Senaste nytt
Yngre demenssjuka särskilt utsatta
Vad händer när minnet sviker och man har många år kvar till pension? Yngre personer med demenssjukdom är temat för en ny rapport från Stiftelsen Äldrecentrum.
Med "yngre" menas i detta sammanhang personer under 65 år. Gruppen är relativt liten men följderna av de drabbades demenssjukdom är ofta särskilt svåra. Det är människor mitt i livet, som fortfarande är yrkesaktiva. En del har minderåriga barn.
År 2012 fick 51 personer under 65 år en demensdiagnos i Stockholms län. Den yngsta var 49 år och majoriteten av de drabbade var kvinnor. Sannolikt är gruppen yngre demenssjuka betydligt större eftersom många har svårt att be om hjälp och därför inte kommer i kontakt med vården.
– Ett problem är att sjukdomsinsikten kan vara väldigt dålig. Många gånger ser personen själv inte problemet, säger Lars Sonde, utredare och författare till rapporten, i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Anhöriga får dra ett tungt lass. För barn till drabbade föräldrar kan situationen bli tuff. Men det finns stöd både för den här gruppen och för deras anhöriga.
– Sociala medier har blivit viktiga. I dag finns det stödgrupper för barn och ungdomar till personer med demens, säger Lars Sonde.
De förslag på åtgärder som avslutar rapporten visar att det finns en del att göra för att utveckla omhändertagandet av yngre personer med demens.
Med "yngre" menas i detta sammanhang personer under 65 år. Gruppen är relativt liten men följderna av de drabbades demenssjukdom är ofta särskilt svåra. Det är människor mitt i livet, som fortfarande är yrkesaktiva. En del har minderåriga barn.
År 2012 fick 51 personer under 65 år en demensdiagnos i Stockholms län. Den yngsta var 49 år och majoriteten av de drabbade var kvinnor. Sannolikt är gruppen yngre demenssjuka betydligt större eftersom många har svårt att be om hjälp och därför inte kommer i kontakt med vården.
– Ett problem är att sjukdomsinsikten kan vara väldigt dålig. Många gånger ser personen själv inte problemet, säger Lars Sonde, utredare och författare till rapporten, i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Anhöriga får dra ett tungt lass. För barn till drabbade föräldrar kan situationen bli tuff. Men det finns stöd både för den här gruppen och för deras anhöriga.
– Sociala medier har blivit viktiga. I dag finns det stödgrupper för barn och ungdomar till personer med demens, säger Lars Sonde.
De förslag på åtgärder som avslutar rapporten visar att det finns en del att göra för att utveckla omhändertagandet av yngre personer med demens.
Stockholms satsning på demensteam lovordas
Sedan ett par år tillbaka skjuter Stockholm stad till extra medel till hemtjänstgrupper specialiserade på demens. Satsningen har gett flera goda effekter visar en ny rapport från Stiftelsen Äldrecentrum.
Under 2012 fick 24 nybildade och 10 redan etablerade demensteam inom hemtjänsten dela på nio miljoner kronor, pengar som använts till bland annat kompetensutveckling och regelbunden tid för handledning och reflektion. Satsningen får "tummen upp" av Äldrecentrums utredare Karin Gens och Sven-Erik Wånell.
– På mycket kort tid lyckades personalen göra stora skillnader med små medel, säger Karin Gens i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Det som gjorde störst intryck på henne var att alla de anhöriga som intervjuades var otroligt nöjda.
– De som gått från vanlig hemtjänst till specialiserad demensvård upplevde skillnaden som natt och dag.
Specialiseringen har bland annat lett till bättre kontinuitet. Det har blivit färre personer runt den demenssjuke och en starkare relation mellan denne och kontaktmannen. Detta ökar möjligheten att bygga förtroende, menar rapportförfattarna, och därmed att ge vård av god kvalitet.
