Senaste nytt
Alzheimerfrågorna flyttar in i Vita huset
I januari skrev president Barack Obama under National Alzheimer’s Project (NAPA). Det innebär att landets alzheimerforskning, liksom vården och omsorgen, kommer att samordnas från högsta politiska nivå.
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Satsningar på yngre demenssjuka
På många håll saknas anpassade boenden och stöd till yngre demenssjuka och deras anhöriga. Ett par nya satsningar görs nu i Stockholm och Malmö.
I huvudstaden bygger stiftelsen Stockholms sjukhem ett nytt vård- och omsorgsboende med 100 lägenheter. Nio av dessa kommer att bilda ett gruppboende för yngre personer med demenssjukdom. Intill fastigheten anläggs en sinnenas trädgård och i bottenplanet kommer att finnas kafé, bibliotek och butikslokaler. Inflyttning beräknas till år 2012/2013.
I Malmö ligger Skånes enda dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom. Club Cefalon har nu permanentats efter att i tre år ha drivits som ett projekt av staden och neuropsykiatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Cefalon tar emot ett femtontal gäster och arrangerar en rad olika sociala aktiviteter.
– Vi har ett arbetssätt här som heter jagstödjande, vi tar tillvara de förmågor som finns kvar och stöttar upp för att stärka självförtroendet säger Annie Mervéus, sjuksköterska på Club Cefalon till Sydnytt (se TV-inslag nedan)
Till yngre demenssjuka räknas personer som inte är 65 år fyllda. Att erbjuda denna grupp särskilt anpassad dagverksamhet har hög prioritet i de nationella demensriktlinjerna.
Om Club Cefalon i SVT:s Sydnytt (Filmerna finns tyvärr inte längre kvar på SVTs hemsidan).
I huvudstaden bygger stiftelsen Stockholms sjukhem ett nytt vård- och omsorgsboende med 100 lägenheter. Nio av dessa kommer att bilda ett gruppboende för yngre personer med demenssjukdom. Intill fastigheten anläggs en sinnenas trädgård och i bottenplanet kommer att finnas kafé, bibliotek och butikslokaler. Inflyttning beräknas till år 2012/2013.
I Malmö ligger Skånes enda dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom. Club Cefalon har nu permanentats efter att i tre år ha drivits som ett projekt av staden och neuropsykiatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Cefalon tar emot ett femtontal gäster och arrangerar en rad olika sociala aktiviteter.
– Vi har ett arbetssätt här som heter jagstödjande, vi tar tillvara de förmågor som finns kvar och stöttar upp för att stärka självförtroendet säger Annie Mervéus, sjuksköterska på Club Cefalon till Sydnytt (se TV-inslag nedan)
Till yngre demenssjuka räknas personer som inte är 65 år fyllda. Att erbjuda denna grupp särskilt anpassad dagverksamhet har hög prioritet i de nationella demensriktlinjerna.
Om Club Cefalon i SVT:s Sydnytt (Filmerna finns tyvärr inte längre kvar på SVTs hemsidan).
Operation kan hjälpa vid småkärlsdemens
Forskare har för första gången visat att tillståndet för patienter med småkärlsdemens kan förbättras av operation. Studien är gjord vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Fallstudie ger ny kunskap om alzheimer
År 2002 togs världens första bilder på senila plack i en alzheimersjuk hjärna. Bilder togs sedan vid upprepade tillfällen och när personen i fråga avlidit undersöktes hjärnvävnaden. Den samlade analysen ger en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Alzheimer Café får pris av Allmänna arvsfonden
Alzheimer Café Ersta har utnämnts till årets Guldkorn av Allmänna Arvsfonden. Priset delades ut 23 november där fyra nyskapande projekt fick ta emot 55000 kronor var att användas för spridning av erfarenheterna från sina projekt.
Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för att uppmärksamma och sprida goda erfarenheter av utvecklingsprojekt. Priset delades ut för femte gången och Alzheimer Café Ersta är alltså ett av årets Guldkorn. Syftet med cafékvällarna, som erbjuds en gång i månaden, är att skapa en mötesplats för personer med demenssjukdom och deras anhöriga/närstående.
– Det känns jättebra att få pris. Jag tycker att det är viktigt att verksamheten uppmärksammas å målgruppens vägnar, eftersom det är människor som ofta glöms bort, säger Kristina Telerud, projektledare för Alzheimer Café.
Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för att uppmärksamma och sprida goda erfarenheter av utvecklingsprojekt. Priset delades ut för femte gången och Alzheimer Café Ersta är alltså ett av årets Guldkorn. Syftet med cafékvällarna, som erbjuds en gång i månaden, är att skapa en mötesplats för personer med demenssjukdom och deras anhöriga/närstående.
