Beskedet från Bryssel har dröjt men var inte överraskande. Redan i november 2024 gav en vetenskaplig expertgrupp, tillsatt av den Europeiska läkemedelsmyndigheten, ett positivt besked: nyttan av Leqembi ansågs väga tyngre än riskerna för biverkningar. Den 16 april gav till slut EU-kommissionen klartecken till att bolagen Bioarctic och Eisai får börja marknadsföra Leqembi i Sverige och övriga EU.
Godkännande med begränsningar
Med godkännandet följer dock en rad begränsningar. Endast personer i tidig fas av sjukdomen kan komma ifråga för Leqembi. Personer som har flera andra sjukdomar, vid sidan av alzheimer, eller en dubbel uppsättning av riskgenen ApoE4 kommer inte att kunna få läkemedlet ordinerat.
Leqembi är inget botemedel mot alzheimer men kan bromsa sjukdomsförloppet något. Även om långtifrån alla som är drabbade av denna svåra sjukdom kan bli aktuella för behandling måste läkemedlet ses som en stor framgång även för forskarsamhället, inte minst svensk alzheimerforskning. Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt har spelat en avgörande i utvecklingen av antikroppen lekanemab.
Leqembi i Sverige
Om och när Leqembi blir tillgängligt via den svenska offentliga sjukvården är ännu oklart. Men förhandlingar har sannolikt redan påbörjats mellan det svenska bolaget Bioarctic och NT-rådet som upphandlar läkemedel för landets regioner. Kostnaderna för regionerna kan bli höga. I USA uppgår priset för Leqembi till närmare 300 000 kr per patient och år. Dessutom tillkommer behandlingskostnader, bland annat för att läkemedlet behöver ges intravenöst varannan vecka.