Äldrecentrumrapporten ”Hemtjänst för personer med demenssjukdom” omfattar tidsperioden juni 2012 till mars 2013. Stockholms stads satsning på demensteamen, som både är kommunala och privata, fortsätter även under 2014. Hur beroende är teamen av stimulansmedlen från äldreförvaltningen?
– Det är svårt att säga, ambitionen är överlag att fortsätta utan detta extra anslag. Men det finns givetvis en risk att man börjar spara på verksamheten, kanske genom att minska tid för reflektion och handledning för personalen. Sådana förändringar kan givetvis komma att påverka kvaliteten, säger Karin Gens till Svenskt Demenscentrum.
Karin Gens efterlyser tydligare kvalitetskrav från äldreförvaltningen. Utförare som erbjuder "hemtjänst specialiserad på demens" bör leva upp till vissa kriterier när det gäller till exempel kontinuitet och utbildning av personal. Biståndshandläggarna bör också ges en mer aktiv roll. Genom valfrihetslagstiftningen (LOV) ska de ju i princip hålla sig neutrala och inte styra brukarnas val av utförare.
– Men när det gäller gruppen med demenssjukdom har biståndshandläggaren en viktig uppgift när det gäller att vägleda omsorgstagarna till dessa specialiserade hemtjänstgrupper, säger Karin Gens.
Magnus Westlander
Under 2012 fick 24 nybildade och 10 redan etablerade demensteam inom hemtjänsten dela på nio miljoner kronor, pengar som använts till bland annat kompetensutveckling och regelbunden tid för handledning och reflektion. Satsningen får "tummen upp" av Äldrecentrums utredare Karin Gens och Sven-Erik Wånell.
– På mycket kort tid lyckades personalen göra stora skillnader med små medel, säger Karin Gens i ett pressmeddelande från Äldrecentrum.
Det som gjorde störst intryck på henne var att alla de anhöriga som intervjuades var otroligt nöjda.
– De som gått från vanlig hemtjänst till specialiserad demensvård upplevde skillnaden som natt och dag.
Specialiseringen har bland annat lett till bättre kontinuitet. Det har blivit färre personer runt den demenssjuke och en starkare relation mellan denne och kontaktmannen. Detta ökar möjligheten att bygga förtroende, menar rapportförfattarna, och därmed att ge vård av god kvalitet.
Äldrecentrumrapporten ”Hemtjänst för personer med demenssjukdom” omfattar tidsperioden juni 2012 till mars 2013. Stockholms stads satsning på demensteamen, som både är kommunala och privata, fortsätter även under 2014. Hur beroende är teamen av stimulansmedlen från äldreförvaltningen?
– Det är svårt att säga, ambitionen är överlag att fortsätta utan detta extra anslag. Men det finns givetvis en risk att man börjar spara på verksamheten, kanske genom att minska tid för reflektion och handledning för personalen. Sådana förändringar kan givetvis komma att påverka kvaliteten, säger Karin Gens till Svenskt Demenscentrum.
Karin Gens efterlyser tydligare kvalitetskrav från äldreförvaltningen. Utförare som erbjuder "hemtjänst specialiserad på demens" bör leva upp till vissa kriterier när det gäller till exempel kontinuitet och utbildning av personal. Biståndshandläggarna bör också ges en mer aktiv roll. Genom valfrihetslagstiftningen (LOV) ska de ju i princip hålla sig neutrala och inte styra brukarnas val av utförare.
– Men när det gäller gruppen med demenssjukdom har biståndshandläggaren en viktig uppgift när det gäller att vägleda omsorgstagarna till dessa specialiserade hemtjänstgrupper, säger Karin Gens.
Magnus Westlander
Chans att vinna två platser till Demensdagarna
...
Här kommer ett erbjudande till dig som arbetar inom hemtjänsten. Om du genomför webbutbildningen Demens ABC plus Hemtjänst har du chans att vinna två platser till Svenska Demensdagarna som äger rum i Karlstad den 14-15 maj.
