Senaste nytt
Vad tycker du om din äldreomsorg?
I början av april får 230 000 personer med äldreomsorg ett frågeformulär med posten. Enkäten kommer från Socialstyrelsen och innehåller frågor om vad som fungerar bra respektive mindre bra i vården och omsorgen.
– Vi skickar enkäten till alla äldre, eftersom alla har rätt till god vård och omsorg. Genom att fråga alla får vi en helhetsbild över vad som är viktigt för de äldre och vad de tycker är bra eller dåligt. Vi kan också upptäcka skillnader mellan olika landsändar, mellan grannkommuner och till och med mellan olika verksamheter i samma kommun, säger Ulrika Ingelsson, ansvarig för enkäten, på Socialstyrelsens webb.
Resultaten redovisas för riket i stort samt varje kommun, hemtjänstenhet och äldreboende. Verksamheterna kommer att få svar på vilka fem områden som de äldre uppskattar mest och vilka områden som har störst brister. Resultatet publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av oktober 2015.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
– Vi skickar enkäten till alla äldre, eftersom alla har rätt till god vård och omsorg. Genom att fråga alla får vi en helhetsbild över vad som är viktigt för de äldre och vad de tycker är bra eller dåligt. Vi kan också upptäcka skillnader mellan olika landsändar, mellan grannkommuner och till och med mellan olika verksamheter i samma kommun, säger Ulrika Ingelsson, ansvarig för enkäten, på Socialstyrelsens webb.
Resultaten redovisas för riket i stort samt varje kommun, hemtjänstenhet och äldreboende. Verksamheterna kommer att få svar på vilka fem områden som de äldre uppskattar mest och vilka områden som har störst brister. Resultatet publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av oktober 2015.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Grattis Älandsgården och Kirsebergs minnesteam
Årets vinnare av Bästa demensboende och Bästa demensteam i hemtjänsten finns i Härnösand respektive Kirseberg i Malmö. Älandsgården och Kirsebergs minnesteam får ta emot 50 000 kronor vardera och diplom ur Drottningens hand.
Priset Bästa demensboende är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum och delas i år ut för första gången. Vinnaren Älandsgården i Härnösand är ett demensboende med plats för 27 personer med demenssjukdom. Personalen arbetar utifrån ett salutogent synsätt och fokuserar på det friska hos varje person. Stor vikt läggs vid närhet, trygghet och meningsfulla aktiviteter, då är det mycket lättare att tillgodose basala behov som att äta och att sova. Läs mer i artikeln Sitta ned och ta det lugnt är bästa medicinen »
Bästa demensteam i hemtjänsten, även det instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, delas i år ut för sjunde gången. Priset går till Kirsebergs minnesteam i Malmö. Här arbetar sex omvårdnadspersonal, en arbetsterapeut och en biståndshandläggare.
Ett utmärkande drag är nära band till en dagverksamhet där fyra i teamet arbetar periodvis. Fördelen är bland annat att det ofta är lättare att motivera en demenssjuk person att börja på en dagverksamhet om hon känner igen och har förtroende för personalen. Vi återkommer med en längre artikel från Kirseberg.
Älandsgården och Kirsebergs minnesteam får ta emot priserna av Drottningen vid Silviahemmets stora inspirationsdag den 24 april i Stockholm. Anmäl dig här »
Priset Bästa demensboende är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum och delas i år ut för första gången. Vinnaren Älandsgården i Härnösand är ett demensboende med plats för 27 personer med demenssjukdom. Personalen arbetar utifrån ett salutogent synsätt och fokuserar på det friska hos varje person. Stor vikt läggs vid närhet, trygghet och meningsfulla aktiviteter, då är det mycket lättare att tillgodose basala behov som att äta och att sova. Läs mer i artikeln Sitta ned och ta det lugnt är bästa medicinen »
Bästa demensteam i hemtjänsten, även det instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, delas i år ut för sjunde gången. Priset går till Kirsebergs minnesteam i Malmö. Här arbetar sex omvårdnadspersonal, en arbetsterapeut och en biståndshandläggare.
Ett utmärkande drag är nära band till en dagverksamhet där fyra i teamet arbetar periodvis. Fördelen är bland annat att det ofta är lättare att motivera en demenssjuk person att börja på en dagverksamhet om hon känner igen och har förtroende för personalen. Vi återkommer med en längre artikel från Kirseberg.
