Senaste nytt
Omtumlande när demensen kommer tidigt
Kvällen innan Ann-Sofi Lundbäck skulle ta studenten lovade mamman att hon hade läget under kontroll inför morgondagens fest. Men när den nyblivna studenten dök upp med sina kamrater var ingenting förberett. Ann-Sofi tolkade glömskan som nonchalans – "mamma skiter i mig". Först senare fick hon besked om att orsaken hette Alzheimers sjukdom.
Ökade krav i arbetslivet har inneburit att demenssjukdomar upptäcks allt tidigare. I ett inslag från SVT:s rapport berättar Ann-Sofi Lundbäck hur omtumlande ett insjuknande är för hela familjen.
Ökade krav i arbetslivet har inneburit att demenssjukdomar upptäcks allt tidigare. I ett inslag från SVT:s rapport berättar Ann-Sofi Lundbäck hur omtumlande ett insjuknande är för hela familjen.
Diktsamling sprungen ur pappans demens
När Jenny Erikssons pappa fick diagnosen Alzheimers sjukdom började hon skriva. Numera går hon andra året på gymnasiets medieprogram och har gett ut sin första diktsamling.
På en bro över stjärnorna heter diktsamlingen som hon tillägnat sin pappa. Han dog i mars 2009 efter att i flera år haft alzheimer. Diagnosen ställdes då han var endast 47 år och väntade sitt tredje barn. För äldsta dottern Jenny Eriksson, då 12 år gammal, kom beskedet som en chock.
– Jag trodde att alzheimer bara drabbade gamlingar, inte min pappa, säger hon i en öppenhjärtig artikel i Arbetarbladet (3 aug 2009).
För Jenny Eriksson blev skrivandet ett sätt att bearbeta sorgen. Flera av dikterna i hennes bok som kom i våras handlar om saknaden efter pappan. Hon planerar redan en ny bok, om hur det är att vara ung anhörig till en person med alzheimers sjukdom. En bok som hon själv hade velat läsa när pappan blev sjuk.
– Alzheimer är en sjukdom som är förknippad med skam. Jag vill ändra på det, säger hon.
På en bro över stjärnorna heter diktsamlingen som hon tillägnat sin pappa. Han dog i mars 2009 efter att i flera år haft alzheimer. Diagnosen ställdes då han var endast 47 år och väntade sitt tredje barn. För äldsta dottern Jenny Eriksson, då 12 år gammal, kom beskedet som en chock.
– Jag trodde att alzheimer bara drabbade gamlingar, inte min pappa, säger hon i en öppenhjärtig artikel i Arbetarbladet (3 aug 2009).
För Jenny Eriksson blev skrivandet ett sätt att bearbeta sorgen. Flera av dikterna i hennes bok som kom i våras handlar om saknaden efter pappan. Hon planerar redan en ny bok, om hur det är att vara ung anhörig till en person med alzheimers sjukdom. En bok som hon själv hade velat läsa när pappan blev sjuk.
– Alzheimer är en sjukdom som är förknippad med skam. Jag vill ändra på det, säger hon.
Till artikel i Arbetarbladet » (nytt fönster)
(...)
Det är den bild jag behåller.
Sjukdomens är bara ett skal.
Döljer en av dem jag älskar mest
Men väl där innanför finns du.
Och det vet jag.
(...)
Ur diktsamlingen På en bro över stjärnorna av Jenny Eriksson.
Nya studier om kaffets skydd mot demens
Svenskt Demenscentrum har tidigare rapporterat om forskningsresultat som visat att kaffedrickande i medelåldern kan minska risken för att drabbas av demens senare i livet. Detta bekräftas nu i två nya studier som pekar på att kaffe tycks ha en skyddande mot Alzheimers sjukdom.
Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.
Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott.
Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.
Gunilla Nordberg
Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster)
Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.
Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott.
Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.
Gunilla Nordberg
Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster)
Blir ert team i hemtjänsten årets vinnare?
Dags att söka 2009 års pris för bästa demensteam
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet utlyser tillsammans 2009 års pris på 50 000 kr. Priset går till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga men även kommunikationen mellan huvudmännen.