Krav för att få delta i utlottningen av platser är att du:
- arbetar inom hemtjänsten
- har klarat kunskaptestet i Demens ABC plus Hemtjänst
- skriver ned för- och nackdelar med utbildningen och mejlar dina synpunkter till ann-christin.karrman@demenscentrum.se senast den 23 mars.
En person vinner två platser till Svenska Demensdagarna. Övernattning på hotell ingår, resan till och från Karlstad får man bekosta själv.
Webbutbildningen Demens ABC plus Hemtjänst är avgiftsfri. Du som ännu inte påbörjat utbildningen, klicka här »
Här kommer ett erbjudande till dig som arbetar inom hemtjänsten. Om du genomför webbutbildningen Demens ABC plus Hemtjänst har du chans att vinna två platser till Svenska Demensdagarna som äger rum i Karlstad den 14-15 maj.
Krav för att få delta i utlottningen av platser är att du:
- arbetar inom hemtjänsten
- har klarat kunskaptestet i Demens ABC plus Hemtjänst
- skriver ned för- och nackdelar med utbildningen och mejlar dina synpunkter till ann-christin.karrman@demenscentrum.se senast den 23 mars.
En person vinner två platser till Svenska Demensdagarna. Övernattning på hotell ingår, resan till och från Karlstad får man bekosta själv.
Webbutbildningen Demens ABC plus Hemtjänst är avgiftsfri. Du som ännu inte påbörjat utbildningen, klicka här »
Kolesterol kopplas till alzheimerförändringar
Kolesterol är inte bara kopplat till hjärt-kärlsjukdom. Blodfetter kan både befrämja och motverka alzheimerförändringar i hjärnan. Det tyder ny forskning på.
Höga nivåer av det skadliga kolesterolet, LDL, kan lagras i blodkärlens väggar och då leda till hjärtinfarkt och stroke. Nu visar en ny studie att höga LDL-nivåer även befrämjar tillväxten av senila plack i hjärnan. Placken – proteinklumparna – är ett typiskt drag vid alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
Samma studie visar också att det finns ytterligare skäl till att kalla HDL "det nyttiga kolesterolet". HDL, som anses skydda mot åderförkalkade kärl, tycks nämligen hämma tillväxten av plack i hjärnan.
Forskare har tidigare sett att LDL-kolesterolet ökar risken för demenssjukdom. Men denna studie är den första att påvisa kopplingen mellan kolesterol och, med PET-kamera, synbara alzheimerförändringar i hjärnan. Studien har omfattat 74 deltagare och publicerats i ansedda JAMA Neurology.
Höga nivåer av det skadliga kolesterolet, LDL, kan lagras i blodkärlens väggar och då leda till hjärtinfarkt och stroke. Nu visar en ny studie att höga LDL-nivåer även befrämjar tillväxten av senila plack i hjärnan. Placken – proteinklumparna – är ett typiskt drag vid alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
Samma studie visar också att det finns ytterligare skäl till att kalla HDL "det nyttiga kolesterolet". HDL, som anses skydda mot åderförkalkade kärl, tycks nämligen hämma tillväxten av plack i hjärnan.
Forskare har tidigare sett att LDL-kolesterolet ökar risken för demenssjukdom. Men denna studie är den första att påvisa kopplingen mellan kolesterol och, med PET-kamera, synbara alzheimerförändringar i hjärnan. Studien har omfattat 74 deltagare och publicerats i ansedda JAMA Neurology.
Länk till abstract i JAMA »
(nytt fönster)
Demenskurs på polska
...
Webbkursen Demenskunskap för alla finns nu på polska. Det är Migrationsskolan som översatt utbildningen som tidigare varit tillgänglig på persiska. Målgruppen är främst polsktalande personer i Sverige, vårdpersonal såväl som allmänhet.
I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens. En översättning av webbkursen till bosniska-kroatiska-serbiska är på gång.
Gå till webbkursen Demenskunskap för alla » (nytt fönster)
Webbkursen Demenskunskap för alla finns nu på polska. Det är Migrationsskolan som översatt utbildningen som tidigare varit tillgänglig på persiska. Målgruppen är främst polsktalande personer i Sverige, vårdpersonal såväl som allmänhet.
