssjuka 

 

Bowling, teater och praktisk demenskunskap står på programmet när demensteamet i Borås vänder sig till yngre demensjuka.

Till gruppen yngre demenssjuka räknas personer som 65 år och yngre. Särskild anpassad verksamhet till denna åldersgrupp är en bristvara konstaterade Socialstyrelsen för ett par år sedan (se högerspalt). Det har Borås demensteam tagit fasta på. Sedan i februari 2009 har teamet arrangerat regelbundna träffar för sju yngre personer med demensdiagnos, några av dem är ännu yrkesverksamma.

Deltagarna, som är i tidig sjukdomsfas, har träffats vid åtta tillfällen med olika teman. En kort kurs har handlat om hur man kan leva med sin sjukdom berättar arbetsterapeut Jessica Engkvist.

– Vi har gått igenom minnestekniker och hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Men vi har också bowlat och gjort studiebesök på stadsteatern och fått uppleva världen bakom scenen.

Jessica Engkvist betonar vikten av att ha kul tillsammans.

– Det här är ju personer som annars ofta känner sig social isolerade. Genom träffarna får de möjlighet till kravlöst umgänge, här är det helt okay att glömma bort sig då och då.

Anhöriga till deltagarna inbjöds till första träffen. Demensteamet har även arrangerat en anhörigkväll med bland annat läkare och andra sakkunniga på området.

En återträff med deltagarna är planerad, sedan görs en intern utvärdering av verksamheten. Jessica Engkvist tycker att träffarna fyller viktiga behov och hoppas på en fortsättning i höst. Det gör även deltagarna och deras anhöriga säger hon.

Magnus Westlander

 

Till gruppen yngre demenssjuka räknas personer som 65 år och yngre. Särskild anpassad verksamhet till denna åldersgrupp är en bristvara konstaterade Socialstyrelsen för ett par år sedan (se högerspalt). Det har Borås demensteam tagit fasta på. Sedan i februari 2009 har teamet arrangerat regelbundna träffar för sju yngre personer med demensdiagnos, några av dem är ännu yrkesverksamma.

Deltagarna, som är i tidig sjukdomsfas, har träffats vid åtta tillfällen med olika teman. En kort kurs har handlat om hur man kan leva med sin sjukdom berättar arbetsterapeut Jessica Engkvist.

– Vi har gått igenom minnestekniker och hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Men vi har också bowlat och gjort studiebesök på stadsteatern och fått uppleva världen bakom scenen.

Jessica Engkvist betonar vikten av att ha kul tillsammans.

– Det här är ju personer som annars ofta känner sig social isolerade. Genom träffarna får de möjlighet till kravlöst umgänge, här är det helt okay att glömma bort sig då och då.

Anhöriga till deltagarna inbjöds till första träffen. Demensteamet har även arrangerat en anhörigkväll med bland annat läkare och andra sakkunniga på området.

En återträff med deltagarna är planerad, sedan görs en intern utvärdering av verksamheten. Jessica Engkvist tycker att träffarna fyller viktiga behov och hoppas på en fortsättning i höst. Det gör även deltagarna och deras anhöriga säger hon.

Magnus Westlander

 

 

Relaterad artikel & rapport

 

 

 

24 nov 2008

Yngre demenssjuka utan anpassat stöd 

 

Anpassat stöd till yngre demenssjuka och deras anhöriga saknas i samtliga halländska kommuner. Det framgår av en kartläggning beställd av Region Halland.

Kartläggningen är gjord av Annelie Georgsson, kurator på minnesmottagningen i Varberg. Bakgrunden är den rapport från Socialstyrelsen som kom förra året (se högerspalt) och som pekade på brister i samhällets stöd till yngre demenssjuka, det vill säga personer som insjuknar före 65 års ålder och i många fall är yrkesverksamma.

– Vi ville se hur det såg ut i Halland, om situationen är lika bristfällig här – och det får man nog säga att den är, säger Annelie Georgsson.

I regionens sex kommuner fann hon 51 "yngre" personer med diagnosticerad demenssjukdom.  Men hon är rätt övertygad om att det verkliga antalet är betydligt högre eftersom kommun och primärvård har dålig överblick och kännedom om denna grupp.

– Vanligen får yngre demenssjuka sin diagnos på en minnesmottagning där det, på vissa håll, erbjuds bland annat samtalskontakt det första året. Sedan bor personerna i hemmet med hjälp av av familjen. De gör det utan några insatser från vare sig kommun eller primärvård som ofta inte känner till deras existens. När det sedan är dags att flytta hamnar man på ett särskilt boende – för äldre personer, säger Annelie Georgsson.

