Senaste nytt
Demenscentrum samarbetar med Netdoktor
Svenskt Demenscentrum har inlett ett samarbete med Netdoktor.se, en av landets stora nätbaserade hälsoportaler. Antalet besök per månad uppgår tilll ca 600 000. Genom samarbetet får Svenskt Demenscentrum ytterligare en kanal att nå ut med kunskap om demenssjukdomar till allmänheten.
En del faktaartiklar som publiceras på demenscentrum.se kommer att framöver även finnas på Netdoktor.se som i förra veckan lanserade vinjetten Fokus Demens. Om du registrerar dig som medlem på Netdoktor.se kan du även delta i olika forum samt starta en egen blogg.
Till Fokus demens på Netdoktor.se » (nytt fönster)
En del faktaartiklar som publiceras på demenscentrum.se kommer att framöver även finnas på Netdoktor.se som i förra veckan lanserade vinjetten Fokus Demens. Om du registrerar dig som medlem på Netdoktor.se kan du även delta i olika forum samt starta en egen blogg.
Till Fokus demens på Netdoktor.se » (nytt fönster)
Chatta om demens med psykologen
Den 8 september, kl 13 30, anordnas en chatt med Netdoktors psykolog Anne Grefberg. Hon ger bl a tips och råd på hur man kan hantera den förändrade livssituationen som följer av demenssjukdom. Till chatten » (nytt fönster)
Lite alkohol kan minska demensrisken
Sambanden mellan alkohol och demens är omdiskuterade. Forskare har nu gått igenom 143 vetenskapliga studier på området. Slutsatsen är att en måttlig alkoholkonsumtion kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom.
De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.
De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.
En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.
Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.
Magnus Westlander
De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.
De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.
En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.
Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.
Magnus Westlander
C-vitamin kan lösa upp alzheimerplack
C-vitamin kan lösa upp de plack, proteinklumpar, som bildas vid Alzheimers sjukdom. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet.
 |
| C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp de plack som bildas vid alzheimer. |
I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.
– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.
– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)
Magnus Westlander
| |
| C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp de plack som bildas vid alzheimer. |
I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.
– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.
– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Nyheter från största alzheimerkongressen
Världens största alzheimerkongress, ICAD, hölls denna sommar i Paris. Många spännande studier presenterades, bland annat av svenska forskare.
Ett par studier visade att smärtstillande läkemedel kan ha positiva effekter på såväl äldre personers minnesfunktion som demenssjukas oro och ångest. Stamcellsforskningen är ännu i sin linda men forskare från Kalifornien berättade om hur den redan har börjat påverka behandlingen av Alzheimers sjukdom.
Ännu är inget botemedel mot alzheimer i sikte men livsstilsfaktorerna, som fysisk aktivitet, vinner terräng och visar att sjukdomen delvis går att förebygga. En 75-åring som tränar minst tre gånger per vecka, två timmar sammanlagt, kan skjuta insjuknandet framåt i tiden.
Mer positiva tongångar hördes även från Göteborgs universitet. Professor Ingmar Skoog konstaterade att vi behandlar blodtryck och höga blodfetter mer aggressivt, att dagens generation röker mindre och att utbildningsnivån stadigt ökar. Detta kommer sannolikt att leda till att nyinsjuknandet i demenssjukdom kommer att minska för varje kommande generation.
Läs doktor Mikael Nornholms rapport från ICAD på
NetdoktorPro.se » (nytt fönster)
Ett par studier visade att smärtstillande läkemedel kan ha positiva effekter på såväl äldre personers minnesfunktion som demenssjukas oro och ångest. Stamcellsforskningen är ännu i sin linda men forskare från Kalifornien berättade om hur den redan har börjat påverka behandlingen av Alzheimers sjukdom.
Ännu är inget botemedel mot alzheimer i sikte men livsstilsfaktorerna, som fysisk aktivitet, vinner terräng och visar att sjukdomen delvis går att förebygga. En 75-åring som tränar minst tre gånger per vecka, två timmar sammanlagt, kan skjuta insjuknandet framåt i tiden.
Mer positiva tongångar hördes även från Göteborgs universitet. Professor Ingmar Skoog konstaterade att vi behandlar blodtryck och höga blodfetter mer aggressivt, att dagens generation röker mindre och att utbildningsnivån stadigt ökar. Detta kommer sannolikt att leda till att nyinsjuknandet i demenssjukdom kommer att minska för varje kommande generation.