– Det känns jättebra att få pris. Jag tycker att det är viktigt att verksamheten uppmärksammas å målgruppens vägnar, eftersom det är människor som ofta glöms bort, säger Kristina Telerud, projektledare för Alzheimer Café.
Kristina Telerud, Alzheimer Café
och Krister Westerlund, Alzheimer föreningen
fotograf: Mikkel Örstedholm
Politisk majoritet bakom riktlinjer om bemanning
En majoritet i riksdagens socialutskott vill ha riktlinjer för bemanningen inom demensvården och hänvisar till bland annat en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum. Utskottets borgerliga ledamöter reserverar sig.
Det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som nu gör gemensam sak med Sverigedemokraterna i socialutskottet. Samtliga vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom med riktlinjer för personalbemanning. Det formella tillkännagivandet kommer fredagen den 17 december då utskottets ledamöter väntas rösta ja till regeringen budgetproposition om hälsa, vård och omsorg.
I den motion som de fyra oppositionspartierna ställer sig bakom framhålls att personaltätheten i äldreomsorgen inte kan vara hur låg som helst – det finns en gräns där äldre människor far direkt illa. Samtidigt betonas att Socialstyrelsen inte ska ta fram riktlinjer för en "miniminivå" utan "för en god äldreomsorg med en personaltäthet som låter äldre människor följa sin egen dygnsrytm, där tid finns för både varje enskild person och för gemensamma aktiviteter".
Motionen stödjer sig på en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum (se högerspalt) som, enligt motionens författare, visar att det är fullt möjlig att fastställa riktlinjer för lämplig bemanning vid demenssjukdom.
- Riktlinjerna kommer fungera som ett stöd för kommunerna att veta hur de ska bemanna sina demensboenden. Detta ger en tydlighet till kommunerna och skapar också likvärdighet runt om i landet och en bättre demensvård, säger Lena Hallengren (s), vice ordförande i socialutskottet.
De borgerliga ledamöterna – från M, FP, C och KD – menar att utskottsmajoriteten misstolkar Äldrecentrums rapport. De menar att rapporten tvärtom framhåller att lämplig bemanning inte kan översättas till norm eftersom en anpassning bör ske till lokala förhållanden. Såväl lokala förhållanden som de boendes individuella behov varierar mellan olika vård- och omsorgsboenden.
Kenneth Johansson (c), ordförande i socialutskottet, är kritisk till de "rödgrönas" hållning även av andra skäl. Den motion från Vänsterpartiet som samtliga oppositionspartier nu står bakom föregicks av en motion från Sverigedemokraterna med samma huvudbudskap.
– Det är upprörande att Socialdemokraterna tre månader efter valet verkar ha glömt allt vad de sade i valrörelsen om att de aldrig någon gång, någonstans eller på något sätt skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, säger han i tidningen Dagens samhälle.
Magnus Westlander
Det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som nu gör gemensam sak med Sverigedemokraterna i socialutskottet. Samtliga vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom med riktlinjer för personalbemanning. Det formella tillkännagivandet kommer fredagen den 17 december då utskottets ledamöter väntas rösta ja till regeringen budgetproposition om hälsa, vård och omsorg.
I den motion som de fyra oppositionspartierna ställer sig bakom framhålls att personaltätheten i äldreomsorgen inte kan vara hur låg som helst – det finns en gräns där äldre människor far direkt illa. Samtidigt betonas att Socialstyrelsen inte ska ta fram riktlinjer för en "miniminivå" utan "för en god äldreomsorg med en personaltäthet som låter äldre människor följa sin egen dygnsrytm, där tid finns för både varje enskild person och för gemensamma aktiviteter".
Motionen stödjer sig på en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum (se högerspalt) som, enligt motionens författare, visar att det är fullt möjlig att fastställa riktlinjer för lämplig bemanning vid demenssjukdom.
- Riktlinjerna kommer fungera som ett stöd för kommunerna att veta hur de ska bemanna sina demensboenden. Detta ger en tydlighet till kommunerna och skapar också likvärdighet runt om i landet och en bättre demensvård, säger Lena Hallengren (s), vice ordförande i socialutskottet.
De borgerliga ledamöterna – från M, FP, C och KD – menar att utskottsmajoriteten misstolkar Äldrecentrums rapport. De menar att rapporten tvärtom framhåller att lämplig bemanning inte kan översättas till norm eftersom en anpassning bör ske till lokala förhållanden. Såväl lokala förhållanden som de boendes individuella behov varierar mellan olika vård- och omsorgsboenden.
Kenneth Johansson (c), ordförande i socialutskottet, är kritisk till de "rödgrönas" hållning även av andra skäl. Den motion från Vänsterpartiet som samtliga oppositionspartier nu står bakom föregicks av en motion från Sverigedemokraterna med samma huvudbudskap.