Hon menar att den stora skillnad mellan äldre och yngre demenssjuka är just att de senare får betydlig mindre insatser fråm samhället, det gäller även deras anhöriga. Orsaken är främst stödets utformning. Ingen av Hallands sex kommuner hade någon verksamhet särskilt anpassad för yngre med demens och deras anhöriga.

– Samtalsgrupper och avlastning på kvällstid är exempel på anpassat stöd som skulle kunna vara värdefullt för både yngre demenssjuka och deras yrkesverksamma anhöriga, säger Annelie Georgsson.

Magnus Westlander

Kartläggningen är gjord av Annelie Georgsson, kurator på minnesmottagningen i Varberg. Bakgrunden är den rapport från Socialstyrelsen som kom förra året (se högerspalt) och som pekade på brister i samhällets stöd till yngre demenssjuka, det vill säga personer som insjuknar före 65 års ålder och i många fall är yrkesverksamma.

– Vi ville se hur det såg ut i Halland, om situationen är lika bristfällig här – och det får man nog säga att den är, säger Annelie Georgsson.

I regionens sex kommuner fann hon 51 "yngre" personer med diagnosticerad demenssjukdom.  Men hon är rätt övertygad om att det verkliga antalet är betydligt högre eftersom kommun och primärvård har dålig överblick och kännedom om denna grupp.

– Vanligen får yngre demenssjuka sin diagnos på en minnesmottagning där det, på vissa håll, erbjuds bland annat samtalskontakt det första året. Sedan bor personerna i hemmet med hjälp av av familjen. De gör det utan några insatser från vare sig kommun eller primärvård som ofta inte känner till deras existens. När det sedan är dags att flytta hamnar man på ett särskilt boende – för äldre personer, säger Annelie Georgsson.

Hon menar att den stora skillnad mellan äldre och yngre demenssjuka är just att de senare får betydlig mindre insatser fråm samhället, det gäller även deras anhöriga. Orsaken är främst stödets utformning. Ingen av Hallands sex kommuner hade någon verksamhet särskilt anpassad för yngre med demens och deras anhöriga.

– Samtalsgrupper och avlastning på kvällstid är exempel på anpassat stöd som skulle kunna vara värdefullt för både yngre demenssjuka och deras yrkesverksamma anhöriga, säger Annelie Georgsson.

Magnus Westlander

 

 

20 nov 2008

Alzheimerfonden ger pengar till forskning 

 FORSKNING

Alzheimerfonden delar i år ut fem miljoner kronor till svensk demensforskning. Pengarna kommer främst från privata gåvor, ofta via testamenten.

Alzheimerfonden har under året tagit emot 30 ansökningar om forskningsmedel. Fondens vetenskapliga råd har nu valt ut 19 forskningsprojekt som får dela på sammanlagt fem miljoner kronor.

– Sett i relation till vad som totalt satsas på demensforskningen är det inte mycket pengar men på marginalen kan det ändå betyda mycket. Många forskare uttrycker en stor uppskattning över att ha fått medel ur Alzheimerfonden, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.

Alzheimerfonden har tidigare i år delat ut utbildningsstipendier till vårdpersonal, det kommer även att göras under våren 2009.

Magnus Westlander

 

Ansökningar som beviljats av Alzheimerfonden 2008

PhD Ahmadull Kadir, Karolinska Institutet Huddinge
"Multi-tracer positionsemissionstomografi-studier hos patienter med Alzheimers sjukdom"

PhD Laura Mateus-Montejo, Karolinska Institutet, Huddinge
"Betydelsen av kolesterolmetabolism och oxysteroler i etiologin av Alzheimer´s sjukdom"

Bitr forskare Li Rui, Neurovetenskap och fysiologi SU/Mölndal
"Effekter av Alzheimers-relaterade beta-amyloid-molekyler på LTP"

Med dr Helena Westerberg, Karolinska Institutet, Stockholm
"Träning av arbetsminnet - prövning av en ny kognitiv intervention vid demens"

Apotekare Taher Darreh-Shori, Karolinska Institutet, Stockholm
"Mekanismer för amyloid toxicitet och oblansen i den kolinerga neurtransmissionen i Alzheimerssjukdom i relation till hjärnan inneboende plasticitet och regeneration"

Överläkare Yvonne Freund-Levi, Karolinska Institutet, Huddinge
"Lipididietstudien-intag av Omega3 fiskfetter som prevention mot demenssjukdom"

Professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet Stockholm
"Biologiska markörer vid Alzheimers sjukdom, användning av modern MR-teknik."