I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens. En översättning av webbkursen till bosniska-kroatiska-serbiska är på gång.
Gå till webbkursen Demenskunskap för alla » (nytt fönster)
Fotbollsminnen väcks i Malmö
”Heja grabbar friskt humör”. På Trygghetens vårdboende i Malmö viftar en grupp äldre personer med himmelsblåa flaggor medan de skanderar hejaramsor. ”Vi har haft härliga stunder och skrattat mycket”, säger Elisabeth Petersson, samtalsledare i pilotprojektet Fotbollsminnen.
Trygghetens vårdboende är ett av tre äldreboenden i Malmö som deltagit i Fotbollsminnen. Syftet med projektet, som Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans står bakom, var att se om samtal om fotboll kunde väcka minnen till liv och skapa gemenskap bland personer med demenssjukdom. Elisabeth Petersson som har lett grupperna, utan att vara någon fotbollsexpert, försäkrar att så är fallet.
– Det har varit en härlig atmosfär i grupperna och många fina ögonblick. Stoltheten hos mannen som kände igen Calle Palmér och Bosse Larsson (gamla fotbollsstjärnor i Malmö FF red anm.) på fotografierna gick inte att ta miste på. Inte heller glädjen hos mannen som började berätta om korpmatcherna på Limhamnsfältet och korven han alltid köpte på vägen hem.
Elisabeth Persson arbetar som aktivitetsledare på Trygghetens vårdboende och har lett samtalsgrupper utifrån en rad skiftande ämnen. Något som överraskade henne var att flera kvinnor var så engagerade i fotbollsgrupperna.
– Man har väl en föreställning att det bara var män som höll på med fotboll förr. Men en gammal dam berättade målande hur hon som liten spelade med pojkarna på gatan. Hon mindes väl hur de var klädda och att det inte var så mycket trafik på den tiden.
Elisabeth Petersson har under hösten/vintern arrangerat flera fotbollsträffar på Trygghetens vårdboende. Antalet deltagare har varierat mellan fyra och sex – tre personer har deltagit i samtliga träffar. ”Fotbollskitet”, som Svenskt Demenscentrum tagit fram, har fungerat som minnesväckare. Det innehåller fotografier på gamla Malmö FF-spelare, korta texter från klubbens historia, hejaramsor, tröjor, halsdukar, vimplar – och så en fotboll, förstås.
– Alla ville se och känna på fotbollen. När jag kom till en av träffarna hade deltagarna redan tagit fram bollen och passade den till varandra, andra viftade med vimplarna, säger Elisabeth Petersson.
Fotbollstemat tycks ha gått hem även på de båda andra äldreboendena som deltagit i pilotprojektet. Det visar Svenskt Demenscentrums uppföljning. Den korta handledningen med konkreta tips – som följde med fotbollskitet – uppskattades av samtalsledarna. Ingen av dem ser sig som fotbollsfantast, något som kunde vändas till en fördel. Det blev deltagarna som fick vara experter på området.
Samtalen stannade inte vid fotboll. En kvinna berättade att diktatorn Franco ogillade fotboll och minnesbilder dök upp från hennes uppväxt i Spanien.
Under 2014 kommer Fotbollsminnen Malmö FF att bli tillgängligt för alla äldreboenden i Malmöregionen. Genom ett samarbete med Idrottsmuseet i Malmö startar en avgiftsfri utlåningsverksamhet av fotbollskiten. Museet är även öppet för att arrangera särskilda fotbollsgrupper för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i museets lokaler.
Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans planerar för Fotbollsminnen med andra klubbar och för andra delar av landet. Vårdpersonal som vill ta egna initiativ och starta fotbollsgrupper kommer att kunna ladda ned handledning, hejaramsor och annat användbart material på Svenskt Demenscentrums webb. Materialet blir tillgängligt under vintern/våren 2104.