– Det är upprörande att Socialdemokraterna tre månader efter valet verkar ha glömt allt vad de sade i valrörelsen om att de aldrig någon gång, någonstans eller på något sätt skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, säger han i tidningen Dagens samhälle.
Magnus Westlander
Sveriges riksdag
Relaterade artiklar
Behov på undantag när bemanningen är låg » (Äldrecentrums rapport)
Vanligt med inlåsning på landets demensboenden »
Rapport från oanmäld nattlig tillsyn
Läs Socialstyrelsens beslut för samtliga 90 boende » (Socialstyrelsens webb)
Läkemedelsstudie får kritik
Läkarna i Västerbotten ordinerar betydligt oftare symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom än sina kollegor i Örebro och Skåne.
De regionala skillnaderna är stora i förskrivning av alzheimerläkemedel. Det visar en kartläggning från IMS Health som Svenskt Demenscentrum tidigare rapporterat om, se Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort ».
Nu kritiseras studien i Dagens medicin av fyra distriksläkare som anser den vara en partsinlaga (beställaren är LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige. Kritiken bemöts i sin tur av en rad experter. Läs debatt på Dagens Medicins webbplats » (nytt fönster)
De regionala skillnaderna är stora i förskrivning av alzheimerläkemedel. Det visar en kartläggning från IMS Health som Svenskt Demenscentrum tidigare rapporterat om, se Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort ».
Nu kritiseras studien i Dagens medicin av fyra distriksläkare som anser den vara en partsinlaga (beställaren är LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige. Kritiken bemöts i sin tur av en rad experter. Läs debatt på Dagens Medicins webbplats » (nytt fönster)
Stefan Sauk söker kreativ hjälp
Alzheimerfonden gör nystart och tar nya grepp i insamlingsarbetet. Syftet är mer pengar till forskning och till lägsta möjliga kostnad. Fondens ordförande Stefan Sauk bjuder nu in DesignSverige till tävling om ny logotype.
Logotypen ska förmedla hopp, forskning och seriositet. Den ska fungera i såväl färg som svart/vitt, i digitala medier och i print i varierande format. Den nya logotypen ska leda Alzheimerfondens nystart. Därför finns alla möjligheter att tänka nytt och fritt. Men viktigt är tydligheten eftersom logotypen måste fungera i alla medier och synas i bland annat ”logo-rallyn” som hos Svenska PoskodLotteriet.
Vinnande bidrag premieras med 10.000 kr. Bidragen ska vara inlämnade senast den 15 januari 2011.
Mer information finns på www-alzheimerfonden.se »
Logotypen ska förmedla hopp, forskning och seriositet. Den ska fungera i såväl färg som svart/vitt, i digitala medier och i print i varierande format. Den nya logotypen ska leda Alzheimerfondens nystart. Därför finns alla möjligheter att tänka nytt och fritt. Men viktigt är tydligheten eftersom logotypen måste fungera i alla medier och synas i bland annat ”logo-rallyn” som hos Svenska PoskodLotteriet.
Vinnande bidrag premieras med 10.000 kr. Bidragen ska vara inlämnade senast den 15 januari 2011.
Mer information finns på www-alzheimerfonden.se »
Fullsatt på konferens om socialt innehåll
Musik, bakning och trädgård kan stimulera sinnena och motverka passivitet. Men för många demenssjuka kan det betyda ännu mer att få hjälp att utföra vardagssysslorna i sin egen takt. Det var ett av budskapen från Svenskt Demenscentrums konferens i Göteborg.
Konferensen arrangerades tillsammans med Socialstyrelsen i en fullsatt sal på hotell Riverton. Under temat Socialt innehåll i demensvård och -omsorg. Vad? Varför? Hur? behandlades vårdarbetets sociala dimensioner.
Det är väl känt att olika aktiviteter kan stimulerar sinnena och stärka självkänslan hos demenssjuka personer. Nu har även en enad expertis pekat på detta som en av omsorgens centrala uppgifter. Att erbjuda möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet, har högsta prioritet enligt Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Det framhöll Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, i sitt inledningsanförande.
Vårdhundar, vårdarsång, trädgård och taktila dockor är bara några av de utvecklingsprojekt som pågår i landet. Niklas Bjurström, Socialstyrelsen, som arbetat med statliga stimulansmedel i många år är imponerad över den kreativitet som finns.
– Utvecklingsarbetet är viktigt för att göra vårdarbetet attraktivt. Och kreativiteten måste komma underifrån, betonade han.
Inger Dahlenborg, arbetsterapeut, fick en lång applåd för sin föreläsning som kretsade kring aktiviternas förutsättningar. Ge hjärnan arbetsro och hitta det unika i varje människa, uppmanade hon. Det har en trio i Stockholm tagit fasta på. Hornskroksmodellen utgår från den enskildes livshistoria, det är den som ger uppslag t ex att ge den numera demenssjuka kallskänkan möjlighet att göra snittar.