Professor Kaj Blennow, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset
"APP och beta-amyloid i likvor som diagnostiska och theragnostiska markörer vid Alzheimers sjukdom"

Professor Agneta Nordberg, Karolinska Institutet Huddinge
"Alzheimers sjukdom - tidig upptäckt och mekanismer för nya behandlingsstrategier i syfte att finna ett bot"

Professor Lars Lannfelt, Uppsala Universitet/Folkhälso och Vårdvetenskap
"Studier av konformationsförändrade proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar - beta-amyloid och alfa-synuklein vid Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens"

Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet Stockholm
"Mikroskopiska och molekylära patologiska förändringar i hjärnvävnad från Alzheimerpatienter"

Docent Christer Nilsson, Universitetessjukhuset Lunds Universitet
"Frontotemporal demens: fenotyp och diagnostik"

Docent Caroline Graff, Karolinska Institutet Huddinge
"Genetiska studier av monogena former av frontallobsdemens"

Doktorand Tamanna Mustafiz, Karolinska Institutet Huddinge
Effekten av det nya läkemedlet Fenserin® på beta amyloid och tau i APPswe möss."

PhD Weili Xu, Karolinska institutet Stockholm
"Undersökning av mekanismen som anknyter sockersjuka till demens"

Docent Göran Larsson, Umeå Universitet
"Molekylära orsaker till proteiners felveckning och dess associerade sjukdomar"

Professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet Stockholm
"Gliaceller och cytokiner i nervsystemet med fokus på Alzheimers sjukdom"

Professor Matti Viitanen, Karolinska institutet Stockholm
"Vaskulär demens"

Docent Maria Eriksdotter Jönhagen, Karolinska institutet Stockholm
"NGF cellterapi till patienter med Alzheimers sjukdom"

Alzheimerfonden har under året tagit emot 30 ansökningar om forskningsmedel. Fondens vetenskapliga råd har nu valt ut 19 forskningsprojekt som får dela på sammanlagt fem miljoner kronor.

– Sett i relation till vad som totalt satsas på demensforskningen är det inte mycket pengar men på marginalen kan det ändå betyda mycket. Många forskare uttrycker en stor uppskattning över att ha fått medel ur Alzheimerfonden, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.

Alzheimerfonden har tidigare i år delat ut utbildningsstipendier till vårdpersonal, det kommer även att göras under våren 2009.

Magnus Westlander

 

Ansökningar som beviljats av Alzheimerfonden 2008

PhD Ahmadull Kadir, Karolinska Institutet Huddinge
"Multi-tracer positionsemissionstomografi-studier hos patienter med Alzheimers sjukdom"

PhD Laura Mateus-Montejo, Karolinska Institutet, Huddinge
"Betydelsen av kolesterolmetabolism och oxysteroler i etiologin av Alzheimer´s sjukdom"

Bitr forskare Li Rui, Neurovetenskap och fysiologi SU/Mölndal
"Effekter av Alzheimers-relaterade beta-amyloid-molekyler på LTP"

Med dr Helena Westerberg, Karolinska Institutet, Stockholm
"Träning av arbetsminnet - prövning av en ny kognitiv intervention vid demens"

Apotekare Taher Darreh-Shori, Karolinska Institutet, Stockholm
"Mekanismer för amyloid toxicitet och oblansen i den kolinerga neurtransmissionen i Alzheimerssjukdom i relation till hjärnan inneboende plasticitet och regeneration"

Överläkare Yvonne Freund-Levi, Karolinska Institutet, Huddinge
"Lipididietstudien-intag av Omega3 fiskfetter som prevention mot demenssjukdom"

Professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet Stockholm
"Biologiska markörer vid Alzheimers sjukdom, användning av modern MR-teknik."

Professor Kaj Blennow, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset
"APP och beta-amyloid i likvor som diagnostiska och theragnostiska markörer vid Alzheimers sjukdom"

Professor Agneta Nordberg, Karolinska Institutet Huddinge
"Alzheimers sjukdom - tidig upptäckt och mekanismer för nya behandlingsstrategier i syfte att finna ett bot"

Professor Lars Lannfelt, Uppsala Universitet/Folkhälso och Vårdvetenskap
"Studier av konformationsförändrade proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar - beta-amyloid och alfa-synuklein vid Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens"

Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet Stockholm
"Mikroskopiska och molekylära patologiska förändringar i hjärnvävnad från Alzheimerpatienter"

Docent Christer Nilsson, Universitetessjukhuset Lunds Universitet
"Frontotemporal demens: fenotyp och diagnostik"

Docent Caroline Graff, Karolinska Institutet Huddinge
"Genetiska studier av monogena former av frontallobsdemens"

Doktorand Tamanna Mustafiz, Karolinska Institutet Huddinge
Effekten av det nya läkemedlet Fenserin® på beta amyloid och tau i APPswe möss."

