Det var knappt en stol ledig i Celsiussalen i Ingenjörshuset när förmiddagen rivstartade med att Alma Fager, Silviasjuksköterska och strategisk sjuksköterska för kognitiva sjukdomar i Helsingborg, och Ann-Marie Westerlund, demenssköterska och demenssamordnare i Region Västernorrland, berättade om hur sömlös vård går till i praktiken.
– Vårdplanen vill jag slå ett extra slag för. Hade personerna haft cancer hade de gått hem med en vårdplan, men de här personerna som kanske inte kommer ihåg vad doktorn sa, de får ofta ingen vårdplan, sa Ann-Marie Westerlund och uppmanade alla att ladda ner vårdplanen från Svenskt Demenscentrums hemsida och anpassa den efter den egna verksamheten.
Egen version av SDC:s formulär
Alma Fager framhöll att Helsingborg har utvecklat sin egen version av SDC:s kontaktformulär vid misstanke om kognitiv svikt.
– I nästa steg, när personen har kommit till vårdcentral eller specialistmottagning och fått sin diagnos, skickas ett diagnosintyg till kommunen om personen samtycker. Intyget talar om för kommunen att här finns en person som har fått en diagnos och vill ha kontakt.
– Här kan jag kan skryta lite om region Skåne. Där håller man på och ser till att det här kommer in i dokumentationssystemet, så att det är lätt att knappa in. För det här ska inte vara något dokument som ligger i en byrålåda, sa Alma Fager.
Efter en bensträckare till fika och kaffe fick åhörarna ta del av de senaste rönen inom läkemedelsbehandling. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, poängterade att framtidens behandling mot Alzheimers sjukdom sannolikt ligger i tidig diagnostik, kombinationsbehandlingar och förebyggande insatser.
– Målet är att enklare kunna identifiera personer i ett betydligt tidigare skede för att kunna sätta in behandling innan sjukdomen börjar, sa Maria Eriksdotter.
Hon berättade vidare att forskningen inom demensområdet går snabbt framåt och att ett stort antal läkemedelsstudier pågår världen över. Maria Eriksdotter lyfte även fram vikten av de svenska kvalitetsregistren, SveDem och BPSD-registret, som starkt bidragit till kunskapen om demenssjukdomar.
Beroendeställning ökar risken för våld
Lena Östlund, lärare och forskare på hälsohögskolan i Jönköping, höll ett föredrag om äldre personers utsatthet för våld i nära relationer. Hon pekade på att bland annat det psykiska våldet mot äldre kan se annorlunda ut i jämförelse med hur det kan te sig i andra åldersgrupper.
– Det kan vara svårare att upptäcka och vara mer subtilt. Det kan handla om att man isolerar en person, förminskar någon, talar över huvudet på en person eller helt enkelt förvägrar någon rätten att bestämma över sitt eget liv.
Vidare pekade Lena Östlund på de vanligaste riskfaktorerna för att utsättas för våld. Den kanske starkaste är omständigheten att en person är i beroendeställning till andra, vilket fallet ofta kan vara med personer som drabbas av kognitiva sjukdomar.
Jenny Salaj är samordnare för beredskapsfrågor i Stockholms stift, Svenska kyrkan. Hon har en bakgrund inom försvarsdepartementet och gav åhörarna en uppdatering om säkerhetsläget samt krisberedskapsläget i Sverige.
– Det pågår en mental förflyttning i hela samhället från att tala enbart om kris till att tala om krig. Och det handlar om att bygga en sådan robusthet och motståndskraft att det ska verka avskräckande från att anfalla i vårt närområde.
Den egna beredskapen viktig
Hon liknade återuppbyggnaden av totalförsvaret vid en nybyggaranda och uppmanade åhörarna att vara med i olika forum så att exempelvis personer med kognitiva sjukdomar och deras anhöriga tas med i planeringen. Jenny Salaj betonade vidare åhörarnas roll vid en allvarlig kris eller krigssituation.
– Alla ni som sitter här är vad man kallar ”first line responders”. Ni måste fungera i era roller om vi skulle få ett krigsläge i Sverige. Och då är det viktigt att se över den egna situationen. Det kanske låter torrt, men det gäller att se över den egna beredskapssituationen, sa Jenny Salaj och pekade på att ett antal boenden påbörjat ett arbete med de frågorna.
På plats i environgerna utanför Celsiussalen fanns även ett 15-tal utställare, alla verksamma inom demensområdet. Nästa års upplaga av Stockholms Demensdag är planerad att gå av stapeln den 21 september. Arrangörer är Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.