Senaste nytt
Blir ert team i hemtjänsten årets vinnare?
Dags att söka 2009 års pris för bästa demensteam
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet utlyser tillsammans 2009 års pris på 50 000 kr. Priset går till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga men även kommunikationen mellan huvudmännen.
Vinnare av 2008 års pris för bästa hemtjänstteam i Sverige gick till Borlänge. Motiveringen löd: Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.
Känner ni att ert demensteam borde bli årets pristagare? Gör så här:
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 15 november vill vi att ni ska ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Datum och plats för prisutdelningen meddelas senare.
Vinnare av 2008 års pris för bästa hemtjänstteam i Sverige gick till Borlänge. Motiveringen löd: Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.
Känner ni att ert demensteam borde bli årets pristagare? Gör så här:
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 15 november vill vi att ni ska ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Datum och plats för prisutdelningen meddelas senare.
Borlänge demensteam tillsammans med (de tre i mitten) Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson, Drottning Silvia och äldreminister Maria Larsson.
Foto: Tomas Södergren
Gifta eller sambor löper mindre risk att få demens
Personer som i medelåldern är skilda, änkor eller änklingar löper dubbelt så stor risk att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Det visar en ny svensk-finsk studie som publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal.
Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.
I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.
De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Gunilla Nordberg
Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.
I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.
De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Gunilla Nordberg
Forskare hoppfulla om vaccin
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycke ...
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.
Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.
Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)
Nytt frågetest kan upptäcka alzheimer
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
...
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
Testet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".
Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.
TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.
Magnus Westlander
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
Testet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".
Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.
TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.
Magnus Westlander
Framtida alzheimer kan avläsas i ryggmärgsvätskan
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarn ...
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarna har på senare år försökt identifiera olika biomarkörer, det vill säga proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Nu visar en studie i tidskriften Lancet Neurology att det typiska mönster av biomarkörer som kallas CSF AD profile går att påvisas i ryggmärgsvätskan redan vid mycket lindrig minnestörning, innan störningen kan fångas av andra tester.
– De patienter som hade de typiska biomarkörförändringarna i sin ryggvätska hade en 27 gånger högre risk att försämras. Vi kunde också se att samtliga patienter med mild kognitiv störning som blev sämre och utvecklade Alzheimers hade dessa biomarkörförändringar i sin ryggvätska, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Forskningen ingår i det europeiska forskningsprojektet DESCRIPA. Studien omfattar prover från 168 patienter från sju europeiska länder. I studien kunde forskarna även koppla samman biomarköruppsättningen med andra fynd som är typiska för sjukdomen, t ex riskgenen APOE e4 och förtvining av hippocampus, den del av hjärnbarken som styr minnet.
– Fyndet att analys av biomarkörer i ryggvätska kan påvisa Alzheimer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen kommer att få en mycket stor betydelse om den nya typen av läkemedel som direkt kan bromsa sjukdomsförloppet visar sig ha en klinisk effekt, då det är viktigt att starta behandling innan hjärnförändringarna hunnit bli alltför uttalade, säger Kaj Blennow.
Magnus Westlander
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarna har på senare år försökt identifiera olika biomarkörer, det vill säga proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Nu visar en studie i tidskriften Lancet Neurology att det typiska mönster av biomarkörer som kallas CSF AD profile går att påvisas i ryggmärgsvätskan redan vid mycket lindrig minnestörning, innan störningen kan fångas av andra tester.
– De patienter som hade de typiska biomarkörförändringarna i sin ryggvätska hade en 27 gånger högre risk att försämras. Vi kunde också se att samtliga patienter med mild kognitiv störning som blev sämre och utvecklade Alzheimers hade dessa biomarkörförändringar i sin ryggvätska, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Forskningen ingår i det europeiska forskningsprojektet DESCRIPA. Studien omfattar prover från 168 patienter från sju europeiska länder. I studien kunde forskarna även koppla samman biomarköruppsättningen med andra fynd som är typiska för sjukdomen, t ex riskgenen APOE e4 och förtvining av hippocampus, den del av hjärnbarken som styr minnet.
– Fyndet att analys av biomarkörer i ryggvätska kan påvisa Alzheimer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen kommer att få en mycket stor betydelse om den nya typen av läkemedel som direkt kan bromsa sjukdomsförloppet visar sig ha en klinisk effekt, då det är viktigt att starta behandling innan hjärnförändringarna hunnit bli alltför uttalade, säger Kaj Blennow.