Älandsgården och Kirsebergs minnesteam får ta emot priserna av Drottningen vid Silviahemmets stora inspirationsdag den 24 april i Stockholm. Anmäl dig här »
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet gratulerar
Älandsgården
och
Kirsebergs minnesteam
Se föreläsningar från inspirationsdag
Den 11 mars hölls inspirationsdagen För ett anhörig- och demensvänligt samhälle i Göteborg.
 |
| Gunilla Matheny, moderator under inspirationsdagen i Göteborg |
Bakom arrangemanget stod Svenskt Demenscentrum och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Samtliga föreläsningar filmades och nu finns möjlighet att se dem på Nka:s webb » (nytt fönster)
|
| Gunilla Matheny, moderator under inspirationsdagen i Göteborg |
Bakom arrangemanget stod Svenskt Demenscentrum och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Samtliga föreläsningar filmades och nu finns möjlighet att se dem på Nka:s webb » (nytt fönster)
Checklista för en bättre boendemiljö
Både utomhus- och inomhusmiljön kan påverka demenssjukas välbefinnande och i förlängningen användningen av begränsningsåtgärder. Myndigheten för delaktighet har gett ut ett kunskapsmaterial och en checklista för bättre miljöer.
Flera internationella studier betonar sambandet mellan livskvalitet och en genomtänkt design för äldre. Hur rummen är planerade, ljudmiljön samt val av ljus- och färgsättning är bara några faktorer som har stor betydelse för välbefinnande och livskvalitet, inte minst för personer med demenssjukdom.
En genomtänkt miljö kan bidra till att minska oro och därmed förebygga situationer då vårdpersonal kan uppfatta tvångs- och bergränsningsåtgärder som något nödvändigt ont. I rapporten Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet visar Myndigheten för delaktighet på konkreta åtgärder som kan ge en bättre miljö på särskilda boenden.
Rapporten är en del av ett kunskapsmaterial där också en checklista ingår. Bakom publikationerna står Gun Aremyr, arbetsterapeut och författare, och Helle Wijk, docent vid Göteborgs universitet och även verksam vid Svenskt Demenscentrum.
Kunskapsmaterialet från Myndigheten för delaktighet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. Det har handlat om hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar.
Flera internationella studier betonar sambandet mellan livskvalitet och en genomtänkt design för äldre. Hur rummen är planerade, ljudmiljön samt val av ljus- och färgsättning är bara några faktorer som har stor betydelse för välbefinnande och livskvalitet, inte minst för personer med demenssjukdom.
En genomtänkt miljö kan bidra till att minska oro och därmed förebygga situationer då vårdpersonal kan uppfatta tvångs- och bergränsningsåtgärder som något nödvändigt ont. I rapporten Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet visar Myndigheten för delaktighet på konkreta åtgärder som kan ge en bättre miljö på särskilda boenden.
Rapporten är en del av ett kunskapsmaterial där också en checklista ingår. Bakom publikationerna står Gun Aremyr, arbetsterapeut och författare, och Helle Wijk, docent vid Göteborgs universitet och även verksam vid Svenskt Demenscentrum.
Kunskapsmaterialet från Myndigheten för delaktighet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. Det har handlat om hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar.
Matnyttigt Äldre i Centrum
...
Senaste numret av Äldre i Centrum fokuserar på mat och måltid. Äta bör man, men när vi själva inte längre kan styra över maten och måltiden, hur påverkar det lusten att äta? Det behövs gott ledarskap och matintresse hos personalen. Och lite jävlaranamma, säger kocken Leif Mannerström. Undernäring hos äldre är fortfarande ett problem. Både i det egna hemmet och på äldreboendet.
I en studie som handlar om hemleverans av matlådor svarade majoriteten av de äldre att de var tacksamma för den dagliga leveransen av nylagad mat. Men frusen, veckovis levererad mat, beskrevs som straff – det är svårt att kalla en fryst matlåda för måltid!