PhD Weili Xu, Karolinska institutet Stockholm
"Undersökning av mekanismen som anknyter sockersjuka till demens"

Docent Göran Larsson, Umeå Universitet
"Molekylära orsaker till proteiners felveckning och dess associerade sjukdomar"

Professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet Stockholm
"Gliaceller och cytokiner i nervsystemet med fokus på Alzheimers sjukdom"

Professor Matti Viitanen, Karolinska institutet Stockholm
"Vaskulär demens"

Docent Maria Eriksdotter Jönhagen, Karolinska institutet Stockholm
"NGF cellterapi till patienter med Alzheimers sjukdom"

19 nov 2008

Naturläkemedel hindrar inte demens 

 FORSKNING

Naturläkemedlet gingko biloba påverkar inte risken att insjukna i demens. Det visar en studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.

Mellan åren 2000 och 2008 följde amerikanska forskare 3069 personer, samtliga 75 år och äldre. Deltagarna fick två gånger per dag antingen extrakt av gingko biloba (totalt 240 mg) eller placebo (sockerpiller). Under försöksperioden utvecklade 523 av deltagarna demens men någon skillnad mellan de som fått naturläkemedlet och placebogruppen kunde inte urskiljas.

Forskarnas slutsats är att gingko biloba inte minskar risken för demenssjukdom hos äldre personer. Sambandet gäller för både friska individer och för dem som hade något nedsatt kognitiv förmåga (MCI) när försöket inleddes.

Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, är ett vanligt naturläkemedel. Att det väckt demensforskarnas intresse beror bl a på att det innehåller flera antioxidanter. Det finns även studier som tyder på att gingko biloba kan motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom.

Tidigare forskning har varit inriktad på naturläkemedlets effekter på personer som insjuknat i demens. I SBU-rapporten Demenssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt (2006) sägs att det finns begränsad begränsad evidens för att ginkgo biloba har en liten men signifikant effekt på kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc).

Magnus Westlander

Mellan åren 2000 och 2008 följde amerikanska forskare 3069 personer, samtliga 75 år och äldre. Deltagarna fick två gånger per dag antingen extrakt av gingko biloba (totalt 240 mg) eller placebo (sockerpiller). Under försöksperioden utvecklade 523 av deltagarna demens men någon skillnad mellan de som fått naturläkemedlet och placebogruppen kunde inte urskiljas.

Forskarnas slutsats är att gingko biloba inte minskar risken för demenssjukdom hos äldre personer. Sambandet gäller för både friska individer och för dem som hade något nedsatt kognitiv förmåga (MCI) när försöket inleddes.

Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, är ett vanligt naturläkemedel. Att det väckt demensforskarnas intresse beror bl a på att det innehåller flera antioxidanter. Det finns även studier som tyder på att gingko biloba kan motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom.

Tidigare forskning har varit inriktad på naturläkemedlets effekter på personer som insjuknat i demens. I SBU-rapporten Demenssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt (2006) sägs att det finns begränsad begränsad evidens för att ginkgo biloba har en liten men signifikant effekt på kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc).

Magnus Westlander

Till studien i JAMA » (nytt fönster)

 

 


Blad från kinesiskt
tempelträd.

 

 

 

 

 

Till SBU-rapport »

18 nov 2008

Dom stärker demenssjukas rätt i LSS 

 

En 58-årig demenssjuk man i Huddinge tillhör personkrets två i LSS. Det slår Regeringsrätten fast i en dom. Beslutet kan leda till att fler yngre demenssjuka får avgiftsfri dagverksamhet.

Domen gäller ett överklagande från Socialnämnden i Huddinge. År 2004 gav nämnden avslag på en ansökan om dagverksamhet från en då 54-årig man med Alzheimers sjukdom. Mannen sökte insatsen enligt LSS men nämnden ansåg att han inte omfattades av den lagstiftningen. Han överklagade då till länsrätten som gick på mannens linje. Ärendet hamnade via kammarrätten så småningom på Regeringsrättens bord.

Huvudfrågan har gällt om yngre personer (ej fyllda 65 år) med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkrets två i LSS. Socialnämnden har hänvisat till lagens förarbeten. Där står uttryckligen att personkrets två inte ska gälla psykiska funktionshinder, t ex demens. Men de medicinska kunskaperna om demens har ökat sedan lagen skrevs för närmare tjugo år sedan.