Magnus Westlander
Bolaget bakom Sex and the city gör alzheimerfilm
Amerikanska HBO, känt för en rad uppmärksammade TV-serier, gör en ambitiös satsning på Alzheimers sjukdom. Via TV-bolagets webbplats kan man se nyproducerad film om forskning, anhörigvård och andra aspekter av sjukdomen.
Under namnet The Alzheimer´s project har HBO satt strålkastarljuset på den demenssjukdom som påverkar närmare 5 miljoner amerikaner. Det sker i samarbete med bl a the National Institute on Aging som leder USA:s federala alzheimerforskning. Projektet utgångspunkt är att det finns anledning att vara hoppfull för framtiden, även om alzheimer idag är en obotlig sjukdom.
Inom ramen för projektet har HBO producerat ett tjugotal kort- och långfilmer, samtliga kan ses kostnadsfritt via bolagets webbplats (endast engelskt tal). Filmerna tar upp en rad olika aspekter av sjukdomen, från vad som händer i en alzheimersjuk hjärna och vetenskapliga framsteg till berättelser av barn till demenssjuka mor- och farföräldrar.
TV-bolaget HBO, eller Home Box Office, sänder ett flertal kanaler via amerikansk kabel-TV. Sändningarna är reklamfria och finnasieras genom abonnemangsavgifter. HBO ligger även bakom en rad populära och, i många fall, kritikerrosade serier, bl a Sopranos, Six feet under och Sex and the city.
Magnus Westlander
Under namnet The Alzheimer´s project har HBO satt strålkastarljuset på den demenssjukdom som påverkar närmare 5 miljoner amerikaner. Det sker i samarbete med bl a the National Institute on Aging som leder USA:s federala alzheimerforskning. Projektet utgångspunkt är att det finns anledning att vara hoppfull för framtiden, även om alzheimer idag är en obotlig sjukdom.
Inom ramen för projektet har HBO producerat ett tjugotal kort- och långfilmer, samtliga kan ses kostnadsfritt via bolagets webbplats (endast engelskt tal). Filmerna tar upp en rad olika aspekter av sjukdomen, från vad som händer i en alzheimersjuk hjärna och vetenskapliga framsteg till berättelser av barn till demenssjuka mor- och farföräldrar.
TV-bolaget HBO, eller Home Box Office, sänder ett flertal kanaler via amerikansk kabel-TV. Sändningarna är reklamfria och finnasieras genom abonnemangsavgifter. HBO ligger även bakom en rad populära och, i många fall, kritikerrosade serier, bl a Sopranos, Six feet under och Sex and the city.
Magnus Westlander
Se HBO:s filmer om alzheimer » (nytt fönster)
Svag koppling mellan stress och minnessvikt
Stress kan göra att man glömmer ibland. Men att stress kan leda till en varaktig försämring av minnet får inget stöd i en ny avhandling från Lunds universitet.
Stress och minnesproblem har på senare år diskuterats flitigt. Rubriker som "Stress kan leda till demens" har dykt upp i medierna. Men sambandet tonas ned i en avhandling av neuropsykolog Susanna Vestberg, forskare vid avdelningen för geriatrisk psykiatri vid Lunds universitet.
– Det finns ingen tydlig koppling mellan en hög stressnivå och en påtaglig och varaktig nedsättning av minnet. Åtminstone inte i den här studien, säger hon i ett pressmeddelande.
Susanna Vestberg, som försvarar sin avhandling den 12 juni, har följt 65 patienter som sökt sig till minnesmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund. De flesta upplevde stressymptom och uttryckte en oro över att drabbas av demens. Samtliga upplevde besvärande minnesnedsättning i sin vardag. Många var fortfarande yrkesaktiva och berättade om svårigheter att lära sig nya rutiner på arbetet, att komma ihåg namn eller var de hade lagt sina saker.
Efter utredningen visade det sig att endast hälften av patienterna hade minnessvikt. De båda grupperna skilde sig inte åt, varken vad gäller personlighetsdrag eller på symptom på ångest eller depressivitet. I båda grupperna fanns det personer med påtagliga stressymptom. Kvinnorna i studien kände sig mer stressade än männen.