Läs mer i tidskriften Äldre i Centrum, nr 1/2015 » (nytt fönster)
Senaste numret av Äldre i Centrum fokuserar på mat och måltid. Äta bör man, men när vi själva inte längre kan styra över maten och måltiden, hur påverkar det lusten att äta? Det behövs gott ledarskap och matintresse hos personalen. Och lite jävlaranamma, säger kocken Leif Mannerström. Undernäring hos äldre är fortfarande ett problem. Både i det egna hemmet och på äldreboendet.
I en studie som handlar om hemleverans av matlådor svarade majoriteten av de äldre att de var tacksamma för den dagliga leveransen av nylagad mat. Men frusen, veckovis levererad mat, beskrevs som straff – det är svårt att kalla en fryst matlåda för måltid!
Läs mer i tidskriften Äldre i Centrum, nr 1/2015 » (nytt fönster)
Följ WHO:s ministermöte om demenssjukdomar
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström är på plats i Geneve när världshälsoorganisationen WHO arrangerar det första ministermötet om demenssjukdomar. Under rubriken Global Action Against Dementia ska ministrar, forskare och kliniker diskutera de globala utmaningar som följer av att allt fler insjuknar i demenssjukdom.
47 miljoner personer i världen har en demensjukdom. Antalet väntas tredubblas fram till år 2050. Syftet med WHO-konferensen är att öka medvetenheten om de socio-ekonomiska påfrestningarna som demenssjukdomarna leder till och att dessa påfrestningar går att dämpa om världends länder prioriterar åtgärder för mer forskning, vård och omsorg vid demenssjukdom.
Konferensen inleds den 16 mars och tar då upp frågor om bland annat forskning, läkemedel och omsorg. Under andra dagen, då Gabriel Wikström deltar, ska deltagande länders ministrar diskutera innehållet i en global agenda för demenssjukdomar.
Följ WHO-konferensen på webben » (nytt fönster)
47 miljoner personer i världen har en demensjukdom. Antalet väntas tredubblas fram till år 2050. Syftet med WHO-konferensen är att öka medvetenheten om de socio-ekonomiska påfrestningarna som demenssjukdomarna leder till och att dessa påfrestningar går att dämpa om världends länder prioriterar åtgärder för mer forskning, vård och omsorg vid demenssjukdom.
Konferensen inleds den 16 mars och tar då upp frågor om bland annat forskning, läkemedel och omsorg. Under andra dagen, då Gabriel Wikström deltar, ska deltagande länders ministrar diskutera innehållet i en global agenda för demenssjukdomar.
Följ WHO-konferensen på webben » (nytt fönster)
Träning kan förebygga minnesproblem
Ny forskning visar att äldre personer som tränar och äter "rätt" kost i mindre utsträckning får minnesproblem. Om de även löper mindre risk att drabbas av demenssjukdom ska nu undersökas.
Det är forskare från Sverige och Finland som undersökt 1 260 personer i åldern 60-77 år. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper. I den ena fick deltagarna genomgå ett interventionsprogram som innehöll fysiska aktivteter, minnesträning, aktiv kostrådgivning och kontroll av blodtryck och -socker. Övriga deltagare bildade en kontrollgrupp och fick endast allmänna kost- och livsstilsråd.
Efter två år testades minnet och andra mentala funktioner i de båda grupperna. Resultaten visade på en rad signifikanta skillnader. Deltagarna i interventionsgruppen presterade totalt sett 25 procent bättre på testerna. Ännu större skillnad uppmättes på olika delmoment. När det gällde till exempel exekutiva funktioner (planera och genomföra aktiviteter) låg interventionsgruppens resultat hela 85 procent högre än kontrollgruppens.
Studien, som ingår i den stora befolkningsstudien FINGER, är unik i sitt slag. Tidigare forskning har visat att hjärnans funktioner påverkas av bland annat motion, social stimulans och hjärt-kärlsjukdom. Den svensk-finska studien visar på konkreta åtgärder som har en direkt positiv effekt på hjärnans funktioner hos äldre och som kan minska risken för minnesrelaterade problem.
Fler spännande fynd från FINGER är att vänta och om fem år får vi svar på om motion, "hjärngympa" och goda kostvanor även kan påverka risken för demenssjukdom. Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien, är optimistisk.
