Senaste nytt

21 apr 2009

Missförhållanden ska kunna anmälas anonymt 

 

Den som anmäler missförhållanden i äldreomsorgen ska få vara anonym. Det anser äldreminister Maria Larsson som förbereder en ändring av lex Sarah.

Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.

– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.

Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.

Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.

Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara  anonym.

Magnus Westlander

 

 

Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.

– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.

Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.

Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.

Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara  anonym.

Magnus Westlander

 

 

 
 

bidl på Sarah Wägnert
Undersköterskan Sarah Wägnerts avslöjande av vanvården på Polhemsgården gav upphov till bestämmelsen lex Sarah.

16 apr 2009

Svagt svenskt stöd för europeisk alzheimerplan 

 FORSKNING

I februari 2009 ställde sig Europaparlamentet bakom ett krav på en europeisk alzheimerplan. Stödet från de svenska parlamentarikerna var dock svagt. Det visar en sammanställning från Alzheimer Europe.

Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.

Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.

Magnus Westlander

Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.

Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.

Magnus Westlander

16 apr 2009

Svensk alzheimerforskning på YouTube 

 FORSKNING

Forskningsnätverket Swedish Brain Power har producerat en kortfilm om svensk alzheimerforskning. Filmen har lagts ut på YouTube och kan ses via länken: www.youtube.com/watch?v=R4u_zzEFDu2 » (nytt fönster, english).

15 apr 2009

TV-dokumentär om att leva med alzheimer 

 

Söndagen den 19 april visade SVT dokumentärfilmen Alzheimers vals. Filmer handlar om Bo Lycke och hans fiende: Alzheimers sjukdom. Han bor med sin fru Eva på Brännö, bland vänner och musiker – omgiven av havet. För åtta år sedan fick han sin diagnos och när filmen slutar har det gått mer än tio år. Filmen är gjord av Brita Landoff. Bo Lycke berättar själv med humor och smärta.

Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.

Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.

 

bild på Bo Lycke
Bo Lycke bor med sin fru vid havet. För tio år sedan fick han Alzheimers sjukdom. (Foto: Eva Lycke)

3 apr 2009

FoU-rapport positiv till dagverksamhet i Uppsala 

 

Anhöriga till demenssjuka personer är mycket nöjda med en dagverksamhet som också erbjuder övernattning  som stöd för anhöriga i behov av avlösning. Det visar en ny FoU-rapport från Regionförbundet i Uppsala län som utvärderat dagverksamheten vid Klubb Orstenen.

Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.

Marianne Winqvist vid  Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.

De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.

Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist

Gunilla Nordberg 

Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.

Marianne Winqvist vid  Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.

De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.

Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist

Gunilla Nordberg 

2 apr 2009

Mörkertalen minskar i Östergötland 

 FORSKNING

Mörkertalet för personer med demenssjukdom inom Närsjukvården i Östra Östergötland (NSÖ) har minskat kraftigt de senaste åren. Det visar en nyligen publicerad rapport av Anne Ekdahl, överläkare vid Geriatriska Enheten, NSÖ och ordförande i Svensk Geriatrisk Förening.

Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år.  Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.

Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.

Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.

Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.

Gunilla Nordberg

Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år.  Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.

Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.

Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.

Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.

Gunilla Nordberg

 
  Anne Ekdahl
Överläkare Anne Ekdahl 

30 mar 2009

Sista dansen snart på Stockholmsteater 

 

Sista dansen har gått för utsålda hus i Göteborg. Den 5 maj har Carin Mannheimers pjäs om livet på ett äldreboende premiär på Stockholms stadsteater.

Sista dansen-skådespelareYvonne Lombard, Meta Welander och Meg Westergren är några av skådespelarna som ska gestalta pjäsens karaktärer, en brokig skara 80-plusare som haft turen att kvala in på ett äldreboende. Lennart Jähkel spelar Olle som äter 17 mediciner per dag. Ulla längtar efter en Dry Martini och Ingrid tar fel på Axel och sin sen länge döde make. Det har Axel inget emot.

”Sista Dansen” är både drastisk och rolig tycker Ann Lundgren, en av skådespelarna i Göteborgsuppsättningen.

– Manuset ger verkligen uttryck för Carin Mannheimers fina känsla för människor och hennes ömsinta förhållande till sina gestalter. Jag hoppas att teaterbesökarna lämnar föreställningen med en känsla om hur det är att vara människa…

Carin Mannheimer har tidigare skildrat livet i äldreomsorgen i den uppmärksammade TV-serien Solbacken från 2003.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista dansen-skådespelareYvonne Lombard, Meta Welander och Meg Westergren är några av skådespelarna som ska gestalta pjäsens karaktärer, en brokig skara 80-plusare som haft turen att kvala in på ett äldreboende. Lennart Jähkel spelar Olle som äter 17 mediciner per dag. Ulla längtar efter en Dry Martini och Ingrid tar fel på Axel och sin sen länge döde make. Det har Axel inget emot.

”Sista Dansen” är både drastisk och rolig tycker Ann Lundgren, en av skådespelarna i Göteborgsuppsättningen.

– Manuset ger verkligen uttryck för Carin Mannheimers fina känsla för människor och hennes ömsinta förhållande till sina gestalter. Jag hoppas att teaterbesökarna lämnar föreställningen med en känsla om hur det är att vara människa…

Carin Mannheimer har tidigare skildrat livet i äldreomsorgen i den uppmärksammade TV-serien Solbacken från 2003.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Recension av Sista dansen (Göteborg): Solidaritet med vårdens hjältar » (SvD, nytt fönster)

19 mar 2009

Världens bästa alzheimerforskare finns i Sverige 

 FORSKNING

Professor Bengt Winblad är världens mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare. Det anser tidskriften Journal of Alzheimer´s Disease.

När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.

Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)

 

 

 

 

 

När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.

Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)

 

 

 

 

 

 

bild på Bengt Winblad
Professor Bengt Winblad rankas som
nr 1 bland världens alzheimerforskare.

19 mar 2009

Ryggmärgsprov kan avslöja alzheimer 

 FORSKNING

Ryggmärgsvätskan kan avslöja Alzheimers sjukdom, även innan demenssymptomen har visat sig. Analysmetoden som utvecklats i Sverige har validerats i en ny amerikansk studie.

ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.

Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.

Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.

Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.

Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.

– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.

– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.

Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.

– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.

Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.

Magnus Westlander

ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.

Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.

Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.

Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.

Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.

– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.

– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.

Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.

– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.

Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.

Magnus Westlander

 

bild på Kaj Blennow
Professor Kaj Blennow

 

 

Relaterad artikel

Biomarkörer avslöjar hjärnsjukdomar »
(nytt fönster, Swedish Brain Power)

13 mar 2009

Resultat från läkemedelsstudie förvånar utredare 

 FORSKNING

Vårdcentralerna i Jönköpings län satsar mer på läkemedelsgenomgångar än tidigare. Ändå tycks problemen med äldres läkemedel snarast ha ökat. Nationella data pekar delvis i en annan riktning.

Det är Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping som granskat läkemedelsbehandling av äldre personer med hemsjukvård. Studien är en uppföljning från 2005 då 15 vårdcentraler deltog. I 2008 års undersökning har ytterligare 14 vårdcentraler tillkommit.

Vårdcentralerna genomför regelbundna läkemedelsgenomgångar i en betydligt större omfattning än tidigare. Det gäller även utbildningar om läkemedel och äldres sjukdomar. Rapportförfattarna förvånas därför över resultaten som i många fall går stick i stäv med vad som kunde ha förväntats.

Den nya studien visar att läkemedlen i hemsjukvården blivit fler. En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! Många läkemedel innebär ökade risker av olika slag, något som också studien visade. Förekomsten av interaktioner (läkemedel som har en negativ påverkan på varandra) hade ökat sedan 2005, liksom dubbelanvändningen (när två läkemedel används mot samma symptom) av bland annat psykofarmaka.

Patienterna i studien var i genomsnitt 91 år. Andelen med en demenssjukdom var därför sannolikt hög. Många symptom som är vanliga vid demenssjukdom kan ofta behandlas ”icke-farmakologiskt”, bland annat förstoppning, sömnbesvär och beteendesymptom. Den omfattande användningen av laxermedel, sömnmedel samt neuroleptika och andra psykofarmaka tyder dock på att läkare sällan tillämpar detta, skriver rapportförfattarna.

Av Jönköpingsstudien framgår att läkemedel som bör undvikas blivit något vanligare i hemsjukvården. Det handlar bland annat om långverkande bensodiazepiner och s k antikolinerga läkemedel. Även användningen av sömnmedel och lugnande medel har ökat sedan förra mätningen. Här skiljer sig dock resultaten i Jönköping från nationella data säger Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.

– När vi utgår från Läkemedelsregistret kan vi inte skönja någon tendens till ökning i psykofarmakanvändningen hos äldre personer. Man kan dock inte utesluta att skillnaderna kan bero på olika mätmetoder, att den aktuella studien är avgränsad till hemsjukvårdspatienter och att åldergrupperna delvis skiljer sig åt.

Magnus Westlander

Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008 (Socialstyrelsen). Ladda ned » (pdf, 23 sid)

Det är Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping som granskat läkemedelsbehandling av äldre personer med hemsjukvård. Studien är en uppföljning från 2005 då 15 vårdcentraler deltog. I 2008 års undersökning har ytterligare 14 vårdcentraler tillkommit.

Vårdcentralerna genomför regelbundna läkemedelsgenomgångar i en betydligt större omfattning än tidigare. Det gäller även utbildningar om läkemedel och äldres sjukdomar. Rapportförfattarna förvånas därför över resultaten som i många fall går stick i stäv med vad som kunde ha förväntats.

Den nya studien visar att läkemedlen i hemsjukvården blivit fler. En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! Många läkemedel innebär ökade risker av olika slag, något som också studien visade. Förekomsten av interaktioner (läkemedel som har en negativ påverkan på varandra) hade ökat sedan 2005, liksom dubbelanvändningen (när två läkemedel används mot samma symptom) av bland annat psykofarmaka.

Patienterna i studien var i genomsnitt 91 år. Andelen med en demenssjukdom var därför sannolikt hög. Många symptom som är vanliga vid demenssjukdom kan ofta behandlas ”icke-farmakologiskt”, bland annat förstoppning, sömnbesvär och beteendesymptom. Den omfattande användningen av laxermedel, sömnmedel samt neuroleptika och andra psykofarmaka tyder dock på att läkare sällan tillämpar detta, skriver rapportförfattarna.

Av Jönköpingsstudien framgår att läkemedel som bör undvikas blivit något vanligare i hemsjukvården. Det handlar bland annat om långverkande bensodiazepiner och s k antikolinerga läkemedel. Även användningen av sömnmedel och lugnande medel har ökat sedan förra mätningen. Här skiljer sig dock resultaten i Jönköping från nationella data säger Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.

– När vi utgår från Läkemedelsregistret kan vi inte skönja någon tendens till ökning i psykofarmakanvändningen hos äldre personer. Man kan dock inte utesluta att skillnaderna kan bero på olika mätmetoder, att den aktuella studien är avgränsad till hemsjukvårdspatienter och att åldergrupperna delvis skiljer sig åt.

Magnus Westlander

Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008 (Socialstyrelsen). Ladda ned » (pdf, 23 sid)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

» En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! »