Senaste nytt
Läkemedeltest grusade förhoppningar
Förhoppningarna om att tarenflurbil (Flurizan) kan bli ett nytt alzheimerläkemedel har grusats. En fas III-studie som nyligen publicerats visar att det inte är effektivare än sockerpiller.
I maj 2008 antydde en mindre studie att ämnet tarenflurbil hade positiva effekter på personer med Alzheimers sjukdom i mild till medelsvår fas. Den mer omfattande fas III-studie, som nu publiceras i tidskriften JAMA, är gjord på 1000 alzheimerpatienter som följts under 18 månader. Resultatet denna gång är mer nedslående.
Tarenflurbil saknade positiv inverkan på både mentala (kognitiva) funktioner och ADL (dagliga aktiviteter i vardagen). Istället drabbades de som fick läkemedlet av biverkningar – yrsel och luftvägsinfektioner – i högre grad än de i kontrollgruppen.
Vid Alzheimers sjukdom produceras ämnet betaamyloid i onormalt stora mängder. Det klumpar ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. Forskningen har främst inriktat sig på betaamyloid och bland annat utvecklat metoder för att sänka dess nivåer, det är just den effekt som tarenflurbil har (minskar betaamyloid 42).
Men sänkta nivåer av betaamyloid har ännu så länge varken påverkat patienternas symptom eller sjukdomsförlopp, det gäller för såväl tarenflurbil som andra s k gammasekretas-hämmare som prövats i läkemedelsstudier.
Frågan är om alzheimerforskningen är på fel spår. Är det dags att punktera den dominerande amyloidhypotesen? Nej, det är för tidigt, anser Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
– Men visst kompliceras bilden av resultat som dessa. Sannolikt handlar det ju om flera olika orsaksmekanismer bakom alzheimer, inte bara betaamyloid. När vi får resultaten från de vaccinationsförsök som pågår vet vi mer om amyloidhypotesen är en framkomlig väg.
Magnus Westlander
I maj 2008 antydde en mindre studie att ämnet tarenflurbil hade positiva effekter på personer med Alzheimers sjukdom i mild till medelsvår fas. Den mer omfattande fas III-studie, som nu publiceras i tidskriften JAMA, är gjord på 1000 alzheimerpatienter som följts under 18 månader. Resultatet denna gång är mer nedslående.
Tarenflurbil saknade positiv inverkan på både mentala (kognitiva) funktioner och ADL (dagliga aktiviteter i vardagen). Istället drabbades de som fick läkemedlet av biverkningar – yrsel och luftvägsinfektioner – i högre grad än de i kontrollgruppen.
Vid Alzheimers sjukdom produceras ämnet betaamyloid i onormalt stora mängder. Det klumpar ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. Forskningen har främst inriktat sig på betaamyloid och bland annat utvecklat metoder för att sänka dess nivåer, det är just den effekt som tarenflurbil har (minskar betaamyloid 42).
Men sänkta nivåer av betaamyloid har ännu så länge varken påverkat patienternas symptom eller sjukdomsförlopp, det gäller för såväl tarenflurbil som andra s k gammasekretas-hämmare som prövats i läkemedelsstudier.
Frågan är om alzheimerforskningen är på fel spår. Är det dags att punktera den dominerande amyloidhypotesen? Nej, det är för tidigt, anser Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
– Men visst kompliceras bilden av resultat som dessa. Sannolikt handlar det ju om flera olika orsaksmekanismer bakom alzheimer, inte bara betaamyloid. När vi får resultaten från de vaccinationsförsök som pågår vet vi mer om amyloidhypotesen är en framkomlig väg.
Magnus Westlander
Tilll studien i JAMA » (nytt fönster)
Brain Power säkrat i fem år till
Det nationella nätverket Swedish Brain Power har fått 100 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergssiftelse. Pengarna fördelas under fem år.
– Det här betyder att Sverige kan behålla sin position i frontlinjen inom neuroforskningen i Europa och världen. Svensk neuroforskning blir nu också än mer attraktiv som partner både för svensk och utländsk industri, säger Bengt Winblad, professor på Karolinska Institutet och chef för Swedish Brain Power.