En rad andra spännande utvecklingsprojekt presenterades, t ex att införa salutogen omsorg, ett arbetssätt som Göteborgs kommun tagit ett centralt beslut om. Personal från Rågsved visade vad som händer när grå förortsbetong förvandlas till en prunkade oas för de äldre. Och demenssjuksköterskan Ove Fransson berättade om ”herrgruppen”, för yngre män med demenssjukdom, på Öland.
Vilken aktivitet som är att föredra behandlades på ett smula lekfullt sätt i Juryn har ordet. Niklas Bjurström lade fram tre utvecklingsprojekt – samtliga faktiska ansökningar om stimulansmedel – för en jury bestående av en rad experter på vård och omsorg. Juryn kommenterade projekten och korade sedan en vinnare. När konferensdeltagarna sedan fick rösta blev vinnaren en annan.
Under konferensen betonades återkommande vikten av att komma ihåg att social aktivitet inte är ett självändamål. Det är till för personen med demenssjukdom, inte de anhöriga eller personalen. Att ordna en sommarfest kan stimulera sinnena men många gånger är den bästa aktiviteten att hjälpa den demenssjuke att utföra vardagssysslorna i sin egen takt.
Magnus Westlander
Konferensen arrangerades tillsammans med Socialstyrelsen i en fullsatt sal på hotell Riverton. Under temat Socialt innehåll i demensvård och -omsorg. Vad? Varför? Hur? behandlades vårdarbetets sociala dimensioner.
Det är väl känt att olika aktiviteter kan stimulerar sinnena och stärka självkänslan hos demenssjuka personer. Nu har även en enad expertis pekat på detta som en av omsorgens centrala uppgifter. Att erbjuda möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet, har högsta prioritet enligt Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Det framhöll Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, i sitt inledningsanförande.
Vårdhundar, vårdarsång, trädgård och taktila dockor är bara några av de utvecklingsprojekt som pågår i landet. Niklas Bjurström, Socialstyrelsen, som arbetat med statliga stimulansmedel i många år är imponerad över den kreativitet som finns.
– Utvecklingsarbetet är viktigt för att göra vårdarbetet attraktivt. Och kreativiteten måste komma underifrån, betonade han.
Inger Dahlenborg, arbetsterapeut, fick en lång applåd för sin föreläsning som kretsade kring aktiviternas förutsättningar. Ge hjärnan arbetsro och hitta det unika i varje människa, uppmanade hon. Det har en trio i Stockholm tagit fasta på. Hornskroksmodellen utgår från den enskildes livshistoria, det är den som ger uppslag t ex att ge den numera demenssjuka kallskänkan möjlighet att göra snittar.
En rad andra spännande utvecklingsprojekt presenterades, t ex att införa salutogen omsorg, ett arbetssätt som Göteborgs kommun tagit ett centralt beslut om. Personal från Rågsved visade vad som händer när grå förortsbetong förvandlas till en prunkade oas för de äldre. Och demenssjuksköterskan Ove Fransson berättade om ”herrgruppen”, för yngre män med demenssjukdom, på Öland.
Vilken aktivitet som är att föredra behandlades på ett smula lekfullt sätt i Juryn har ordet. Niklas Bjurström lade fram tre utvecklingsprojekt – samtliga faktiska ansökningar om stimulansmedel – för en jury bestående av en rad experter på vård och omsorg. Juryn kommenterade projekten och korade sedan en vinnare. När konferensdeltagarna sedan fick rösta blev vinnaren en annan.
Under konferensen betonades återkommande vikten av att komma ihåg att social aktivitet inte är ett självändamål. Det är till för personen med demenssjukdom, inte de anhöriga eller personalen. Att ordna en sommarfest kan stimulera sinnena men många gånger är den bästa aktiviteten att hjälpa den demenssjuke att utföra vardagssysslorna i sin egen takt.
Magnus Westlander
Ni som missade konferensen
En ny möjlighet kommer den 14 april 2011 då Socialt innehåll i demensvård och -omsorg arrangeras i Stockholm.
Läs mer
Exklusivt för konferensdeltagare »
Niklas Bjurström, Socialstyrelsen
Inge Dahlenborg, arbetsterapeut
Samtal under lunchen
Fariba Heydari, demens-
vårdutvecklare och Lotta Olofsson, arbetsterapeut
Nytt nationellt nätverk startat–SWEDAGE
Sverige liksom de flesta välfärdsländer står inför en gigantisk utmaning: att skapa goda sociala förutsättningar för att kunna åldras på bästa möjliga sätt. Därför startar nu en ny nationell plattform som ska ge möjlighet till kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg