I dag lever ungefär 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom. Men trots växande behov får bara 45 procent av patienterna i primärvården en demensdiagnos inom vårdgarantins 90 dagar. I specialistvården är andelen endast 30 procent.
– Det är oroande att människor tvingas leva i ovisshet under så lång tid. När människor tvingas vänta i månader påverkar det hela livet – relationer, trygghet och förmågan att planera framtiden, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson i ett pressmeddelande.
Fler fullständiga demensutredningar
Utgångspunkten för Socialstyrelsens utvärdering har varit hur väl kommuner och regioner följer de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Positiva delar som lyfts fram är bland annat att allt fler får en fullständig demensutredning inom primärvården. Det handlar om 88 procent vilket är en betydligt högre andel än vid den tidigare utvärderingen från 2018.
En brist i demensutredningarna är att endast var femte patient i primärvården, och varannan i specialistvården, får en strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning. En sådan är central för att kunna utforma lämpliga insatser anser Socialstyrelsen.
Personcentrerad vård vanligare
Personcentrerad vård utvecklas positivt på särskilda demensboenden, där åtta av tio använder sig av levnadsberättelser i arbetet. Hemtjänsten ligger däremot långt efter på detta område. Läkemedelsbehandlingen varierar kraftigt mellan regioner och mellan socioekonomiska grupper. Här har skillnaderna ökat sedan förra utvärderingen.
Socialstyrelsen lyfter även fram samarbetet mellan kommuner och regioner som behöver stärkas. Många uppger brist på läkarkontakter och för få platser i särskilda boenden, samtidigt som utvecklingen av multiprofessionella demensteam står stilla eller till och med går bakåt. Inom området anhörigstöd syns vissa förbättringar inom hälso- och sjukvården medan kommunernas insatser ligger kvar på låga nivåer.