– Träning och kost kanske inte helt kan förhindra uppkomsten av dessa sjukdomar, men om det bara går att försena dem med fem eller tio år så skulle det få otroligt stor påverkan på samhället, säger hon till TT.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet. FINGER står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability och är en studie som Institutet för hälsa och välfärd samordnar. Den utförs i samarbete mellan Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet och Karolinska Institutet i Sverige.
Det är forskare från Sverige och Finland som undersökt 1 260 personer i åldern 60-77 år. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper. I den ena fick deltagarna genomgå ett interventionsprogram som innehöll fysiska aktivteter, minnesträning, aktiv kostrådgivning och kontroll av blodtryck och -socker. Övriga deltagare bildade en kontrollgrupp och fick endast allmänna kost- och livsstilsråd.
Efter två år testades minnet och andra mentala funktioner i de båda grupperna. Resultaten visade på en rad signifikanta skillnader. Deltagarna i interventionsgruppen presterade totalt sett 25 procent bättre på testerna. Ännu större skillnad uppmättes på olika delmoment. När det gällde till exempel exekutiva funktioner (planera och genomföra aktiviteter) låg interventionsgruppens resultat hela 85 procent högre än kontrollgruppens.
Studien, som ingår i den stora befolkningsstudien FINGER, är unik i sitt slag. Tidigare forskning har visat att hjärnans funktioner påverkas av bland annat motion, social stimulans och hjärt-kärlsjukdom. Den svensk-finska studien visar på konkreta åtgärder som har en direkt positiv effekt på hjärnans funktioner hos äldre och som kan minska risken för minnesrelaterade problem.
Fler spännande fynd från FINGER är att vänta och om fem år får vi svar på om motion, "hjärngympa" och goda kostvanor även kan påverka risken för demenssjukdom. Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien, är optimistisk.
– Träning och kost kanske inte helt kan förhindra uppkomsten av dessa sjukdomar, men om det bara går att försena dem med fem eller tio år så skulle det få otroligt stor påverkan på samhället, säger hon till TT.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet. FINGER står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability och är en studie som Institutet för hälsa och välfärd samordnar. Den utförs i samarbete mellan Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet och Karolinska Institutet i Sverige.
Till artikeln i The Lancet »
(nytt fönster)
Professor Miia Kivipelto är hoppfull om möjligheterna att kunna fördröja demenssjukdom.
Tecken på minskad användning av tvång
I många kommuner pågår en livlig diskussion om tvång och begränsningar inom demensomsorgen. Två nya rapporter, från Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), pekar på en minskad användning.
I vår släpper Svenskt Demenscentrum utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Att detta är en komplicerad fråga där behovet av kunskap är stort visar de nyutkomna rapporterna Vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga (Socialstyrelsen) och Skapa trygghet utan tvång (IVO).
Exempel på tvång och begränsningar inom demensomsorgen är låsta dörrar, brickbord och sänggrindar som används mot en persons vilja. Användning av sådana åtgärder saknar stöd i svensk lag men förekommer ändå, det visar även IVO:s senaste tillsyn av 41 särskilda boenden för äldre. Tillsynsmyndigheten gör dock bedömningen att utvecklingen går åt rätt håll.
IVO är positivt överraskad över att allt fler verksamheter utvärderar aktivt och följer upp arbetsmetoder.
– Vi kan se att de verksamheter där det finns personal som har kunskap om olika arbetsmetoder och deras effekter använder mindre tvång, säger Kaisu Kull, inspektör på IVO, i ett pressmeddelande.
De flesta granskade äldreboendena hade riktlinjer för hur olika åtgärder får användas utan att de bryter mot gällande lagstiftning. Personcentrerade och teambaserade arbetssätt användes på många håll och genomförandeplanen lyftes fram som ett viktigt verktyg.
Ett problem som IVO pekar på är allvarliga brister i bemanningen. Vissa verksamheter planerar för att personal ska utföra arbetsuppgifter på andra enheter, i vissa fall upp till flera timmar. De kan medföra att de boende blir inlåsta eller att andra begränsningsåtgärder använd. På en del håll saknas också kunskap om att tvingande eller begränsande åtgärder innebär en risk för missförhållande och därför bör rapporteras enligt lex Sarah.
