Senaste nytt
Dålig sophantering kopplas till alzheimer
Bristfällig sophantering i hjärnans nervceller kan ligga bakom Alzheimers sjukdom. I stället för att lösa upp skadligt proteinskräp ansamlas det och orsakar celldöd. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.
Bakom avhandlingen står Lotta Agholme som studerat två renhållningssystem i cellerna. Båda systemen – proteasomen och lysosomen – verkar vara skadade hos alzheimerpatienter och kan därför ha en nyckelroll i utvecklingen av sjukdomen.
Proteasomen är en ”tunna” med uppgift att fånga in begagnade proteiner och tugga dem i bitar. Lysosomen är en bubbla med sura enzymer som löser upp bland annat skadade proteiner. I en frisk hjärna fungerar det hela som ett kretslopp där olika beståndsdelar ständigt bryts ned och återanvänds.
I en cellmodell kunde Linköpingsforskarna studera vad som händer när de två systemen sätts ur spel. När de tillsatte ett ämne som hämmar funktionen hos proteasomen, ledde det till flera av de kända sjukliga förändringarna vid Alzheimers sjukdom: ansamling av proteinet beta-amyloid, skadliga förändringar av proteinet tau och en försämrad transport längs nervcellernas utskott.
Hittills har sökandet efter en behandling mot alzheimer främst inriktats på att stoppa bildningen av beta-amyloid.
– Det vore intressant att undersöka om en förbättrad funktion hos proteasomen och lysosomen kunde vara en alternativ strategi, säger Lotta Agholme i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Avhandlingen heter The involvement of clearance pathways and neuron-to-neuron transmission in Alzheimer’s disease, Linköping University Medical Dissertations No 1317.
Bakom avhandlingen står Lotta Agholme som studerat två renhållningssystem i cellerna. Båda systemen – proteasomen och lysosomen – verkar vara skadade hos alzheimerpatienter och kan därför ha en nyckelroll i utvecklingen av sjukdomen.
Proteasomen är en ”tunna” med uppgift att fånga in begagnade proteiner och tugga dem i bitar. Lysosomen är en bubbla med sura enzymer som löser upp bland annat skadade proteiner. I en frisk hjärna fungerar det hela som ett kretslopp där olika beståndsdelar ständigt bryts ned och återanvänds.
I en cellmodell kunde Linköpingsforskarna studera vad som händer när de två systemen sätts ur spel. När de tillsatte ett ämne som hämmar funktionen hos proteasomen, ledde det till flera av de kända sjukliga förändringarna vid Alzheimers sjukdom: ansamling av proteinet beta-amyloid, skadliga förändringar av proteinet tau och en försämrad transport längs nervcellernas utskott.
Hittills har sökandet efter en behandling mot alzheimer främst inriktats på att stoppa bildningen av beta-amyloid.
– Det vore intressant att undersöka om en förbättrad funktion hos proteasomen och lysosomen kunde vara en alternativ strategi, säger Lotta Agholme i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Avhandlingen heter The involvement of clearance pathways and neuron-to-neuron transmission in Alzheimer’s disease, Linköping University Medical Dissertations No 1317.
Landets museer utbildas i demens
I ett nytt projekt, Möten med Minnen, ska museipedagoger utbildas i demens. De ska sedan kunna erbjuda bland annat specialvisningar för demenssjuka och deras anhöriga. Idén kommer ursprungligen från New York.
Svenskt Demenscentrum har tidigare skrivit om alzheimerprojektet vid MOMA, Museum of Modern Art (se högerspalt). Det har fått efterföljare i många amerikanska städer och nu alltså även i Sverige. Alzheimerfonden, som är initiativtagare, hoppas att så många som möjligt av landets museer vill delta.
Startskottet för Möten med Minnen går den 10 oktober då en heldag ägnas åt projektet på Nationalmuseum i Stockholm. Laurel Humble från MOMA föreläser, liksom Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum.
Projektet finnasieras via Postkodlotteriet. Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet deltar som samarbetspartners.