I ett läkarintyg från 2004 sägs mannen ha ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom, vilket nästan är identiskt med formuleringen av personkrets två i LSS (se fakta högerspalt). Socialstyrelsen har ställt sig bakom denna uppfattning och nu alltså även Regeringsrätten vars domar är vägledande för hur lagen ska tolkas.

Många personer som fått en demensdiagnos före 65 års ålder har sedan tidigare haft insatser enligt LSS. Men eftersom de i regel räknats till personkrets tre har de inte kunnat få daglig verksamhet som är förbehållet personkretsarna ett och två. Många har istället erbjudits dagverksamhet genom socialtjänstlagen (SoL). Till skillnad mot LSS får kommunen då ta betalt för insatsen. En följd av Regeringsrättens dom blir sannolikt att fler yngre demenssjuka erbjuds avgiftsfri dagverksamhet.

Magnus Westlander

Domen gäller ett överklagande från Socialnämnden i Huddinge. År 2004 gav nämnden avslag på en ansökan om dagverksamhet från en då 54-årig man med Alzheimers sjukdom. Mannen sökte insatsen enligt LSS men nämnden ansåg att han inte omfattades av den lagstiftningen. Han överklagade då till länsrätten som gick på mannens linje. Ärendet hamnade via kammarrätten så småningom på Regeringsrättens bord.

Huvudfrågan har gällt om yngre personer (ej fyllda 65 år) med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkrets två i LSS. Socialnämnden har hänvisat till lagens förarbeten. Där står uttryckligen att personkrets två inte ska gälla psykiska funktionshinder, t ex demens. Men de medicinska kunskaperna om demens har ökat sedan lagen skrevs för närmare tjugo år sedan.

I ett läkarintyg från 2004 sägs mannen ha ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom, vilket nästan är identiskt med formuleringen av personkrets två i LSS (se fakta högerspalt). Socialstyrelsen har ställt sig bakom denna uppfattning och nu alltså även Regeringsrätten vars domar är vägledande för hur lagen ska tolkas.

Många personer som fått en demensdiagnos före 65 års ålder har sedan tidigare haft insatser enligt LSS. Men eftersom de i regel räknats till personkrets tre har de inte kunnat få daglig verksamhet som är förbehållet personkretsarna ett och två. Många har istället erbjudits dagverksamhet genom socialtjänstlagen (SoL). Till skillnad mot LSS får kommunen då ta betalt för insatsen. En följd av Regeringsrättens dom blir sannolikt att fler yngre demenssjuka erbjuds avgiftsfri dagverksamhet.

Magnus Westlander

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor.  Den gäller för personer som ingår i någon av lagens tre personkretser.

  1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
14 nov 2008

Västra Östergötland inför garanti för demensutredningar 

 

En person med misstänkt demens ska inte behöva vänta mer än en månad på att en utredning påbörjas. Garantin utfärdas av Landstinget Östergötland och fem kommuner i länets västra del.

Utredningsgarantin ingår i det nya vårdprocessprogrammet VPP Demens som tagits fram av Närsjukvården i västra Östergötland tillsammans med kommunerna Boxholm, Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög. Programmet innehåller riktlinjer för utredning, vård och behandling av demenssjuka.

– Det krävs tydliga riktlinjer för hur vi ska ta hand om våra demenspatienter i vården. Risken är att de hamnar mellan stolarna annars. Med det här programmet kommer vi i kommuner och landsting tillsammans att bli bättre på att ta hand om demenssjuka, säger Nicklas Granqvist, överläkare på minnesmottagningen på lasarettet i Motala.

Vårdprogrammet betonar vikten av att vården snabbt upptäcker, utreder och behandlar demenssjukdomar.

Magnus Westlander

Utredningsgarantin ingår i det nya vårdprocessprogrammet VPP Demens som tagits fram av Närsjukvården i västra Östergötland tillsammans med kommunerna Boxholm, Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög. Programmet innehåller riktlinjer för utredning, vård och behandling av demenssjuka.

– Det krävs tydliga riktlinjer för hur vi ska ta hand om våra demenspatienter i vården. Risken är att de hamnar mellan stolarna annars. Med det här programmet kommer vi i kommuner och landsting tillsammans att bli bättre på att ta hand om demenssjuka, säger Nicklas Granqvist, överläkare på minnesmottagningen på lasarettet i Motala.

Vårdprogrammet betonar vikten av att vården snabbt upptäcker, utreder och behandlar demenssjukdomar.

Magnus Westlander