Vinnare av 2008 års pris för bästa hemtjänstteam i Sverige gick till Borlänge. Motiveringen löd: Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.
Känner ni att ert demensteam borde bli årets pristagare? Gör så här:
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 15 november vill vi att ni ska ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Datum och plats för prisutdelningen meddelas senare.
Vinnare av 2008 års pris för bästa hemtjänstteam i Sverige gick till Borlänge. Motiveringen löd: Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.
Känner ni att ert demensteam borde bli årets pristagare? Gör så här:
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 15 november vill vi att ni ska ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Datum och plats för prisutdelningen meddelas senare.
Borlänge demensteam tillsammans med (de tre i mitten) Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson, Drottning Silvia och äldreminister Maria Larsson.
Foto: Tomas Södergren
Gifta eller sambor löper mindre risk att få demens
Personer som i medelåldern är skilda, änkor eller änklingar löper dubbelt så stor risk att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Det visar en ny svensk-finsk studie som publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal.
Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.
I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.
De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Gunilla Nordberg
Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.
I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.
De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Gunilla Nordberg
Forskare hoppfulla om vaccin
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycke ...
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.
Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.
Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)
Nytt frågetest kan upptäcka alzheimer
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
...
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
Testet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".
Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.
TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.
Magnus Westlander
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
Testet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".
Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.
TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.
Magnus Westlander
Framtida alzheimer kan avläsas i ryggmärgsvätskan
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarn ...
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarna har på senare år försökt identifiera olika biomarkörer, det vill säga proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Nu visar en studie i tidskriften Lancet Neurology att det typiska mönster av biomarkörer som kallas CSF AD profile går att påvisas i ryggmärgsvätskan redan vid mycket lindrig minnestörning, innan störningen kan fångas av andra tester.
– De patienter som hade de typiska biomarkörförändringarna i sin ryggvätska hade en 27 gånger högre risk att försämras. Vi kunde också se att samtliga patienter med mild kognitiv störning som blev sämre och utvecklade Alzheimers hade dessa biomarkörförändringar i sin ryggvätska, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Forskningen ingår i det europeiska forskningsprojektet DESCRIPA. Studien omfattar prover från 168 patienter från sju europeiska länder. I studien kunde forskarna även koppla samman biomarköruppsättningen med andra fynd som är typiska för sjukdomen, t ex riskgenen APOE e4 och förtvining av hippocampus, den del av hjärnbarken som styr minnet.
– Fyndet att analys av biomarkörer i ryggvätska kan påvisa Alzheimer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen kommer att få en mycket stor betydelse om den nya typen av läkemedel som direkt kan bromsa sjukdomsförloppet visar sig ha en klinisk effekt, då det är viktigt att starta behandling innan hjärnförändringarna hunnit bli alltför uttalade, säger Kaj Blennow.
Magnus Westlander
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarna har på senare år försökt identifiera olika biomarkörer, det vill säga proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Nu visar en studie i tidskriften Lancet Neurology att det typiska mönster av biomarkörer som kallas CSF AD profile går att påvisas i ryggmärgsvätskan redan vid mycket lindrig minnestörning, innan störningen kan fångas av andra tester.
– De patienter som hade de typiska biomarkörförändringarna i sin ryggvätska hade en 27 gånger högre risk att försämras. Vi kunde också se att samtliga patienter med mild kognitiv störning som blev sämre och utvecklade Alzheimers hade dessa biomarkörförändringar i sin ryggvätska, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Forskningen ingår i det europeiska forskningsprojektet DESCRIPA. Studien omfattar prover från 168 patienter från sju europeiska länder. I studien kunde forskarna även koppla samman biomarköruppsättningen med andra fynd som är typiska för sjukdomen, t ex riskgenen APOE e4 och förtvining av hippocampus, den del av hjärnbarken som styr minnet.
– Fyndet att analys av biomarkörer i ryggvätska kan påvisa Alzheimer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen kommer att få en mycket stor betydelse om den nya typen av läkemedel som direkt kan bromsa sjukdomsförloppet visar sig ha en klinisk effekt, då det är viktigt att starta behandling innan hjärnförändringarna hunnit bli alltför uttalade, säger Kaj Blennow.