Svenskt Demenscentrum har tidigare skrivit om alzheimerprojektet vid MOMA, Museum of Modern Art (se högerspalt). Det har fått efterföljare i många amerikanska städer och nu alltså även i Sverige. Alzheimerfonden, som är initiativtagare, hoppas att så många som möjligt av landets museer vill delta.
Startskottet för Möten med Minnen går den 10 oktober då en heldag ägnas åt projektet på Nationalmuseum i Stockholm. Laurel Humble från MOMA föreläser, liksom Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum.
Projektet finnasieras via Postkodlotteriet. Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet deltar som samarbetspartners.
Relaterad artikel
Museer kan göra mycket för demenssjuka » (nytt fönster)
Mer information och program »
(nytt fönster)
En strimma hopp trots avbrutna vaccinationsförsök
Två avbrutna vaccinationsförsök har åter grusat förhoppningar om nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Men misslyckandena döljer samband som ger fog för viss optimism. Det anser professor Kaj Blennow.
Det fanns stora förväntningar på både bapineuzumab och solaneuzumab, två antikroppar utvecklade för att stoppa eller åtminstone bromsa Alzheimers sjukdom. Hoppfulla signaler kom från tidigare försök men när antikropparna testades i stor skala i så kallade Fas III prövningar, på ett betydligt större antal patienter, visade sig ingen av dem hålla måttet.
I början av augusti meddelade läkemedelsbolaget Pfizer att fas III-studien med bapineuzumab hade avbrutits. Några veckor lämnade Eli Lilly samma besked beträffande solaneuzumab.
Att tackla Alzheimers sjukdom med antikroppar mot ”giftiga” former av äggviteämnet betaamyloid – immunterapi – betraktas som det hetaste fältet inom demensforskningen. I takt med att framgångarna uteblivit har dock fler börjat ifrågasatta detta forskningsspår, en uppfattning som säkert får näring av sensommarens två avbrutna vaccinationsförsök. Men Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, tycker det är fel att se de avbrutna studierna som ett bakslag för immunterapin, även om de högst ställda förväntningarna inte infriades.
– När det gäller solaneuzumab handlade det om två olika studier på personer med mild till medelsvår demens. Ingen av dem visade på något samband mellan vaccin och kognitiva funktioner. Men om man slog ihop data från de båda studierna kunde man se att patienter med mild demens försämrades långsammare.
Kaj Blennow ser sambandet som något hoppfullt och menar att det också ligger i linje med en etablerad uppfattning inom forskarvärlden. Antikroppar mot alzheimer måste sannolikt sättas in mycket tidigt i sjukdomsförloppet, redan när de allra första minnessvårigheterna visar sig. När demenssjukdomen pågått länge är de också svårare att avläsa effekterna av ett vaccin.
– Sedan måste vi kanske pröva att behandla patienterna längre än 18 månader, som har varit tidsperioden i dessa studier. Jämför med andra sjukdomar. För den som har haft två eller tre hjärtinfarkter räcker det ju inte med att högt blodtryck och kolesterol behandlas i endast ett och ett halvår, säger Kaj Blennow.
Kaj Blennow efterlyser därför vaccinationsförsök som pågår längre, kanske 3–4 år, och görs på ”mindre sjuka” patienter. Alzheimer sjukdom har ett utdraget förlopp. De typiska hjärnförändringarna uppstår långt innan patienten blir glömsk och får svårt att orientera sig. Idag finns ett antal biomarkörer, bl a olika substanser i ryggmärgsvätskan, som med 85 – 90 procent säkerhet kan avslöja om en person med endast lätta minnessvårigheter kommer att utveckla alzheimer. Det är denna grupp som Kaj Blennow vill pröva nya läkemedel på.
– Sådana vaccinationsförsök blir givetvis mer tidskrävande och betydligt dyrare. Men frågan är om det finns något alternativ.
Enligt Alzheimer Research Forum kommer Eli Lilly fortsätta försöken med solaneuzumab. Deltagarna kommer att få vaccinet en gång i månaden i ytterligare 100 veckor. Resultat väntas till sommaren 2014.