Även Socialstyrelsen ser flera problem men också många positiva signaler. I två av tre kommuner uppger medicinskt ansvariga sköterska (MAS) att omfattningen av tvingande och begränsande åtgärder minskat sedan 2010 (då Socialstyrelsen upphävde föreskrifterna som reglerade användningen). Tidigare låg utmaningen i att få en tvångsåtgärd att bli, med personens samtycke, en skyddsåtgärd. I dag försöker personalen oftare hitta orsakerna till att den svåra situationen uppstod, enligt Socialstyrelsens kommunenkäter.
Både Socialstyrelsens och IVO:s rapport publiceras som ett led i ett regeringsuppdrag. Det syftar till att stödja verksamheter med att förebygga och undvika tvång och begränsningar i vården och omsorgen för vuxna med nedsatt beslutsförmåga. I detta arbete ingår även Myndigheten för delaktighet (MFD) och Svenskt Demenscentrum som alltså snart lanserar Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Utbildningspaketet kommer att innehålla webbutbildning, handbok till personal, anhörigskrift och mobilapp.
I vår släpper Svenskt Demenscentrum utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Att detta är en komplicerad fråga där behovet av kunskap är stort visar de nyutkomna rapporterna Vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga (Socialstyrelsen) och Skapa trygghet utan tvång (IVO).
Exempel på tvång och begränsningar inom demensomsorgen är låsta dörrar, brickbord och sänggrindar som används mot en persons vilja. Användning av sådana åtgärder saknar stöd i svensk lag men förekommer ändå, det visar även IVO:s senaste tillsyn av 41 särskilda boenden för äldre. Tillsynsmyndigheten gör dock bedömningen att utvecklingen går åt rätt håll.
IVO är positivt överraskad över att allt fler verksamheter utvärderar aktivt och följer upp arbetsmetoder.
– Vi kan se att de verksamheter där det finns personal som har kunskap om olika arbetsmetoder och deras effekter använder mindre tvång, säger Kaisu Kull, inspektör på IVO, i ett pressmeddelande.
De flesta granskade äldreboendena hade riktlinjer för hur olika åtgärder får användas utan att de bryter mot gällande lagstiftning. Personcentrerade och teambaserade arbetssätt användes på många håll och genomförandeplanen lyftes fram som ett viktigt verktyg.
Ett problem som IVO pekar på är allvarliga brister i bemanningen. Vissa verksamheter planerar för att personal ska utföra arbetsuppgifter på andra enheter, i vissa fall upp till flera timmar. De kan medföra att de boende blir inlåsta eller att andra begränsningsåtgärder använd. På en del håll saknas också kunskap om att tvingande eller begränsande åtgärder innebär en risk för missförhållande och därför bör rapporteras enligt lex Sarah.
Även Socialstyrelsen ser flera problem men också många positiva signaler. I två av tre kommuner uppger medicinskt ansvariga sköterska (MAS) att omfattningen av tvingande och begränsande åtgärder minskat sedan 2010 (då Socialstyrelsen upphävde föreskrifterna som reglerade användningen). Tidigare låg utmaningen i att få en tvångsåtgärd att bli, med personens samtycke, en skyddsåtgärd. I dag försöker personalen oftare hitta orsakerna till att den svåra situationen uppstod, enligt Socialstyrelsens kommunenkäter.
Både Socialstyrelsens och IVO:s rapport publiceras som ett led i ett regeringsuppdrag. Det syftar till att stödja verksamheter med att förebygga och undvika tvång och begränsningar i vården och omsorgen för vuxna med nedsatt beslutsförmåga. I detta arbete ingår även Myndigheten för delaktighet (MFD) och Svenskt Demenscentrum som alltså snart lanserar Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Utbildningspaketet kommer att innehålla webbutbildning, handbok till personal, anhörigskrift och mobilapp.
Läs rapporterna
Vård och omsorg om personer med nedsatt belutsförmåga, SoS »
(nytt fönster)
Skapa trygghet utan tvång, IVO »
(nytt fönster)
Oscar för gripande porträtt av alzheimersjuk
Förhandstippade Julian Moore infriade förväntningarna. I natt fick hon en Oscarsstatyett för Bästa kvinnliga skådespelare för sin gestaltning av en alzheimersjuk kvinna i filmen Still Alice. Nyligen fick hon ta emot en annan prestigefylld utmärkelse: Golden Globe för Bästa kvinnliga huvudroll i samma film.
Still Alice bygger på en bok med samma titel (Fortfarande Alice, Lisa Genova, 2007). Den skildrar en professor i lingvistik mitt i karriären. Hon är lyckligt gift och mor till tre vuxna barn, så plötsligt kommer hon av sig mitt under en föreläsning. Det visar sig vara ett tidigt tecken på demens. Hon får diagnosen Alzheimers sjukdom som gradvis förändrar hennes liv och relationer till familj och vänner.
Julian Moore förberedde sig för rollen genom att se dokumentärfilmer, läsa intervjuer och samtala med personer som drabbats av sjukdomen.
– När jag frågade personer som diagnosticerats med alzheimer om hur de ville att jag skulle representera dem på filmduken svarade de: "Det viktigaste är att andra får en autentisk bild av våra erfarenheter, säger Julia Moore i Dagens Nyheter.
Still Alice sätts upp på svenska biografer den 20 mars. Julian Moore kan redan nu ses på vita duken i Mockingjay, den tredje filmen om Hungerspelen.
Still Alice bygger på en bok med samma titel (Fortfarande Alice, Lisa Genova, 2007). Den skildrar en professor i lingvistik mitt i karriären. Hon är lyckligt gift och mor till tre vuxna barn, så plötsligt kommer hon av sig mitt under en föreläsning. Det visar sig vara ett tidigt tecken på demens. Hon får diagnosen Alzheimers sjukdom som gradvis förändrar hennes liv och relationer till familj och vänner.
Julian Moore förberedde sig för rollen genom att se dokumentärfilmer, läsa intervjuer och samtala med personer som drabbats av sjukdomen.
– När jag frågade personer som diagnosticerats med alzheimer om hur de ville att jag skulle representera dem på filmduken svarade de: "Det viktigaste är att andra får en autentisk bild av våra erfarenheter, säger Julia Moore i Dagens Nyheter.
Still Alice sätts upp på svenska biografer den 20 mars. Julian Moore kan redan nu ses på vita duken i Mockingjay, den tredje filmen om Hungerspelen.
Läs intervju med Julian Moore i DN »
(nytt fönster)
Julian Moore prisas för sin gestaltning av en professor som får Alzheimers sjukdom.
Nytta och risker med robotar
Att ha sällskap av en robotkatt, få hjälp att duscha av en robot och övervakas av kamera på natten. Är det en tillvaro att se fram emot som äldre och kanske demenssjuk? Svaret är inte självklart konstaterar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en ny rapport.
Smer går igenom möjliga risker och nytta med robotar och övervakning i äldreomsorgen. Särskilt understryks att ny teknik inte får ersätta mänsklig kontakt och att de etiska konsekvenserna måste utredas.
En robotkatt som jamar, spinner och låter som den andas har börjat användas på äldreboenden. Den var en av de robotar som förevisades när Smer:s rapport presenterades den 19 februari. Här fanns också ett äthjälpmedel och en handske som ökar handstyrkan.
Det finns en mängd andra robotar som kan användas som sällskap, för kommunikation, som hjälp för att duscha eller gå på toa och mycket annat. Annan teknik är övervakningskameror och GPS-sändare. Inom en snar framtid lär det komma mycket mer, en teknisk explosion är att vänta.
Smer anser att varje ny robot och annan teknik måste prövas och de etiska konsekvenserna utvärderas noga innan den börjar användas. Risk måste vägas mot nytta för varje enskild person. Å ena sidan kan tekniken öka möjligheten att bo kvar hemma längre och vara mer självständig. Å andra sidan kan den inkräkta på den personliga integriteten.
En uppenbar risk är att teknik får ersätta personal och mänsklig kontakt.
– I Danmark, där utvecklingen gått snabbare än här när det gäller teknik i äldrevården, tycker man att detta gått ut över den sociala kontakten, sade Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd.
Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, menade att det finns en substantiell risk för detta.
– Det är ett moraliskt problem. Vad säger det om oss om vi lägger över vården av våra gamla på robotar? undrade han.