Läs doktor Mikael Nornholms rapport från ICAD på
NetdoktorPro.se » (nytt fönster)
Regler om bemanning kommer nästa sommar
Socialstyrelsen håller på att ta fram bindande regler för bemanningen inom demensvården. De nya föreskrifterna ska tas fram i dialog med olika intressenter och beräknas vara klara sommaren 2012.
– Lagens krav på god kvalitet har inte räckt. Regelverket behöver förtydligas. Därför tar vi fram föreskrifter med bindande regler om socialnämndernas ansvar när det gäller bemanning, säger avdelningschef Anders Printz i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.
De nya föreskrifterna kommer inte att innehålla krav på exakt antal anställda. Kvaliteten är det som ska avgöra om man bryter mot reglerna. Om säkerheten och tryggheten brister ska det inte vara möjligt att gömma sig bakom att man har ett visst antal anställda.
– God kvalitet hänger på många saker, utöver antal även personalens kompetens, ledarskapet, lokalernas anpassning och hur allvarligt sjuka de äldre i gruppen är, säger Anders Printz.
Möjliga krav i de nya föreskrifterna kan vara tillräcklig bemanning för att ingen demenssjuk ska lämnas ensam under någon del av dygnet eller för att varje person med demenssjukdom ska ges ett meningsfullt innehåll i vardagen.
Socialstyrelsen är angelägna om att anhöriga vill bidra och hjälpa till att identifiera områden som bör omfattas av reglerna. Därför ska föreskrifterna tas fram i en öppen dialog med olika intressenterna. Möjligheten att inhämta anhörigas svar på olika frågor via webben ska prövas. En referensgrupp med företrädare för anhörigorganisationer, professionella organisationer och företrädare för huvudmännen kommer att tillsättas. Förslagen kommer sedan att skickas ut på remiss.
Bemanningen inom demensvården har länge varit ett hett debattämne. Socialstyrelsens nattliga tillsyn i oktober 2010 visaded att sex av tio demensboenden var obemannade under delar av natten. Ett par månader senare röstade riksdagen igenom en motion som krävde riktlinjer för bemanning.
Magnus Westlander
– Lagens krav på god kvalitet har inte räckt. Regelverket behöver förtydligas. Därför tar vi fram föreskrifter med bindande regler om socialnämndernas ansvar när det gäller bemanning, säger avdelningschef Anders Printz i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.
De nya föreskrifterna kommer inte att innehålla krav på exakt antal anställda. Kvaliteten är det som ska avgöra om man bryter mot reglerna. Om säkerheten och tryggheten brister ska det inte vara möjligt att gömma sig bakom att man har ett visst antal anställda.
– God kvalitet hänger på många saker, utöver antal även personalens kompetens, ledarskapet, lokalernas anpassning och hur allvarligt sjuka de äldre i gruppen är, säger Anders Printz.
Möjliga krav i de nya föreskrifterna kan vara tillräcklig bemanning för att ingen demenssjuk ska lämnas ensam under någon del av dygnet eller för att varje person med demenssjukdom ska ges ett meningsfullt innehåll i vardagen.
Socialstyrelsen är angelägna om att anhöriga vill bidra och hjälpa till att identifiera områden som bör omfattas av reglerna. Därför ska föreskrifterna tas fram i en öppen dialog med olika intressenterna. Möjligheten att inhämta anhörigas svar på olika frågor via webben ska prövas. En referensgrupp med företrädare för anhörigorganisationer, professionella organisationer och företrädare för huvudmännen kommer att tillsättas. Förslagen kommer sedan att skickas ut på remiss.
Bemanningen inom demensvården har länge varit ett hett debattämne. Socialstyrelsens nattliga tillsyn i oktober 2010 visaded att sex av tio demensboenden var obemannade under delar av natten. Ett par månader senare röstade riksdagen igenom en motion som krävde riktlinjer för bemanning.
Magnus Westlander
Vi besvarar frågor som väcks av Dilemmat
...
Under vinjetten Dilemmat publicerar Expressen denna vecka (v. 32) en rad vardagssituationer som rör minnessvikt och demens. Vad gör man när hustrun glömmer inbokade tider och att man nyss ätit lunch tillsammans? Hur skiljer man normal glömska från sjukdom? Frågor som väcks av Dilemmat kan ställas till oss på Svenskt Demenscentrum.
