Idén till studien föddes när Antonios Tsertsidis, universitetslektor och filosofie doktor i informatik vid Högskolan i Borås, funderade över sin mormor i Grekland. Hans mamma hade tagit hand om mormodern, som drabbats av demenssjukdom, och just avsaknaden av digital teknik som kognitivt stöd satte igång ett samtal. Antonios Tsertsidis fick kontakt med Anna Leion via Svenskt Demenscentrum, dit han vände sig för att presentera sig själv och sin forskning.
– Det var ett outforskat område när det gäller personer med demenssjukdom. Och när jag har tagit upp ämnet med kollegor så har de nästan skrattat åt det och menat att det inte finns tid. Jag blev helt enkelt triggad att fördjupa mig i ämnet, säger Anna Leion.
Fokus på fyra områden
Studien startade med en enkätundersökning i syfte att få en större översyn. Den skickades ut via Svenskt Demenscentrum och via Linkedin. Därefter kompletteras materialet med djupare intervjuer. Totalt intervjuade Anna Leion och Antonios Tsertsidis nio arbetsterapeuter från olika delar av Sverige. Gemensamt var att samtliga hade flera års erfarenhet av demensvård och välfärdsteknik. Intervjuerna fokuserade främst på fyra områden.
– Vi undersökte hur behoven bedöms, vilka teknikval som görs, hur tekniken införs och används, samt hur uppföljningen sker. Det sistnämnda är väldigt viktigt, säger Anna Leion.
Utvecklingen går snabbt
Studien har publicerats i den ansedda brittiska forskningstidskriften Disability and rehabilitation. Även om den omfattar en mindre grupp arbetsterapeuter, så står det klart att det krävs större kunskap i hur rätt hjälpmedel kan hittas och därefter användas. Det krävs också att man många gånger tänker utanför boxen.
– Utvecklingen går vansinnigt fort och tyvärr ligger det förskrivningsbara sortimentet långt efter det som finns på marknaden. Här kan vi titta på mer på befintlig teknik som finns runt personerna, exempelvis alla typer av smarta hem-lösningar som elektroniska lås och gps-larm. Och vi kan också bli bättre på att tipsa om bra produkter som finns att köpa, säger Anna Leion.
Lyckad användning en win-win
Att välfärdstekniken kommer att få en ökad betydelse är Anna Leion övertygad om. Samtidigt som antalet personer med demenssjukdom ökar, så har vården och omsorgen fortsatt svårt att rekrytera personal. Dessutom finns det pengar att spara i ökad välfärdsteknik. En lyckad användning av hjälpmedel som förlänger vistelsen i det egna hemmet i stället för en flytt till ett boende, innebär en stor besparing för samhället.
– Och inte minst bibehålls självständigheten för den enskilde, vilket är viktigt för människovärdet, säger Anna Leion.
Efterlyser riktlinjer
Studien har gett Anna Leion och Antonios Tsertsidis blodad tand. Framöver vill hon följa upp den genom att intervjua ännu fler arbetsterapeuter och även koppla ihop forskningen med fackförbundet Sveriges arbetsterapeuter. Under resans gång har de även blivit varse om att problemet är betydligt större än de anande. Anna Leion menar att forskningen skulle behöva breddas. Bland annat vill hon titta närmare på mer på närliggande områden som verksamheters påverkan, myndigheters direktiv och leverantörernas roll.
– Jag skulle vilja samla alla som har kunskap inom området och följa upp de olika stegen vi har tittat på. Sedan skulle jag vilja att vi tar fram riktlinjer och sprida den kunskapen. För det är en sak att peka på problem, en annan att hitta lösningar.
Text: Juan Martinez
Den vetenskapliga artikeln i Disability and rehabilitation »