Swedish Brain Power är en forskningssatsning på neurodegenerativa sjukdomar, bl a Alzheimers sjukdom. Den påbörjades 2005 i samverkan mellan universitet, näringsliv och hälso- och sjukvård.
Nätverket har bl a tagit fram nya biomarkörer i ryggmärgsvätskan som kan spegla vad som händer i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Även nya riskgener för sjukdomarna ALS och frontotemporal demens har identifierats.
Magnus Westlander
– Det här betyder att Sverige kan behålla sin position i frontlinjen inom neuroforskningen i Europa och världen. Svensk neuroforskning blir nu också än mer attraktiv som partner både för svensk och utländsk industri, säger Bengt Winblad, professor på Karolinska Institutet och chef för Swedish Brain Power.
Swedish Brain Power är en forskningssatsning på neurodegenerativa sjukdomar, bl a Alzheimers sjukdom. Den påbörjades 2005 i samverkan mellan universitet, näringsliv och hälso- och sjukvård.
Nätverket har bl a tagit fram nya biomarkörer i ryggmärgsvätskan som kan spegla vad som händer i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Även nya riskgener för sjukdomarna ALS och frontotemporal demens har identifierats.
Magnus Westlander
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Norrlands första SVT-journalist instiftar alzheimerpris
Anslagen till alzheimerforskningen är relativt sett blygsamma. Det har fått Eric Forsgren, en av televisionens pionjärer, att tillsammans med sin hustru instifta ett nytt pris.
Det är ett forskarpris på 100 000 kronor som kommer att delas ut för första gången hösten 2010. Det ska gå till en forskare vid ett svenskt lärosäte "som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom". Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg.
Makarna Forsgren fick idén till priset när de satt vid köksbordet och talade om sin vänkrets.
– Vi gick igenom hur många som hade drabbats av Alzheimers sjukdom och kom fram till tio stycken. Två av dem är numera avlidna, säger Eric Forsgren.
En annan drivkraft bakom makarnas engagemang är statens anslag, eller rättare sagt brist på anslag, till alzheimerforskningen.
– Alzheimer är oerhört kostsamt för samhället i stort. Och av skäl som jag inte förstår är statens anslag till alzheimerforskningen ändå en bråkdel av dem som går till cancer och hjärt-kärlsjukdom.
Vid sidan av forskarpriset instiftar makarna Forsgren ett pris till journalister och informatörer som "insiktsfullt och engagerat förmedlar kunskap om Alzheimers sjukdom till en bredare allmänhet". Priset är på 25 000 kronor och delas ut för första gången våren 2010.
Eric Forsgren. 81 år, blev på 1950-talet Sveriges Televisions första journalist från norr om Dalälven. Han bevakade norra Norrland för Aktuellt och gjorde senare flera uppmärksammade dokumentärfilmer.
Magnus Westlander
Det är ett forskarpris på 100 000 kronor som kommer att delas ut för första gången hösten 2010. Det ska gå till en forskare vid ett svenskt lärosäte "som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom". Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg.
Makarna Forsgren fick idén till priset när de satt vid köksbordet och talade om sin vänkrets.
– Vi gick igenom hur många som hade drabbats av Alzheimers sjukdom och kom fram till tio stycken. Två av dem är numera avlidna, säger Eric Forsgren.
En annan drivkraft bakom makarnas engagemang är statens anslag, eller rättare sagt brist på anslag, till alzheimerforskningen.
– Alzheimer är oerhört kostsamt för samhället i stort. Och av skäl som jag inte förstår är statens anslag till alzheimerforskningen ändå en bråkdel av dem som går till cancer och hjärt-kärlsjukdom.
Vid sidan av forskarpriset instiftar makarna Forsgren ett pris till journalister och informatörer som "insiktsfullt och engagerat förmedlar kunskap om Alzheimers sjukdom till en bredare allmänhet". Priset är på 25 000 kronor och delas ut för första gången våren 2010.