Magnus Westlander
Trygghetens vårdboende är ett av tre äldreboenden i Malmö som deltagit i Fotbollsminnen. Syftet med projektet, som Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans står bakom, var att se om samtal om fotboll kunde väcka minnen till liv och skapa gemenskap bland personer med demenssjukdom. Elisabeth Petersson som har lett grupperna, utan att vara någon fotbollsexpert, försäkrar att så är fallet.
– Det har varit en härlig atmosfär i grupperna och många fina ögonblick. Stoltheten hos mannen som kände igen Calle Palmér och Bosse Larsson (gamla fotbollsstjärnor i Malmö FF red anm.) på fotografierna gick inte att ta miste på. Inte heller glädjen hos mannen som började berätta om korpmatcherna på Limhamnsfältet och korven han alltid köpte på vägen hem.
Elisabeth Persson arbetar som aktivitetsledare på Trygghetens vårdboende och har lett samtalsgrupper utifrån en rad skiftande ämnen. Något som överraskade henne var att flera kvinnor var så engagerade i fotbollsgrupperna.
– Man har väl en föreställning att det bara var män som höll på med fotboll förr. Men en gammal dam berättade målande hur hon som liten spelade med pojkarna på gatan. Hon mindes väl hur de var klädda och att det inte var så mycket trafik på den tiden.
Elisabeth Petersson har under hösten/vintern arrangerat flera fotbollsträffar på Trygghetens vårdboende. Antalet deltagare har varierat mellan fyra och sex – tre personer har deltagit i samtliga träffar. ”Fotbollskitet”, som Svenskt Demenscentrum tagit fram, har fungerat som minnesväckare. Det innehåller fotografier på gamla Malmö FF-spelare, korta texter från klubbens historia, hejaramsor, tröjor, halsdukar, vimplar – och så en fotboll, förstås.
– Alla ville se och känna på fotbollen. När jag kom till en av träffarna hade deltagarna redan tagit fram bollen och passade den till varandra, andra viftade med vimplarna, säger Elisabeth Petersson.
Fotbollstemat tycks ha gått hem även på de båda andra äldreboendena som deltagit i pilotprojektet. Det visar Svenskt Demenscentrums uppföljning. Den korta handledningen med konkreta tips – som följde med fotbollskitet – uppskattades av samtalsledarna. Ingen av dem ser sig som fotbollsfantast, något som kunde vändas till en fördel. Det blev deltagarna som fick vara experter på området.
Samtalen stannade inte vid fotboll. En kvinna berättade att diktatorn Franco ogillade fotboll och minnesbilder dök upp från hennes uppväxt i Spanien.
Under 2014 kommer Fotbollsminnen Malmö FF att bli tillgängligt för alla äldreboenden i Malmöregionen. Genom ett samarbete med Idrottsmuseet i Malmö startar en avgiftsfri utlåningsverksamhet av fotbollskiten. Museet är även öppet för att arrangera särskilda fotbollsgrupper för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i museets lokaler.
Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans planerar för Fotbollsminnen med andra klubbar och för andra delar av landet. Vårdpersonal som vill ta egna initiativ och starta fotbollsgrupper kommer att kunna ladda ned handledning, hejaramsor och annat användbart material på Svenskt Demenscentrums webb. Materialet blir tillgängligt under vintern/våren 2104.
Magnus Westlander
Fyra spelare i Malmö FF årgång 1944.
Foto: Idrottsmuseet i Malmö.
Bertil "Klumpen" Nilson, en av MFF:s lysande stjärnor under 1950- och 60-talet. Foto: Bilder i Syd.
Ladda ned
Utvärdering av Fotbollsminnen » (pdf)
Läs mer
Fotboll ska väcka minnen till liv »
Länkar
Svenska Fans » (nytt fönster)
Idrottsmuseet i Malmö » (nytt fönster)
Tidiga minnesproblem vanligt vid parkinson
Glömska och koncentrationssvårigheter är tidiga symptom hos många med Parkinsons sjukdom. Dessa personer har även en betydligt högre risk att utveckla demens inom de närmaste åren. Det framgår av forskning vid Umeå universitet.
Parkinson är en en kronisk neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av bland annat skakningar, muskelstelhet, balans- och gångsvårigheter. Men sjukdomen kan även leda till demens och en färsk doktorsavhandling pekar ut en särskild riskgrupp bland parkinsonpatienter: de som redan i början av sjukdomsförloppet hade kognitiva problem, till exempel glömska och koncentrationssvårigheter (MCI).
– I vår studie utgjorde denna grupp 36 procent. Av dem utvecklade hälften demens inom några år. Det kan jämföras med mindre än en tiondel bland dem som hade normala kognitiva funktioner i tidig sjukdomsfas, säger Magdalena Eriksson Domellöf, kognitionsvetare som på Luciadagen disputerar vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå Universitet.
Hennes avhandling utgår från NYPUM-studien (NyParkisonism i Umeå) som innehåller data från i stort sett alla diagnosticerade parkinsonpatienter i Umeåregionen. Deltagarna har följts under en femårsperiod. Bland annat har flera neuropsykologiska tester genomförts för att undersöka olika kognitiva funktioner.
Av Magdalena Eriksson Domellöfs forskning framgår även att att olika typer av kognitiva nedsättningar var kopplade till olika rörelsestörningar. Det kan tyda på, säger hon, att rörelseförmåga och kognitiva funktioner vid Parkinsons sjukdom interagerar vilket skulle kunna bero på gemensamma underliggande mekanismer.
En slutsats av Magdalena Erikssons avhandling är att vården bör vara observant på kognitiva nedsättningar i tidig fas av Parksinins sjukdomen.
– Det är extra viktigt att följa upp dessa patienter. Se hur deras kognitiva funktioner förändras för att kunna sätta in adekvat behandling, till exempel symtomlindrande läkemedel, i ett tidigt skede om de utvecklar demens, säger hon.
Magnus Westlander
Kognitiv och motorisk funktion i tidig fas av Parkinsons Sjukdom,
Magdalena Eriksson Domellöf (Umeå universitet)
Parkinson är en en kronisk neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av bland annat skakningar, muskelstelhet, balans- och gångsvårigheter. Men sjukdomen kan även leda till demens och en färsk doktorsavhandling pekar ut en särskild riskgrupp bland parkinsonpatienter: de som redan i början av sjukdomsförloppet hade kognitiva problem, till exempel glömska och koncentrationssvårigheter (MCI).
– I vår studie utgjorde denna grupp 36 procent. Av dem utvecklade hälften demens inom några år. Det kan jämföras med mindre än en tiondel bland dem som hade normala kognitiva funktioner i tidig sjukdomsfas, säger Magdalena Eriksson Domellöf, kognitionsvetare som på Luciadagen disputerar vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå Universitet.
Hennes avhandling utgår från NYPUM-studien (NyParkisonism i Umeå) som innehåller data från i stort sett alla diagnosticerade parkinsonpatienter i Umeåregionen. Deltagarna har följts under en femårsperiod. Bland annat har flera neuropsykologiska tester genomförts för att undersöka olika kognitiva funktioner.
Av Magdalena Eriksson Domellöfs forskning framgår även att att olika typer av kognitiva nedsättningar var kopplade till olika rörelsestörningar. Det kan tyda på, säger hon, att rörelseförmåga och kognitiva funktioner vid Parkinsons sjukdom interagerar vilket skulle kunna bero på gemensamma underliggande mekanismer.
En slutsats av Magdalena Erikssons avhandling är att vården bör vara observant på kognitiva nedsättningar i tidig fas av Parksinins sjukdomen.
– Det är extra viktigt att följa upp dessa patienter. Se hur deras kognitiva funktioner förändras för att kunna sätta in adekvat behandling, till exempel symtomlindrande läkemedel, i ett tidigt skede om de utvecklar demens, säger hon.