Magnus Westlander
Bolaget bakom Sex and the city gör alzheimerfilm
Amerikanska HBO, känt för en rad uppmärksammade TV-serier, gör en ambitiös satsning på Alzheimers sjukdom. Via TV-bolagets webbplats kan man se nyproducerad film om forskning, anhörigvård och andra aspekter av sjukdomen.
Under namnet The Alzheimer´s project har HBO satt strålkastarljuset på den demenssjukdom som påverkar närmare 5 miljoner amerikaner. Det sker i samarbete med bl a the National Institute on Aging som leder USA:s federala alzheimerforskning. Projektet utgångspunkt är att det finns anledning att vara hoppfull för framtiden, även om alzheimer idag är en obotlig sjukdom.
Inom ramen för projektet har HBO producerat ett tjugotal kort- och långfilmer, samtliga kan ses kostnadsfritt via bolagets webbplats (endast engelskt tal). Filmerna tar upp en rad olika aspekter av sjukdomen, från vad som händer i en alzheimersjuk hjärna och vetenskapliga framsteg till berättelser av barn till demenssjuka mor- och farföräldrar.
TV-bolaget HBO, eller Home Box Office, sänder ett flertal kanaler via amerikansk kabel-TV. Sändningarna är reklamfria och finnasieras genom abonnemangsavgifter. HBO ligger även bakom en rad populära och, i många fall, kritikerrosade serier, bl a Sopranos, Six feet under och Sex and the city.
Magnus Westlander
Under namnet The Alzheimer´s project har HBO satt strålkastarljuset på den demenssjukdom som påverkar närmare 5 miljoner amerikaner. Det sker i samarbete med bl a the National Institute on Aging som leder USA:s federala alzheimerforskning. Projektet utgångspunkt är att det finns anledning att vara hoppfull för framtiden, även om alzheimer idag är en obotlig sjukdom.
Inom ramen för projektet har HBO producerat ett tjugotal kort- och långfilmer, samtliga kan ses kostnadsfritt via bolagets webbplats (endast engelskt tal). Filmerna tar upp en rad olika aspekter av sjukdomen, från vad som händer i en alzheimersjuk hjärna och vetenskapliga framsteg till berättelser av barn till demenssjuka mor- och farföräldrar.
TV-bolaget HBO, eller Home Box Office, sänder ett flertal kanaler via amerikansk kabel-TV. Sändningarna är reklamfria och finnasieras genom abonnemangsavgifter. HBO ligger även bakom en rad populära och, i många fall, kritikerrosade serier, bl a Sopranos, Six feet under och Sex and the city.
Magnus Westlander
Se HBO:s filmer om alzheimer » (nytt fönster)
Svag koppling mellan stress och minnessvikt
Stress kan göra att man glömmer ibland. Men att stress kan leda till en varaktig försämring av minnet får inget stöd i en ny avhandling från Lunds universitet.
Stress och minnesproblem har på senare år diskuterats flitigt. Rubriker som "Stress kan leda till demens" har dykt upp i medierna. Men sambandet tonas ned i en avhandling av neuropsykolog Susanna Vestberg, forskare vid avdelningen för geriatrisk psykiatri vid Lunds universitet.
– Det finns ingen tydlig koppling mellan en hög stressnivå och en påtaglig och varaktig nedsättning av minnet. Åtminstone inte i den här studien, säger hon i ett pressmeddelande.
Susanna Vestberg, som försvarar sin avhandling den 12 juni, har följt 65 patienter som sökt sig till minnesmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund. De flesta upplevde stressymptom och uttryckte en oro över att drabbas av demens. Samtliga upplevde besvärande minnesnedsättning i sin vardag. Många var fortfarande yrkesaktiva och berättade om svårigheter att lära sig nya rutiner på arbetet, att komma ihåg namn eller var de hade lagt sina saker.