Eric Forsgren. 81 år, blev på 1950-talet Sveriges Televisions första journalist från norr om Dalälven. Han bevakade norra Norrland för Aktuellt och gjorde senare flera uppmärksammade dokumentärfilmer.
Magnus Westlander
Stipendium till mannen bakom Kalmarmodellen
Sjuksköterskan Jan Strömqvist har fått årets stipendium från Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (SFK). För drygt 20 år sedan började han utveckla det vårdprogram för demens som nu gäller i hela Kalmar län.
|
|
| Jan Strömqvist |
I den s k Kalmarmodellen ansvarar den demensansvariga distriktssköterskan för demensutredning och dokumentationen, oavsett boendeform. Demensutredningarna görs i regel inom primärvården. Mer om Kalmarmodellen »
Jan Strömqvist fick 2009 års SFK-stipendium för att han, enligt juryn, "under flera år fört demenssjukvården framåt i Sverige". Stipendiet, som delades ut vid föreningens årsmöte i Stockholm, är på 30 000 kr.
Magnus Westlander
|
|
| Jan Strömqvist |
I den s k Kalmarmodellen ansvarar den demensansvariga distriktssköterskan för demensutredning och dokumentationen, oavsett boendeform. Demensutredningarna görs i regel inom primärvården. Mer om Kalmarmodellen »
Jan Strömqvist fick 2009 års SFK-stipendium för att han, enligt juryn, "under flera år fört demenssjukvården framåt i Sverige". Stipendiet, som delades ut vid föreningens årsmöte i Stockholm, är på 30 000 kr.
Magnus Westlander
Brist på demensboende – antalet demenssjuksköterskor ökar
Få kommuner kan tillgodose behovet av platser i demensbonde. Andelen kommuner med demenssjuksköterskor har nästan fördubblats på sex år. Det visar en färsk kartläggning från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har kartlagt resurserna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det är delvis en uppföljning av en motsvarande studie som Socialdepartementet gjorde år 2002. Genom att jämföra enkätsvaren från de båda undersökningstillfällena kan man skönja en del intressanta trender, bl a att demenssjuksköterskorna har blivit betydligt fler.
Jämfört med 2002 har andelen kommuner och stadsdelar med en eller flera demenssjuksköterskor nästan fördubblats, från 39 till 71 procent. Även demensteam blir vanligare och finns nu i 45 procent av alla kommuner och stadsdelar (35 procent år 2002). Fler än en av sex uppger att de har hemtjänstpersonal som enbart arbetar med demenssjuka.
Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika kommuntyper. Demenssjuksköterskor är fortfarande ovanliga i glesbygdskommuner och i storstädernas stadsdelar. I Stockholms stad saknas denna funktion helt.
– Om man exkluderar storstäderna finns idag demensteam och – eller – demenssjuksköterska i 211 av 267 kommuner. Det får man se som en väldigt positiv utveckling. Samtidigt är den sårbar eftersom dessa funktioner ofta finansieras av 
statliga stimulansmedel, det innebär att de kan läggas ner om de statliga bidragen dras in, säger Sven Erik Wånell, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum, som gjort kartläggningen tillsammans med Sara Hjulström, utredare och verksam som koordinator vid Svenskt Demenscentrum,
Brister som framhålls i Socialstyrelsens rapport handlar om demensboendet. Det saknas platser i det särskilda boendet anpassade för demenssjuka. Kartläggningen visar att i två av tre kommuner kan högst hälften av dem med behov av sådana platser få det. Ännu färre kommuner kan erbjuda särskilt anpassat korttidsboende.
– Ett annat eftersatt område är insatser till grupper med särskilda behov. Endast 10 procent av kommunerna har särskilt boende som vänder sig till yngre demenssjuka, under 65 år. Var fjärde kommun kan erbjuda personlig assistans till personer som tillhör denna grupp, säger Sven Erik Wånell.
Socialstyrelsens kartläggning är ett led i uppdraget att följa upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Tanken är att en ny kartläggning ska genomföras om några år.
Magnus Westlander
Socialstyrelsen har kartlagt resurserna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det är delvis en uppföljning av en motsvarande studie som Socialdepartementet gjorde år 2002. Genom att jämföra enkätsvaren från de båda undersökningstillfällena kan man skönja en del intressanta trender, bl a att demenssjuksköterskorna har blivit betydligt fler.
Jämfört med 2002 har andelen kommuner och stadsdelar med en eller flera demenssjuksköterskor nästan fördubblats, från 39 till 71 procent. Även demensteam blir vanligare och finns nu i 45 procent av alla kommuner och stadsdelar (35 procent år 2002). Fler än en av sex uppger att de har hemtjänstpersonal som enbart arbetar med demenssjuka.
Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika kommuntyper. Demenssjuksköterskor är fortfarande ovanliga i glesbygdskommuner och i storstädernas stadsdelar. I Stockholms stad saknas denna funktion helt.
– Om man exkluderar storstäderna finns idag demensteam och – eller – demenssjuksköterska i 211 av 267 kommuner. Det får man se som en väldigt positiv utveckling. Samtidigt är den sårbar eftersom dessa funktioner ofta finansieras av statliga stimulansmedel, det innebär att de kan läggas ner om de statliga bidragen dras in, säger Sven Erik Wånell, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum, som gjort kartläggningen tillsammans med Sara Hjulström, utredare och verksam som koordinator vid Svenskt Demenscentrum,
Brister som framhålls i Socialstyrelsens rapport handlar om demensboendet. Det saknas platser i det särskilda boendet anpassade för demenssjuka. Kartläggningen visar att i två av tre kommuner kan högst hälften av dem med behov av sådana platser få det. Ännu färre kommuner kan erbjuda särskilt anpassat korttidsboende.
– Ett annat eftersatt område är insatser till grupper med särskilda behov. Endast 10 procent av kommunerna har särskilt boende som vänder sig till yngre demenssjuka, under 65 år. Var fjärde kommun kan erbjuda personlig assistans till personer som tillhör denna grupp, säger Sven Erik Wånell.
Socialstyrelsens kartläggning är ett led i uppdraget att följa upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Tanken är att en ny kartläggning ska genomföras om några år.
Magnus Westlander
Ladda ned
Kartläggning av resurser för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen 2009 » (pdf, 95 sid)
Nytt projekt studerar munhälsa och demens
Är förlust av tänder en riskfaktor för demens? Frågan tas upp i ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet som ska undersöka munhälsans betydelse vid demenssjukdom.
Forskningen ingår i befolkningsstudien Betula och finansieras, enligt Tandläkartidningen, med 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projektet är det första i sitt slag som undersöker sambandet mellan munhälsa och kognitiva förändringar hos äldre personer. I studien ingår 240 deltagare, varav 90 saknar tänder.
Tidigare forskning från Umeå universitet har visat att människor med egna tänder presterar bättre än tandlösa på olika minnestest. Andra studier har visat att genvarianten ApoE4-allen, som är en riskfaktor för Alzheimers sjukdom, är vanligare bland äldre personer utan tänder.
Magnus Westlander
Forskningen ingår i befolkningsstudien Betula och finansieras, enligt Tandläkartidningen, med 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projektet är det första i sitt slag som undersöker sambandet mellan munhälsa och kognitiva förändringar hos äldre personer. I studien ingår 240 deltagare, varav 90 saknar tänder.
Tidigare forskning från Umeå universitet har visat att människor med egna tänder presterar bättre än tandlösa på olika minnestest. Andra studier har visat att genvarianten ApoE4-allen, som är en riskfaktor för Alzheimers sjukdom, är vanligare bland äldre personer utan tänder.
Magnus Westlander
Alzheimerpriset till validationsmetodens grundare
Naomi Feil, grundare av validationsmetoden, får Alois Alzheimerpriset 2009. Hon började utveckla metoden på 1960-talet som en reaktion mot dåtidens rådande synsätt på personer med demenssjukdomar.
Genom validationsmetoden kommunicerar man med desorienterade, förvirrade äldre personer, skapar en helhetsbild av deras förhållanden och ökar förståelsen för deras situation. Numera används metoden på många håll i USA och Europa.