Mejla din fråga till gunilla.nordberg@demenscentrum.se eller magnus.westlander@demenscentrum.se
Under vinjetten Dilemmat publicerar Expressen denna vecka (v. 32) en rad vardagssituationer som rör minnessvikt och demens. Vad gör man när hustrun glömmer inbokade tider och att man nyss ätit lunch tillsammans? Hur skiljer man normal glömska från sjukdom? Frågor som väcks av Dilemmat kan ställas till oss på Svenskt Demenscentrum.
Mejla din fråga till gunilla.nordberg@demenscentrum.se eller magnus.westlander@demenscentrum.se
Läs Expressens Dilemmat
- Del 1 » (nytt fönster)
- Del 2 » (nytt fönster)
- Del 3 » (nytt fönster)
- Del 4 » (nytt fönster)
- Avslutning » (nytt fönster)
Fyra syskon i unik alzheimerstudie
Rent ärftliga former av Alzheimers sjukdom är ovanliga men kan ge viktiga kunskaper om sjukdomen. Det framgår av en svensk syskonstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.
Det är Michael Schöll – doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet – som tillsammans med sin forskargrupp har följt fyra syskon. Två av dem hade ärvt en känd genmutation, sjukt arvsanlag, som finns i släkten och som redan i 40-årsåldern leder till Alzheimers sjukdom. Syskonen följdes från att mutationen, som finns på kromosom 14, hittades fram till deras död vid 47 respektive 50 års ålder.
Genom återkommande undersökningar av syskonen, även de som inte bar alzheimeranlaget, har forskarna kunnat studera hur Alzheimers sjukdom utvecklar sig under lång tid. Genom avbildningar med en PET-kamera kunde hjärnförändringar konstateras hos anlagsbärarna redan i ett tidigt skede. En nedgång av glukosmetabolism, som är ett mått på nervcellernas förmåga att kommunicera, inträffade långt före de första demenssymptomen och innan diagnosen kunde ställas. Motsvarande hjärnförändringar hittades inte hos de "friska" syskonen.
Alzheimers sjukdom är ännu så länge en obotlig sjukdom. Det finns symptomlindrande läkemedel och det forskas intensivt på nya behandlingsmetoder. Här ser Michal Schöll en möjlig direkt nytta av studiens resultat.
 |
| Michael Schöll |
– Om man vet att en person bär på någon av mutationerna på de tre specifika generna så kan man undersöka hjärnan och se patologiska förändringar många år innan personen förväntas insjukna i sjukdomen och då skulle kunna behandling sättas in betydligt tidigare än vad som görs idag, säger han i en intervju på Karolinska Institutets webbplats.
Men den här typen av studier är även viktiga för att förstå sjukdomsutvecklingen betonar professor Agneta Nordberg som är ansvarig för studien.
– Kunskaperna om de ärftliga formerna av alzheimer kan användas inom all alzheimerforskning. Om vi vet hur sjukdomen utvecklas i hjärnan kan det förhoppningsvis ge oss bättre behandlingsmöjligheter och nya läkemedel i framtiden, säger Agneta Nordberg.
Det är Michael Schöll – doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet – som tillsammans med sin forskargrupp har följt fyra syskon. Två av dem hade ärvt en känd genmutation, sjukt arvsanlag, som finns i släkten och som redan i 40-årsåldern leder till Alzheimers sjukdom. Syskonen följdes från att mutationen, som finns på kromosom 14, hittades fram till deras död vid 47 respektive 50 års ålder.
Genom återkommande undersökningar av syskonen, även de som inte bar alzheimeranlaget, har forskarna kunnat studera hur Alzheimers sjukdom utvecklar sig under lång tid. Genom avbildningar med en PET-kamera kunde hjärnförändringar konstateras hos anlagsbärarna redan i ett tidigt skede. En nedgång av glukosmetabolism, som är ett mått på nervcellernas förmåga att kommunicera, inträffade långt före de första demenssymptomen och innan diagnosen kunde ställas. Motsvarande hjärnförändringar hittades inte hos de "friska" syskonen.
Alzheimers sjukdom är ännu så länge en obotlig sjukdom. Det finns symptomlindrande läkemedel och det forskas intensivt på nya behandlingsmetoder. Här ser Michal Schöll en möjlig direkt nytta av studiens resultat.
|
| Michael Schöll |
– Om man vet att en person bär på någon av mutationerna på de tre specifika generna så kan man undersöka hjärnan och se patologiska förändringar många år innan personen förväntas insjukna i sjukdomen och då skulle kunna behandling sättas in betydligt tidigare än vad som görs idag, säger han i en intervju på Karolinska Institutets webbplats.