Magnus Westlander
Kognitiv och motorisk funktion i tidig fas av Parkinsons Sjukdom,
Magdalena Eriksson Domellöf (Umeå universitet)
Rätt nivå av B-vitamin kan förebygga demens
Det är viktigt att äldre personer får i sig tillräckligt med B12-vitamin och folsyra. Rätt nivåer av dessa B-vitaminer kan förebygga demenssjukdom. Det framgår av en avhandling från Karolinska Institutet.
Babak Hooshmand, forskare vid Aging Research Center, visar i en av delstudierna att holotranscobalamin, som är det aktiva ämnet i B12-vitamin, minskar risken för demenssjukdom. Dessutom ökade ämnets skyddande effekt med deltagarnas ålder.
B12-vitamin finns i bland annat fisk, skaldjur och kött. Hos äldre personer är det vanligt med B12-brist som även i tidigare studier visat sig öka risken för demenssjukdom. Men Babak Hooshmands studier – sammanlagt fyra ingår i avhandlingen – är de första där deltagarna följts under en längre tidsperiod, närmare bestämt i sju år.
Avhandlingen bygger på data från bland annat den svensk-finska studien Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia (CAIDE). Läs mer på ARC:s webbplats » (engelsk text).
The impact of homocysteine and B vitamins on
Alzheimer’s disease, cognitive performance and structural
brain changes, Babak Hooshmand (Karolinska Institutet)
Babak Hooshmand, forskare vid Aging Research Center, visar i en av delstudierna att holotranscobalamin, som är det aktiva ämnet i B12-vitamin, minskar risken för demenssjukdom. Dessutom ökade ämnets skyddande effekt med deltagarnas ålder.
B12-vitamin finns i bland annat fisk, skaldjur och kött. Hos äldre personer är det vanligt med B12-brist som även i tidigare studier visat sig öka risken för demenssjukdom. Men Babak Hooshmands studier – sammanlagt fyra ingår i avhandlingen – är de första där deltagarna följts under en längre tidsperiod, närmare bestämt i sju år.
Avhandlingen bygger på data från bland annat den svensk-finska studien Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia (CAIDE). Läs mer på ARC:s webbplats » (engelsk text).
The impact of homocysteine and B vitamins on
Alzheimer’s disease, cognitive performance and structural
brain changes, Babak Hooshmand (Karolinska Institutet)
Relaterad artikel
Nytt initiativ ska förebygga tvång
Under 2014 kommer Svenskt Demenscentrum ta fram en handbok och en webbutbildning som är baserad på ett australiensiskt material.
Det håller på att anpassas till svensk förhållanden och syftet är att lära ut metoder och arbetssätt som kan förebygga tvång och visa hur personal kan hantera svåra situationer i demensomsorgen. Arbetet är ett regeringsuppdrag och sker i samverkan med Handisam, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.
Det håller på att anpassas till svensk förhållanden och syftet är att lära ut metoder och arbetssätt som kan förebygga tvång och visa hur personal kan hantera svåra situationer i demensomsorgen. Arbetet är ett regeringsuppdrag och sker i samverkan med Handisam, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.
Dags att söka Bästa demensteam i hemtjänsten
Priset Bästa demensteam i hemtjänsten gick förra året till Sollefteå. Nu är det dags att skicka in ansökan till årets tävling. Vinnarna får ta emot 50 000 kr och diplom ur Drottningens hand.
Priset utlyses för sjätte året i rad av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Det ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga. I ansökan ska framgå hur man arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för demensvård. Vikt kommer också att läggas på demensteamets samarbete och kommunikation med andra verksamheter, till exempel dagvård, primärvård och hemsjukvård.
Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 3 mars 2014 till ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 28 april 2014.
Priset utlyses för sjätte året i rad av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Det ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga. I ansökan ska framgå hur man arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för demensvård. Vikt kommer också att läggas på demensteamets samarbete och kommunikation med andra verksamheter, till exempel dagvård, primärvård och hemsjukvård.
Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 3 mars 2014 till ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 28 april 2014.
Tre tidigare prisvinnare