Priset delas ut av Alois Alzheimer Commitee och är en utmärkelse för framstående prestationer, insatser eller arbeten inom forskning, publicering av forskningsresultat eller individuella arbeten. För tre år sedan blev Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, den första kvinnan som fick priset.
Magnus Westlander
Genom validationsmetoden kommunicerar man med desorienterade, förvirrade äldre personer, skapar en helhetsbild av deras förhållanden och ökar förståelsen för deras situation. Numera används metoden på många håll i USA och Europa.
Priset delas ut av Alois Alzheimer Commitee och är en utmärkelse för framstående prestationer, insatser eller arbeten inom forskning, publicering av forskningsresultat eller individuella arbeten. För tre år sedan blev Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, den första kvinnan som fick priset.
Magnus Westlander
Rund mage ökar demensrisken hos kvinnor
Medelålders kvinnor med bredare midja än höft har mer än dubbelt så stor risk att utveckla demens senare i livet. Det visar ny forskning vid Sahlgrenska akademin.
Resultatet bygger data från Kvinnostudien som påbörjades i slutet av 1960-talet. Närmare 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år genomgick då omfattande undersökningar och svarade på frågor om sin hälsa och livsstil. Vid uppföljningen 32 år senare hade 161 kvinnor utvecklat demens.
– En person som har mycket fett på magen har en ökad risk att dö i förtid på grund av hjärtinfarkt eller stroke. Om man trots sin bukfetma lever att bli över 70 år har man även en ökad risk att utveckla demens, säger docent Deborah Gustafson, Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Flera tidigare studier har visat att ett högt BMI i medelåldern ökar risken för demens på äldre dagar. Det sambandet kunde man inte se i denna studie.
– Det kan bero på att fetma och övervikt var förhållandevis ovanligt bland de kvinnor som deltog i Kvinnostudien, säger Deborah Gustafson.
Studien har genomförts vid enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi och ingår i Sahlgrenska akademins strategiska forskningsprojekt EpiLife. Den publiceras i tidskriften Neurology.
Magnus Westlander
Resultatet bygger data från Kvinnostudien som påbörjades i slutet av 1960-talet. Närmare 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år genomgick då omfattande undersökningar och svarade på frågor om sin hälsa och livsstil. Vid uppföljningen 32 år senare hade 161 kvinnor utvecklat demens.
– En person som har mycket fett på magen har en ökad risk att dö i förtid på grund av hjärtinfarkt eller stroke. Om man trots sin bukfetma lever att bli över 70 år har man även en ökad risk att utveckla demens, säger docent Deborah Gustafson, Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Flera tidigare studier har visat att ett högt BMI i medelåldern ökar risken för demens på äldre dagar. Det sambandet kunde man inte se i denna studie.
– Det kan bero på att fetma och övervikt var förhållandevis ovanligt bland de kvinnor som deltog i Kvinnostudien, säger Deborah Gustafson.
Studien har genomförts vid enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi och ingår i Sahlgrenska akademins strategiska forskningsprojekt EpiLife. Den publiceras i tidskriften Neurology.
Magnus Westlander
Till studien i Neurology » (nytt fönster)
Relaterad artiklar
- Snabb viktminskning tidigt tecken på demens »
- Vikten har betydelse » (Forskning/Populärvetenskap)
BMI (Body Mass Index) anger relationen mellan en persons vikt och längd:
BMI = vikten / längden x längden
Ett BMI högre än 25 betraktas som övervikt, undervikt är lägre än 19.
Sverige satsar på nytt forskningssamarbete om alzheimer
Regeringen ger Vetenskapsrådet två miljoner kronor till ett nytt europeiskt forskningssamarbete. Genom ökad samordning ska alzheimerforskningen stärkas inom EU.
Pengarna är avsedda att användas för Sveriges deltagande i JPI för neurodegenerativa sjukdomar, ett gemensamt program som EU beslutade om under höstens svenska ordförandeskap. JPI är en förkortning för joint programming initiatives och innebär att medlemsländerna på frivillig basis samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på framgångsrika vårdformer.