– Men det finns ingen självklar koppling mellan stress och ett försämrat minne. När patienterna under utredningen i lugn och ro fick sitta ner fungerade minnet. Det som de här patienterna upplever tolkar jag istället som en situationsbetingad glömska, när de har för många bollar i luften samtidigt, vilket man inte klarar i längden.
Ingen patient i studien hade hade insjuknat i demens efter drygt ett års uppföljning. Däremot led många fortsatt av oro och nedstämdhet och var fortfarande sjukskrivna. Susanna Vestberg anser att avhandlingen visar vikten av att upplevda minnessvårigheter uppmärksammas, även bland personer i medelåldern.
– Patienterna i den här studien är en grupp som har svårigheter, men glädjande är att ungefär hälften av dem kände sig mindre oroliga efter att ha genomgått en utredning, oavsett om de hade en påtaglig minnesnedsättning eller inte. Förmodligen för att de fått en förklaring till sina svårigheter.
– De här patienterna finns inte bara på minnesmottagningar. De söker sig till vårdcentraler, företagshälsovården och psykiatrin. Det är viktigt för läkaren att känna till, att bakom oron och nedstämdheten kan dölja sig en rejäl minnessvikt, säger Susanna Vestberg.
Magnus Westlander
Stress och minnesproblem har på senare år diskuterats flitigt. Rubriker som "Stress kan leda till demens" har dykt upp i medierna. Men sambandet tonas ned i en avhandling av neuropsykolog Susanna Vestberg, forskare vid avdelningen för geriatrisk psykiatri vid Lunds universitet.
– Det finns ingen tydlig koppling mellan en hög stressnivå och en påtaglig och varaktig nedsättning av minnet. Åtminstone inte i den här studien, säger hon i ett pressmeddelande.
Susanna Vestberg, som försvarar sin avhandling den 12 juni, har följt 65 patienter som sökt sig till minnesmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund. De flesta upplevde stressymptom och uttryckte en oro över att drabbas av demens. Samtliga upplevde besvärande minnesnedsättning i sin vardag. Många var fortfarande yrkesaktiva och berättade om svårigheter att lära sig nya rutiner på arbetet, att komma ihåg namn eller var de hade lagt sina saker.
Efter utredningen visade det sig att endast hälften av patienterna hade minnessvikt. De båda grupperna skilde sig inte åt, varken vad gäller personlighetsdrag eller på symptom på ångest eller depressivitet. I båda grupperna fanns det personer med påtagliga stressymptom. Kvinnorna i studien kände sig mer stressade än männen.
– Men det finns ingen självklar koppling mellan stress och ett försämrat minne. När patienterna under utredningen i lugn och ro fick sitta ner fungerade minnet. Det som de här patienterna upplever tolkar jag istället som en situationsbetingad glömska, när de har för många bollar i luften samtidigt, vilket man inte klarar i längden.
Ingen patient i studien hade hade insjuknat i demens efter drygt ett års uppföljning. Däremot led många fortsatt av oro och nedstämdhet och var fortfarande sjukskrivna. Susanna Vestberg anser att avhandlingen visar vikten av att upplevda minnessvårigheter uppmärksammas, även bland personer i medelåldern.
– Patienterna i den här studien är en grupp som har svårigheter, men glädjande är att ungefär hälften av dem kände sig mindre oroliga efter att ha genomgått en utredning, oavsett om de hade en påtaglig minnesnedsättning eller inte. Förmodligen för att de fått en förklaring till sina svårigheter.
– De här patienterna finns inte bara på minnesmottagningar. De söker sig till vårdcentraler, företagshälsovården och psykiatrin. Det är viktigt för läkaren att känna till, att bakom oron och nedstämdheten kan dölja sig en rejäl minnessvikt, säger Susanna Vestberg.
Magnus Westlander
Kemisk förening kan avslöja tidig alzheimer
En upptäckt av japanska forskare väcker förhoppningarna om ett tidigt test för att avslöja Alzheimers sjukdom. Det handlar om en s k peptid, ett proteinliknande ämne, som finns i ryggmärgsvätskan.
Forskarna har funnit att peptiden finns i extra stora mängder hos personer som håller på att utveckla alzheimer, något som kan bidra till att diagnosen i framtiden kan ställas tidigare.
Ryggmärgsprov görs redan på många håll för att diagnosticera alzheimer men då i ett skede när skadorna på hjärnan är omfattande. Då mäts framför allt betamyloid 42, ett protein som finns i de senila placken som är typiska för sjukdomen. Det berättar Agneta Nordberg, överläkare vid minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
– Den här studien visar att det kanske finns mer känsliga ämnen att mäta. Just nu händer mycket inom den här forskningen. Om just japanernas nu upptäckta peptid visar på rätt väg, mot den åtråvärda tidiga diagnosen och tidiga effektivare behandlingen, får vidare forskning utvisa, säger hon i Vetenskapsradion.
Magnus Westlander
Forskarna har funnit att peptiden finns i extra stora mängder hos personer som håller på att utveckla alzheimer, något som kan bidra till att diagnosen i framtiden kan ställas tidigare.
Ryggmärgsprov görs redan på många håll för att diagnosticera alzheimer men då i ett skede när skadorna på hjärnan är omfattande. Då mäts framför allt betamyloid 42, ett protein som finns i de senila placken som är typiska för sjukdomen. Det berättar Agneta Nordberg, överläkare vid minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
– Den här studien visar att det kanske finns mer känsliga ämnen att mäta. Just nu händer mycket inom den här forskningen. Om just japanernas nu upptäckta peptid visar på rätt väg, mot den åtråvärda tidiga diagnosen och tidiga effektivare behandlingen, får vidare forskning utvisa, säger hon i Vetenskapsradion.
Magnus Westlander
Låg blodsockerhalt ökar demensrisken hos diabetiker
Ny forskning talar för att diabetiker bör undvika blodsockerfall. Personer med typ 2-diabetes som haft episoder av låg blodsockerhalt (hypoglykemi) löper en större risk att utveckla demens. Det visar en amerikansk studie i den medicinska tidskriften JAMA.
Forskarna har följt mer än 16000 personer med typ 2 diabetes under perioden 1989 till 2002. Under denna period vårdades 1465 av dessa på sjukhus eller erhöll akut sjukvård på grund av svår hypoglykemi. Ingen av dessa hade år 2002 diagnostiserats med demenssjukdom eller kognitiv nedsättning. Samtliga deltagare i studien följdes därefter fram till 2007 avseende kognition och utvecklande av demenssjukdom.
Resultatet visar att bland de personer som haft minst en episod av låg blodsockerhalt ökade risken för demens med 26 procent jämfört med personer som inte hade haft motsvarande episod. Risken att insjukna i demenssjukdom ökade ännu mer vid två och tre episoder av låg blodsockerhalt. Dessa resultat stod sig även när forskarna justerade för faktorer som kunde påverka resultaten som exempelvis ålder, kön, BMI och hur låg tid de hade haft diabetessjukdomen.
De amerikanska forskarna undersökte även om det fanns ett omvänt orsakssammanhang, d v s om diabetiker med begynnande demenssjukdom löper större risk att drabbas av låg blodsockerhalt på grund av att de missköter diabetesmedicineringen. Forskarna tittade därför specifikt på hypoglykemi-episoder hos de medelålders deltagarna i studien, där demenssjukdom normalt inte brukar debutera. Även hos dessa var episoder av lågt blodsocker kopplat till ökad risk för demens senare i livet.
Resultaten av studien gör att man enligt författarna bör diskutera hur effektivt man ska behandla äldre personer med typ 2 diabetes. En alltför strikt behandling kan medföra att risken för demens ökar så mycket att det därför kanske inte är att eftersträva alltför en bra kontroll av blodsockerhalten. För att bekräfta dessa resultat behövs dock fler studier om sambandet mellan episoder av hypoglykemi och risken att insjukna i demenssjukdom.
Gunilla Nordberg
Forskarna har följt mer än 16000 personer med typ 2 diabetes under perioden 1989 till 2002. Under denna period vårdades 1465 av dessa på sjukhus eller erhöll akut sjukvård på grund av svår hypoglykemi. Ingen av dessa hade år 2002 diagnostiserats med demenssjukdom eller kognitiv nedsättning. Samtliga deltagare i studien följdes därefter fram till 2007 avseende kognition och utvecklande av demenssjukdom.