Efter utredningen visade det sig att endast hälften av patienterna hade minnessvikt. De båda grupperna skilde sig inte åt, varken vad gäller personlighetsdrag eller på symptom på ångest eller depressivitet. I båda grupperna fanns det personer med påtagliga stressymptom. Kvinnorna i studien kände sig mer stressade än männen.
– Men det finns ingen självklar koppling mellan stress och ett försämrat minne. När patienterna under utredningen i lugn och ro fick sitta ner fungerade minnet. Det som de här patienterna upplever tolkar jag istället som en situationsbetingad glömska, när de har för många bollar i luften samtidigt, vilket man inte klarar i längden.
Ingen patient i studien hade hade insjuknat i demens efter drygt ett års uppföljning. Däremot led många fortsatt av oro och nedstämdhet och var fortfarande sjukskrivna. Susanna Vestberg anser att avhandlingen visar vikten av att upplevda minnessvårigheter uppmärksammas, även bland personer i medelåldern.
– Patienterna i den här studien är en grupp som har svårigheter, men glädjande är att ungefär hälften av dem kände sig mindre oroliga efter att ha genomgått en utredning, oavsett om de hade en påtaglig minnesnedsättning eller inte. Förmodligen för att de fått en förklaring till sina svårigheter.
– De här patienterna finns inte bara på minnesmottagningar. De söker sig till vårdcentraler, företagshälsovården och psykiatrin. Det är viktigt för läkaren att känna till, att bakom oron och nedstämdheten kan dölja sig en rejäl minnessvikt, säger Susanna Vestberg.
Magnus Westlander
Stress och minnesproblem har på senare år diskuterats flitigt. Rubriker som "Stress kan leda till demens" har dykt upp i medierna. Men sambandet tonas ned i en avhandling av neuropsykolog Susanna Vestberg, forskare vid avdelningen för geriatrisk psykiatri vid Lunds universitet.
– Det finns ingen tydlig koppling mellan en hög stressnivå och en påtaglig och varaktig nedsättning av minnet. Åtminstone inte i den här studien, säger hon i ett pressmeddelande.
Susanna Vestberg, som försvarar sin avhandling den 12 juni, har följt 65 patienter som sökt sig till minnesmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund. De flesta upplevde stressymptom och uttryckte en oro över att drabbas av demens. Samtliga upplevde besvärande minnesnedsättning i sin vardag. Många var fortfarande yrkesaktiva och berättade om svårigheter att lära sig nya rutiner på arbetet, att komma ihåg namn eller var de hade lagt sina saker.
Efter utredningen visade det sig att endast hälften av patienterna hade minnessvikt. De båda grupperna skilde sig inte åt, varken vad gäller personlighetsdrag eller på symptom på ångest eller depressivitet. I båda grupperna fanns det personer med påtagliga stressymptom. Kvinnorna i studien kände sig mer stressade än männen.
– Men det finns ingen självklar koppling mellan stress och ett försämrat minne. När patienterna under utredningen i lugn och ro fick sitta ner fungerade minnet. Det som de här patienterna upplever tolkar jag istället som en situationsbetingad glömska, när de har för många bollar i luften samtidigt, vilket man inte klarar i längden.
Ingen patient i studien hade hade insjuknat i demens efter drygt ett års uppföljning. Däremot led många fortsatt av oro och nedstämdhet och var fortfarande sjukskrivna. Susanna Vestberg anser att avhandlingen visar vikten av att upplevda minnessvårigheter uppmärksammas, även bland personer i medelåldern.
– Patienterna i den här studien är en grupp som har svårigheter, men glädjande är att ungefär hälften av dem kände sig mindre oroliga efter att ha genomgått en utredning, oavsett om de hade en påtaglig minnesnedsättning eller inte. Förmodligen för att de fått en förklaring till sina svårigheter.
– De här patienterna finns inte bara på minnesmottagningar. De söker sig till vårdcentraler, företagshälsovården och psykiatrin. Det är viktigt för läkaren att känna till, att bakom oron och nedstämdheten kan dölja sig en rejäl minnessvikt, säger Susanna Vestberg.
Magnus Westlander