– Detta är ett initiativ som Europakommissionen lanserade i slutet av 2008 för att implementera "the European Research Area". Syftet är att öka samverkan och styrkan i forskning kring frågor som inte kan lösas på nationell nivå, säger professor Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.
JPI för neurodegenerativa sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste, koordineras från Frankrike. Inom ämnesområdet medicin och hälsa finns JPI även för mat och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar. Ämnet antibiotikaresistens har föreslagits men ännu inte antagits.
Magnus Westlander
Pengarna är avsedda att användas för Sveriges deltagande i JPI för neurodegenerativa sjukdomar, ett gemensamt program som EU beslutade om under höstens svenska ordförandeskap. JPI är en förkortning för joint programming initiatives och innebär att medlemsländerna på frivillig basis samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på framgångsrika vårdformer.
– Detta är ett initiativ som Europakommissionen lanserade i slutet av 2008 för att implementera "the European Research Area". Syftet är att öka samverkan och styrkan i forskning kring frågor som inte kan lösas på nationell nivå, säger professor Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.
JPI för neurodegenerativa sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste, koordineras från Frankrike. Inom ämnesområdet medicin och hälsa finns JPI även för mat och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar. Ämnet antibiotikaresistens har föreslagits men ännu inte antagits.
Magnus Westlander
Europaparlamentet vill ha ett europeiskt "hjärnår"
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en gemensam forskningsagenda för alzheimer. Samtidigt föreslår man ett "europeiskt hjärnår".
Den 12 november antog parlamentet en resolution som innebar ett starkt stöd till EU-ländernas pilotprojekt för gemensam programplanering av forskning på neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I ett pressmeddelande från parlamentet framhålls dessa sjukdomar som en av Europas största utmaningar när det gäller den psykiska hälsan.
Ledamöterna efterlyser storskaliga epidemiologiska och kliniska studier i ett transnationellt samarbete och ett tvärvetenskapligt synsätt på forskningen, som bland annat omfattar prevention, diagnos, behandling och social forskning.
Forskningen, tycker parlamentet, borde rikta in sig på sambandet mellan åldrande och demenssjukdomar och mellan demenssjukdomar och depressioner i ålderdomen. Men huvudfokus för forskningen bör ligga inom bland annat prevention, metoder för att ställa tidig diagnos, standardisering av kriterier och diagnosinstrument och upprättande av stora databaser.
Parlamentets ledamöter uppmanar kommissionen att inkludera problemen med demenssjukdomar i alla befintliga och kommande EU-initiativ knutna till förebyggande av sjukdomar medan de uppmanar EU-länderna att främja livsstilar som är hälsosamma för hjärnan. De föreslår också ett "europeiskt hjärnår" för att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt främja åtgärder för att förebygga dem.
Magnus Westlander
Den 12 november antog parlamentet en resolution som innebar ett starkt stöd till EU-ländernas pilotprojekt för gemensam programplanering av forskning på neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I ett pressmeddelande från parlamentet framhålls dessa sjukdomar som en av Europas största utmaningar när det gäller den psykiska hälsan.
Ledamöterna efterlyser storskaliga epidemiologiska och kliniska studier i ett transnationellt samarbete och ett tvärvetenskapligt synsätt på forskningen, som bland annat omfattar prevention, diagnos, behandling och social forskning.
Forskningen, tycker parlamentet, borde rikta in sig på sambandet mellan åldrande och demenssjukdomar och mellan demenssjukdomar och depressioner i ålderdomen. Men huvudfokus för forskningen bör ligga inom bland annat prevention, metoder för att ställa tidig diagnos, standardisering av kriterier och diagnosinstrument och upprättande av stora databaser.
Parlamentets ledamöter uppmanar kommissionen att inkludera problemen med demenssjukdomar i alla befintliga och kommande EU-initiativ knutna till förebyggande av sjukdomar medan de uppmanar EU-länderna att främja livsstilar som är hälsosamma för hjärnan. De föreslår också ett "europeiskt hjärnår" för att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt främja åtgärder för att förebygga dem.
Magnus Westlander