Men den här typen av studier är även viktiga för att förstå sjukdomsutvecklingen betonar professor Agneta Nordberg som är ansvarig för studien.
– Kunskaperna om de ärftliga formerna av alzheimer kan användas inom all alzheimerforskning. Om vi vet hur sjukdomen utvecklas i hjärnan kan det förhoppningsvis ge oss bättre behandlingsmöjligheter och nya läkemedel i framtiden, säger Agneta Nordberg.
Sjukliga förändringar i arvsanlagen kan gå i arv och orsaka Alzheimers sjukdom.
Till abstract » (nytt fönster)
Till KI:s webbplats » (Nytt fönster)
Relaterad artikel
Uppmärksammade reportage följs upp
Under våren skildrade SVT:s Uppdrag granskning missförhållanden i demensvården i två uppmärksammade reportage. Det ena handlade om ett demensboende i Piteå som låste in många av sina vårdtagare nattetid. Det andra reportaget tog upp sexuella övergrepp på en demenssjuk kvinna i Luleå.
I Uppdrag gransknings sommarspecial görs en uppföljning av reportagen. Programmet sändes i SVT igår. Repriser den 23/6, kl 23.25 • 24/6, kl 23.00 (SVT24) • 26/6, kl 06.45 (SVT1) och 28/6, kl 03.15 (SVT1).
Progarmmet kan även ses via Internet på SVT Play »
I Uppdrag gransknings sommarspecial görs en uppföljning av reportagen. Programmet sändes i SVT igår. Repriser den 23/6, kl 23.25 • 24/6, kl 23.00 (SVT24) • 26/6, kl 06.45 (SVT1) och 28/6, kl 03.15 (SVT1).
Progarmmet kan även ses via Internet på SVT Play »
Vårdalstiftelsen efterlyser idéer till vårdforskning
Sitter du på en idé som kan förbättra vård eller omsorg men är osäker på om den är tillräckligt bra? Gör den nytta? Kan man koppla ett forskningsprojekt till idén? Vårdalstiftelsen prövar nytt sätt, en idéefterlysning, för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar till att ny kunskap appliceras i vård och omsorg.
Med en idéefterlysning vill Vårdalstiftelsen uppmuntra nyfikenhet och kreativitet hos forskare och personer verksamma inom vård och omsorg. Idéefterlysningen är också en möjlighet för ännu inte etablerade forskare att skicka in sina idéer.
Stiftelsen inbjuder därför forskare, yrkesverksamma och andra intressenter att komma med idéer till vårdforskning där behoven är stora och det idag saknas tillräcklig kunskap inom områdena:
• Åldrandets utmaningar
• Organisation, politik och styrning i vården
• Barn och ungas hälsa och välbefinnande
Sista dag för att lämna in idéskiss är fredagen den 26 augusti 2011 kl 16.00.
Läs mer » (pdf 9 sid)
Med en idéefterlysning vill Vårdalstiftelsen uppmuntra nyfikenhet och kreativitet hos forskare och personer verksamma inom vård och omsorg. Idéefterlysningen är också en möjlighet för ännu inte etablerade forskare att skicka in sina idéer.
Stiftelsen inbjuder därför forskare, yrkesverksamma och andra intressenter att komma med idéer till vårdforskning där behoven är stora och det idag saknas tillräcklig kunskap inom områdena:
• Åldrandets utmaningar
• Organisation, politik och styrning i vården
• Barn och ungas hälsa och välbefinnande
Sista dag för att lämna in idéskiss är fredagen den 26 augusti 2011 kl 16.00.
Läs mer » (pdf 9 sid)
Frågor och svar om felaktig diagnos
Svenskt Demenscentrum har nyligen rapporterat om att många demenssjuka personer får felaktig diagnos, läs artikel ». En avhandling vid Lunds universitet visade att för 37 procent av patienterna i studien ändrades diagnosen helt eller delvis efter döden, detta trots att diagnoserna hade ställts av specialister på minnesmottagningar.
På webbplatsen Aktuellt om vetenskap och hälsa svarar Christer Nilsson, överläkare vid Minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus Lund, på frågor kring demensdiagnostik. Läs mer » (nytt fönster)
Relaterad artikel
Många med demens får fel diagnos »