Det ska krävas ett samtycke och personen ska vara väl informerad innan ny teknik som robotar eller övervakning får användas. Speciellt svårt är detta förstås när det gäller personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga. Då krävs att personalen är extra lyhörd och särskilt noggrann med hur informationen ges. Man kan behöva ta till särskilda stödåtgärder får att kunna få ett informerat samtycke anser Smer.
Låt säga att en demenssjuk person vill gå ut och gå ensam, utan sällskap, och inte hittar hem. Då kan en GPS-sändare vara ett utmärkt hjälpmedel. Men det krävs ett samtycke från personen, enligt lagen. Smer anser att den etiska bedömningen måste utgå från om övervakningens positiva effekter överväger det integritetsintrång den innebär. Att personal följer med på promenaden bara för att hålla koll på den äldre är också en form av övervakning som kan upplevas som ännu mer integritetskränkande.
Kameraövervakning kan vara bra men också integritetskränkande. Här gäller det att inte förledas av personliga förutfattade meningar.
– Själv tycker jag det låter hemskt med kameraövervakning. Men när jag frågade 82-årige Bertil tyckte han att det var det bästa som hänt honom, då slapp han ligga vaken och vänta på hemtjänstens tillsyn nattetid., berättade Barbro Westerholm, ledamot av Smer och ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram rapporten.
Kari Molin, frilansjournalist
Smer går igenom möjliga risker och nytta med robotar och övervakning i äldreomsorgen. Särskilt understryks att ny teknik inte får ersätta mänsklig kontakt och att de etiska konsekvenserna måste utredas.
En robotkatt som jamar, spinner och låter som den andas har börjat användas på äldreboenden. Den var en av de robotar som förevisades när Smer:s rapport presenterades den 19 februari. Här fanns också ett äthjälpmedel och en handske som ökar handstyrkan.
Det finns en mängd andra robotar som kan användas som sällskap, för kommunikation, som hjälp för att duscha eller gå på toa och mycket annat. Annan teknik är övervakningskameror och GPS-sändare. Inom en snar framtid lär det komma mycket mer, en teknisk explosion är att vänta.
Smer anser att varje ny robot och annan teknik måste prövas och de etiska konsekvenserna utvärderas noga innan den börjar användas. Risk måste vägas mot nytta för varje enskild person. Å ena sidan kan tekniken öka möjligheten att bo kvar hemma längre och vara mer självständig. Å andra sidan kan den inkräkta på den personliga integriteten.
En uppenbar risk är att teknik får ersätta personal och mänsklig kontakt.
– I Danmark, där utvecklingen gått snabbare än här när det gäller teknik i äldrevården, tycker man att detta gått ut över den sociala kontakten, sade Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd.
Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, menade att det finns en substantiell risk för detta.
– Det är ett moraliskt problem. Vad säger det om oss om vi lägger över vården av våra gamla på robotar? undrade han.
Det ska krävas ett samtycke och personen ska vara väl informerad innan ny teknik som robotar eller övervakning får användas. Speciellt svårt är detta förstås när det gäller personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga. Då krävs att personalen är extra lyhörd och särskilt noggrann med hur informationen ges. Man kan behöva ta till särskilda stödåtgärder får att kunna få ett informerat samtycke anser Smer.
Låt säga att en demenssjuk person vill gå ut och gå ensam, utan sällskap, och inte hittar hem. Då kan en GPS-sändare vara ett utmärkt hjälpmedel. Men det krävs ett samtycke från personen, enligt lagen. Smer anser att den etiska bedömningen måste utgå från om övervakningens positiva effekter överväger det integritetsintrång den innebär. Att personal följer med på promenaden bara för att hålla koll på den äldre är också en form av övervakning som kan upplevas som ännu mer integritetskränkande.
Kameraövervakning kan vara bra men också integritetskränkande. Här gäller det att inte förledas av personliga förutfattade meningar.
– Själv tycker jag det låter hemskt med kameraövervakning. Men när jag frågade 82-årige Bertil tyckte han att det var det bästa som hänt honom, då slapp han ligga vaken och vänta på hemtjänstens tillsyn nattetid., berättade Barbro Westerholm, ledamot av Smer och ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram rapporten.
Kari Molin, frilansjournalist
Läs rapporten
Robotar och övervakning i vården av äldre- etiska aspekter, Statens medicinsk-etiska råd 2014:2 » (nytt fönster)