Resultatet visar att bland de personer som haft minst en episod av låg blodsockerhalt ökade risken för demens med 26 procent jämfört med personer som inte hade haft motsvarande episod. Risken att insjukna i demenssjukdom ökade ännu mer vid två och tre episoder av låg blodsockerhalt. Dessa resultat stod sig även när forskarna justerade för faktorer som kunde påverka resultaten som exempelvis ålder, kön, BMI och hur låg tid de hade haft diabetessjukdomen.
De amerikanska forskarna undersökte även om det fanns ett omvänt orsakssammanhang, d v s om diabetiker med begynnande demenssjukdom löper större risk att drabbas av låg blodsockerhalt på grund av att de missköter diabetesmedicineringen. Forskarna tittade därför specifikt på hypoglykemi-episoder hos de medelålders deltagarna i studien, där demenssjukdom normalt inte brukar debutera. Även hos dessa var episoder av lågt blodsocker kopplat till ökad risk för demens senare i livet.
Resultaten av studien gör att man enligt författarna bör diskutera hur effektivt man ska behandla äldre personer med typ 2 diabetes. En alltför strikt behandling kan medföra att risken för demens ökar så mycket att det därför kanske inte är att eftersträva alltför en bra kontroll av blodsockerhalten. För att bekräfta dessa resultat behövs dock fler studier om sambandet mellan episoder av hypoglykemi och risken att insjukna i demenssjukdom.
Gunilla Nordberg
Läs engelsk sammanfattning av studien » (nytt fönster)
D-vitamin kan förebygga demenssjukdom
Forskare vid universitetet i Manchester, England, har tillsammans med forskarkollegor i Europa, visat att det finns ett samband mellan låga halter av D-vitamin och minnessvårigheter hos medelålders och äldre män.
Den nya studien kommer att publiceras i det senaste numret av den medicinska tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry. Forskare vid åtta olika forskningcentran i Europa har följt mer än 3000 män i åldrarna 40 till 79 år.
Resultatet visar att de i studien som hade höga halter av D vitamin presterade bättre på minnestester än de med låga halter. Studien visar att bibehållen nivå av D vitamin kan ha betydelse för att förhindra försämrad hjärnfunktion. Det behövs dock mer forskning för att undersöka om vitamin D kan minska risken för demens.
Vitamin D påverkar balansen av kalcium och fosfat i blodet och är bra för skelettbildning och tandbildning. Engelska sjukan orsakas av brist på detta vitamin. Allt mer forskning talar för att det kan ha en roll i långt fler sjukdomar än benskörhet. Infektionssjukdomar och hjärtsjukdomar är exempel på sjukdomstillstånd som kan ha samband med brist på vitamin D.
D vitamin bildas i huden när den utsätts för solljus, men finns även i mat t ex fet fisk, lever och mejeriprodukter. Äldre personer har nedsatt förmåga att ta upp vitaminet genom huden vid solbestrålning och bör därför tänka på att äta förståndig kost.
Gunilla Nordberg
Den nya studien kommer att publiceras i det senaste numret av den medicinska tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry. Forskare vid åtta olika forskningcentran i Europa har följt mer än 3000 män i åldrarna 40 till 79 år.
Resultatet visar att de i studien som hade höga halter av D vitamin presterade bättre på minnestester än de med låga halter. Studien visar att bibehållen nivå av D vitamin kan ha betydelse för att förhindra försämrad hjärnfunktion. Det behövs dock mer forskning för att undersöka om vitamin D kan minska risken för demens.
Vitamin D påverkar balansen av kalcium och fosfat i blodet och är bra för skelettbildning och tandbildning. Engelska sjukan orsakas av brist på detta vitamin. Allt mer forskning talar för att det kan ha en roll i långt fler sjukdomar än benskörhet. Infektionssjukdomar och hjärtsjukdomar är exempel på sjukdomstillstånd som kan ha samband med brist på vitamin D.
D vitamin bildas i huden när den utsätts för solljus, men finns även i mat t ex fet fisk, lever och mejeriprodukter. Äldre personer har nedsatt förmåga att ta upp vitaminet genom huden vid solbestrålning och bör därför tänka på att äta förståndig kost.
Gunilla Nordberg
Läs engelsk sammanfattning av studien » (nytt fönster)