Magnus Westlander
Det fanns stora förväntningar på både bapineuzumab och solaneuzumab, två antikroppar utvecklade för att stoppa eller åtminstone bromsa Alzheimers sjukdom. Hoppfulla signaler kom från tidigare försök men när antikropparna testades i stor skala i så kallade Fas III prövningar, på ett betydligt större antal patienter, visade sig ingen av dem hålla måttet.
I början av augusti meddelade läkemedelsbolaget Pfizer att fas III-studien med bapineuzumab hade avbrutits. Några veckor lämnade Eli Lilly samma besked beträffande solaneuzumab.
Att tackla Alzheimers sjukdom med antikroppar mot ”giftiga” former av äggviteämnet betaamyloid – immunterapi – betraktas som det hetaste fältet inom demensforskningen. I takt med att framgångarna uteblivit har dock fler börjat ifrågasatta detta forskningsspår, en uppfattning som säkert får näring av sensommarens två avbrutna vaccinationsförsök. Men Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, tycker det är fel att se de avbrutna studierna som ett bakslag för immunterapin, även om de högst ställda förväntningarna inte infriades.
– När det gäller solaneuzumab handlade det om två olika studier på personer med mild till medelsvår demens. Ingen av dem visade på något samband mellan vaccin och kognitiva funktioner. Men om man slog ihop data från de båda studierna kunde man se att patienter med mild demens försämrades långsammare.
Kaj Blennow ser sambandet som något hoppfullt och menar att det också ligger i linje med en etablerad uppfattning inom forskarvärlden. Antikroppar mot alzheimer måste sannolikt sättas in mycket tidigt i sjukdomsförloppet, redan när de allra första minnessvårigheterna visar sig. När demenssjukdomen pågått länge är de också svårare att avläsa effekterna av ett vaccin.
– Sedan måste vi kanske pröva att behandla patienterna längre än 18 månader, som har varit tidsperioden i dessa studier. Jämför med andra sjukdomar. För den som har haft två eller tre hjärtinfarkter räcker det ju inte med att högt blodtryck och kolesterol behandlas i endast ett och ett halvår, säger Kaj Blennow.
Kaj Blennow efterlyser därför vaccinationsförsök som pågår längre, kanske 3–4 år, och görs på ”mindre sjuka” patienter. Alzheimer sjukdom har ett utdraget förlopp. De typiska hjärnförändringarna uppstår långt innan patienten blir glömsk och får svårt att orientera sig. Idag finns ett antal biomarkörer, bl a olika substanser i ryggmärgsvätskan, som med 85 – 90 procent säkerhet kan avslöja om en person med endast lätta minnessvårigheter kommer att utveckla alzheimer. Det är denna grupp som Kaj Blennow vill pröva nya läkemedel på.
– Sådana vaccinationsförsök blir givetvis mer tidskrävande och betydligt dyrare. Men frågan är om det finns något alternativ.
Enligt Alzheimer Research Forum kommer Eli Lilly fortsätta försöken med solaneuzumab. Deltagarna kommer att få vaccinet en gång i månaden i ytterligare 100 veckor. Resultat väntas till sommaren 2014.
Magnus Westlander
Relaterad artikel
Ett steg närmare alzheimervaccin »
Rekordmånga blivande Silviasystrar
...
Intresset för att specialisera sig i demensområdet ökar. Den 3 september hälsade Drottning Silvia 105 undersköterskor välkomna till Silviasysterutbildningen. Aldrig tidigare har så många startat denna tvååriga utbildning i demensvård och omsorg. Undersköterskorna kommer från hela landet, från Ystad till Umeå.
Drottningen som både tagit initiativet till och möjliggjort denna utbildning gladdes åt det stora antalet undersköterskor med demensintresse – startåret 1996 gick fem (!) utbildningen. Dagen innehöll även en genomgång av kurserna och introduktionsföreläsning av Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrums föreståndare.
Silviasysterutbildningen är webbbaserad och ges av Sophiahemmet Högskola i Stockholm i samarbete med Silviahemmet. Utbildningen ger 60 högskolepoäng och titeln Silviasyster. Idag finns totalt 377 Silviasystrar i landet.
Silviahemmet och Sophiahemmets Högskola ger även en motsvarande utbildning för sjuksköterskor. Nyligen påbörjade 35 deltagare Silviasjuksköterskeutbildningen.
Läs mer på www.silviahemmet.se » (nytt fönster)
Intresset för att specialisera sig i demensområdet ökar. Den 3 september hälsade Drottning Silvia 105 undersköterskor välkomna till Silviasysterutbildningen. Aldrig tidigare har så många startat denna tvååriga utbildning i demensvård och omsorg. Undersköterskorna kommer från hela landet, från Ystad till Umeå.
Drottningen som både tagit initiativet till och möjliggjort denna utbildning gladdes åt det stora antalet undersköterskor med demensintresse – startåret 1996 gick fem (!) utbildningen. Dagen innehöll även en genomgång av kurserna och introduktionsföreläsning av Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrums föreståndare.
Silviasysterutbildningen är webbbaserad och ges av Sophiahemmet Högskola i Stockholm i samarbete med Silviahemmet. Utbildningen ger 60 högskolepoäng och titeln Silviasyster. Idag finns totalt 377 Silviasystrar i landet.
Silviahemmet och Sophiahemmets Högskola ger även en motsvarande utbildning för sjuksköterskor. Nyligen påbörjade 35 deltagare Silviasjuksköterskeutbildningen.
Läs mer på www.silviahemmet.se » (nytt fönster)
Årets samhällsentreprenör bakom mönsterboende
Lillemor Husberg, arkitekt och grundare av äldreboendet Vigs ängar, har utsetts till Årets Samhällsentreprenör. Priset delas ut av tidskriften Veckans affärer.
Veckans affärer har velat vill lyfta fram en person som använt avregleringen av vård, skola och omsorg som det var tänkt – till att göra något annorlunda. En arkitekt fick uppdraget att rita ett äldreboende. Det slutade med, konstaterar prisnämnden, att hon blev både byggherre och VD för en verksamhet med världsrykte dit människor söker sig, både för att bo och arbeta.
Verksamheten som åsyftas heter Vigs ängar och är ett antroposofiskt präglat äldreboende utanför Ystad. Lillemor Husberg står alltså inte bara bakom den nydanade arkitekturen utan har också drivit verksamheten som är omtalad i hela landet. På webbplatsen arkitekt.se säger hon att hon gillar att utmana vedertagna normer, men undrar varför det är så trögt att göra det. Om hon vill kan hon kalla sig både koncernchef och dubbel VD, men det är inte riktigt hennes stil.
– Engagemang och idéer, snarare än pengar har varit min drivkraft. Även om pengar inte precis är någon nackdel. Pengar för mig måste vara ett medel, inte ett mål, säger Lillemor Husberg.
Veckans affärer har velat vill lyfta fram en person som använt avregleringen av vård, skola och omsorg som det var tänkt – till att göra något annorlunda. En arkitekt fick uppdraget att rita ett äldreboende. Det slutade med, konstaterar prisnämnden, att hon blev både byggherre och VD för en verksamhet med världsrykte dit människor söker sig, både för att bo och arbeta.
Verksamheten som åsyftas heter Vigs ängar och är ett antroposofiskt präglat äldreboende utanför Ystad. Lillemor Husberg står alltså inte bara bakom den nydanade arkitekturen utan har också drivit verksamheten som är omtalad i hela landet. På webbplatsen arkitekt.se säger hon att hon gillar att utmana vedertagna normer, men undrar varför det är så trögt att göra det. Om hon vill kan hon kalla sig både koncernchef och dubbel VD, men det är inte riktigt hennes stil.
– Engagemang och idéer, snarare än pengar har varit min drivkraft. Även om pengar inte precis är någon nackdel. Pengar för mig måste vara ett medel, inte ett mål, säger Lillemor Husberg.
"Jag har aldrig sett ett så bra äldreboende." Läs artikel om Vigs ängar på Äldre i Centrums webb » (nytt fönster)
Genförändring bromsar ALS
Umeåforskare har upptäckt en förändring i arvsmassan som bromsar sjukdomsförloppet vid ALS, en idag obotlig nervsjukdom. Potentiella läkemedel, som bygger på upptäckten, ska nu prövas i djurförsök.
Det nya rönen kommer från en stor internationell studie, publicerad i tidskiften Nature Medicine. ALS-gruppen vid Umeå universitet har samarbetat med forskare från Irland, Holland, USA och Belgien. Blodprov och symptombild har jämförts hos ett stort antal patienter, DNA har analyserats.
Studien visar att enstaka ALS-patienter, som har mutation i genen för proteinet EphA4, har mycket lång överlevnadstid. Mutationen leder till nedsatt halt av EphA4-proteinet vilket, enligt studien, leder till en senare sjukdomsdebut och en långsammare utveckling. Hos patienter utan denna genförändring får sjukdomen ett aggressivare förlopp.
Att en hämning av EphA4-proteinet i viss mån kan bromsa förlusten av nervceller vid ALS överraskade forskarna. Teoretiskt bör det vara möjligt att utveckla mediciner som direkt eller indirekt kan hämma EphA4-systemet. De första försöken att ta fram sådana ämnen är nu på gång och kommer att testas i Belgien på i första hand zebrafisk och ALS-möss, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet.
ALS står för Amyotrofisk lateralskleros och är en grupp av sjukdomar som karaktäriseras av bland annat muskelförtvining. I Sverige insjuknar minst 200 varje år. I vissa fall leder ALS till demens.
Det nya rönen kommer från en stor internationell studie, publicerad i tidskiften Nature Medicine. ALS-gruppen vid Umeå universitet har samarbetat med forskare från Irland, Holland, USA och Belgien. Blodprov och symptombild har jämförts hos ett stort antal patienter, DNA har analyserats.
Studien visar att enstaka ALS-patienter, som har mutation i genen för proteinet EphA4, har mycket lång överlevnadstid. Mutationen leder till nedsatt halt av EphA4-proteinet vilket, enligt studien, leder till en senare sjukdomsdebut och en långsammare utveckling. Hos patienter utan denna genförändring får sjukdomen ett aggressivare förlopp.
Att en hämning av EphA4-proteinet i viss mån kan bromsa förlusten av nervceller vid ALS överraskade forskarna. Teoretiskt bör det vara möjligt att utveckla mediciner som direkt eller indirekt kan hämma EphA4-systemet. De första försöken att ta fram sådana ämnen är nu på gång och kommer att testas i Belgien på i första hand zebrafisk och ALS-möss, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet.
ALS står för Amyotrofisk lateralskleros och är en grupp av sjukdomar som karaktäriseras av bland annat muskelförtvining. I Sverige insjuknar minst 200 varje år. I vissa fall leder ALS till demens.
Till Nature Medicine »
(nytt fönster)
Äldreministern besökte Demenscentrum
Den fjortonde augusti besökte äldreminister Maria Larsson Svenskt Demenscentrum i Äldreforskningens hus i Stockholm.
Samtal pågick under drygt en timme och kretsade kring bland annat tvång och skydd i demensvården. Som ett led i ett uppdrag från Socialdepartementet förmedlade Demenscentrums utredare Lars Sonde erfarenheter från Norge, England och Holland där man lagstiftat inom området. Maria Larsson fick också se en demoversion av Demens ABC plus Primärvård, den nya webbutbildningen som lanseras i september.
Utredaren Lars Sonde (trea fr.v.) informerar om hur andra länder lagstiftat om tvångs- och skyddsåtgärder.
Samtal pågick under drygt en timme och kretsade kring bland annat tvång och skydd i demensvården. Som ett led i ett uppdrag från Socialdepartementet förmedlade Demenscentrums utredare Lars Sonde erfarenheter från Norge, England och Holland där man lagstiftat inom området. Maria Larsson fick också se en demoversion av Demens ABC plus Primärvård, den nya webbutbildningen som lanseras i september.
Utredaren Lars Sonde (trea fr.v.) informerar om hur andra länder lagstiftat om tvångs- och skyddsåtgärder.
Fr.v. Wilhelmina Hoffman, Svenskt demencentrums föreståndare, och Maria Larsson, äldreminister.
Trio med högre insikter i demens
"Nu hoppas vi att fler sjuksköterskor följer vårt exempel och går utbildningen – det behövs". Det säger Inger Ekrot som på försommaren tog examen från landets första magisterprogram med inriktning mot demens.
Det är Sophiahemmets högskola som, tillsammans med Stiftelsen Silviahemmet, startat denna specialistutbildning för sjuksköterskor. Den består av sju kurser och den som genomför de fyra första – motsvarande 30 högskolepoäng – kan titulera sig Silviasjuksköterska.
Demenssjuksköterskan Inger Ekrot har även gått de tre sista kurserna som är forskningsinriktade och inkluderar en magisteruppsats. Tillsammans med yrkeskollegorna Gun Holm, Malmö stad, och Leila Haapaniemi, Centrum för Allmänmedicin, fick hon sin magisterexamen i mitten av juni under en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus.
– Min uppsats handlade om sjuksköterskan bedömning av fysisk smärta hos demenspatienter. Jag gjorde en hel del intervjuer med sjuksköterskor i Värmdö där jag arbetar. Det var oerhört lärorikt för båda parter och satte igång en slags lärandeprocess i kommunen, säger Inger Ekrot.
Inger Ekrots tjänst i Värmdö kommun handlar främst om att driva utvecklingsarbete, bland annat för anhörigstöd. Senaste året har varit rätt tufft då heltidsarbete varvats med studier och uppsatsskrivning. Att utbildningen i stora delar varit webbaserad har varit en förutsättning för att hinna med.
– Det tar tid att skriva en akademisk uppsasts och jag har nog lagt ned närmare 20 timmar i veckan på studierna - men det har det varit värt, säger hon.
Antalet Silviasjuksköterskor ökar stadigt men fortfarande har endast tre stycken fortsatt programmet och tagit en magisterexamen med inriktning mot demens. Inger Ekrot hoppas att fler vågar satsa i framtiden.
– Det behövs. Det är uppenbart att det finns ett kunskapsglapp mellan forksningen och verksamheterna - här är ett tomrum som vi kan hjälp till att fylla, säger Inger Ekrot.
Det är Sophiahemmets högskola som, tillsammans med Stiftelsen Silviahemmet, startat denna specialistutbildning för sjuksköterskor. Den består av sju kurser och den som genomför de fyra första – motsvarande 30 högskolepoäng – kan titulera sig Silviasjuksköterska.
Demenssjuksköterskan Inger Ekrot har även gått de tre sista kurserna som är forskningsinriktade och inkluderar en magisteruppsats. Tillsammans med yrkeskollegorna Gun Holm, Malmö stad, och Leila Haapaniemi, Centrum för Allmänmedicin, fick hon sin magisterexamen i mitten av juni under en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus.
– Min uppsats handlade om sjuksköterskan bedömning av fysisk smärta hos demenspatienter. Jag gjorde en hel del intervjuer med sjuksköterskor i Värmdö där jag arbetar. Det var oerhört lärorikt för båda parter och satte igång en slags lärandeprocess i kommunen, säger Inger Ekrot.
Inger Ekrots tjänst i Värmdö kommun handlar främst om att driva utvecklingsarbete, bland annat för anhörigstöd. Senaste året har varit rätt tufft då heltidsarbete varvats med studier och uppsatsskrivning. Att utbildningen i stora delar varit webbaserad har varit en förutsättning för att hinna med.
– Det tar tid att skriva en akademisk uppsasts och jag har nog lagt ned närmare 20 timmar i veckan på studierna - men det har det varit värt, säger hon.
Antalet Silviasjuksköterskor ökar stadigt men fortfarande har endast tre stycken fortsatt programmet och tagit en magisterexamen med inriktning mot demens. Inger Ekrot hoppas att fler vågar satsa i framtiden.
– Det behövs. Det är uppenbart att det finns ett kunskapsglapp mellan forksningen och verksamheterna - här är ett tomrum som vi kan hjälp till att fylla, säger Inger Ekrot.
Fr. v. Leila Happaniemi, CeFam, Gun Holm, Malmö stad, och Inger Ekrot, Värmdö kommun. Samtliga är Silviasjuksköterskor.
Delkurser i magisterprogrammet med inriktning på demens:
- Etik och värdegrund inom demensvård
- Personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom
- Palliativ vårdfilosofi inom demensvård
- Förbättringskunskap med fokus på demensvård
- Forskningsmetodik
- Självständigt arbete (uppsats)
- Utveckling med fokus på demensvård
Läs mer på Sophiahemmets högskola » (nytt fönster)
Länkar till Almedalen
Vård och omsorg är ett av de populärare områdena vid årets Almedalsvecka. Flera olika aktörer medverkar för att sätta demensforskning och äldrefrågor på agendan.
Medverkar gör bland andra Swedish Brainpower, Äldreforskningens hus och Demensförbundet. Från Swedish Brainpower medverkar tio av Sveriges främsta forskare i ett gemensamt seminarium. De kommer där att berätta om senaste nytt inom forskningen om demenssjukdomar, allt från grundforskning, diagnos och behandling till vård och omsorg. Läs mer via länkarna nedan (öppnas i nya fönster).
Medverkar gör bland andra Swedish Brainpower, Äldreforskningens hus och Demensförbundet. Från Swedish Brainpower medverkar tio av Sveriges främsta forskare i ett gemensamt seminarium. De kommer där att berätta om senaste nytt inom forskningen om demenssjukdomar, allt från grundforskning, diagnos och behandling till vård och omsorg. Läs mer via länkarna nedan (öppnas i nya fönster).
Så sprids alzheimer från cell till cell
Forskning vid Linköpings universitet visar hur Alzheimers sjukdom sprids i hjärnan. Genom att färga nervceller kan man följa förloppet då sjukliga proteiner först invaderar en cell för att sedan föras över till nästa.
Linköpingsteamet är först i världen med att visa hur giftiga proteiner – mindre grupper av äggviteämnet beta-amyloid s k oligomerer – förs över från nervcell till nervcell.
– Utbredningen av Alzheimers sjukdom, som man kan studera i döda patienters hjärnor, följer alltid samma mönster. Men man har hittills inte förstått hur och varför detta sker, säger forskningsledaren Martin Hallbeck, docent i patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Studien, som är publicerad i The Journal of Neuroscience, ger en ökad förståelse för alzheimer – den vanligaste demenssjukdomen – och dess förlopp. Om man hittar ett sätt att stoppa överföringen skulle det kunna leda till effektivare läkemedel mot sjukdomen.
Linköpingsteamet är först i världen med att visa hur giftiga proteiner – mindre grupper av äggviteämnet beta-amyloid s k oligomerer – förs över från nervcell till nervcell.
– Utbredningen av Alzheimers sjukdom, som man kan studera i döda patienters hjärnor, följer alltid samma mönster. Men man har hittills inte förstått hur och varför detta sker, säger forskningsledaren Martin Hallbeck, docent i patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Studien, som är publicerad i The Journal of Neuroscience, ger en ökad förståelse för alzheimer – den vanligaste demenssjukdomen – och dess förlopp. Om man hittar ett sätt att stoppa överföringen skulle det kunna leda till effektivare läkemedel mot sjukdomen.
Till The Journal of Neuroscience »
(nytt fönster)
Läs pressmedelandet »
(nytt fönster)
Läs även artikel på Vetenskapsradion »
(nytt fönster)
Martin Hallbeck, docent i patologi