Hallå där, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet! Du tilldelas Bengt Winblads pris 2026 av Svenska läkaresällskapet för din forskning om alzheimer och demenssjukdomar.
Hur känns det?
– Det känns fantastiskt! Jag är glad, stolt och känner mig hedrad.
Hur firar du det här?
– Jag tänkte bjuda min forskargrupp på lite bubbel.
Varför får du priset?
– Dels för min forskning om tillväxtfaktorn NGF som terapi vid Alzheimers sjukdom, där jag genomfört en världsunik cellterapistudie. En kapsel med celler som frisatte proteinet NGF opererades in i hjärnan på personer med Alzheimers sjukdom. Jag kunde visa att NGF hade positiva effekter och att NGF är en möjlig behandlingsstrategi att utveckla.
– Parallellt har jag lett och utvecklat SveDem, Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, till världens största kvalitetsregister om demenssjukdomar som idag omfattar fler än 150 000 personer. Jag är stolt över att registret har bidragit till att förbättra kvaliteten i demensvården och till ökad kunskap om hur samsjuklighet och andra läkemedel påverkar vår kognitiva förmåga och vården av personer med demenssjukdomar.
– Jag har också visat att de nuvarande demensläkemedlen mot Alzheimers sjukdom, kolinesterashämmarna, är kopplade till en långsammare försämring av kognitionsförmågan. Dessutom är behandlingen kopplad till minskad dödlighet, minskad risk för hjärtkärlsjukdom, stroke och njursvikt.
Hur förklarar du på en middag bland icke-medicinare vad du forskar om?
– Jag brukar säga att jag forskar om att få fram nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom där jag forskar på ett protein, NGF, som förbättrar överlevnaden och funktionen hos nervceller som är särskilt viktiga för minnet. Jag berättar också om kolinesterashämmarna, att de har positiva effekter på den kognitiva förmågan samt att de minskar risken för hjärtkärlsjukdom och död, och att de borde användas i större utsträckning.
Hur blir nästa steg i ditt forskningsarbete?
– Min cellterapistudie med NGF var positiv, men metoden är riskfylld så nu försöker jag hitta andra sätt att tillföra NGF till hjärnan. Nästa steg är att fortsätta utvecklingen av metoder för att få NGF in i hjärnan via näsan eller över blodhjärnbarriären. Framtidens behandling av Alzheimers sjukdom tror jag är kombinationsbehandling med flera läkemedel som påverkar olika mekanismer. Därför skulle jag vilja studera effekterna på den kognitiva förmågan när en kombination av kolinesterashämmare och NGF används vid behandling.
Pris till Umeåforskare
Även Hugo Lövheim, professor vid Umeå universitet, prisas för sin forskning. Han tilldelas Inga Sandeborgs pris av Svenska Läkaresällskapet för sina studier på sambandet mellan herpesvirus och Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis. Att tilldelas Inga Sandeborgs pris är uppmuntrande och ger ny energi att fortsätta arbetet. Jag hoppas att fler forskare intresserar sig för kopplingen mellan infektioner och Alzheimers sjukdom, säger Hugo Lövheim, professor i geriatrik, Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Inga Sandeborgs pris delas ut vartannat år till den eller de som gjort sig bäst förtjänta genom vetenskapliga arbeten rörande Alzheimers sjukdom eller andra degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet. Pristagaren belönas med 130 000 kronor.
Hela pressmeddelandet från Svenska Läkaresällskapet »
Foto: Ulf Sirborn (Maria Eriksdotter) och Mattias Pettersson (Hugo Lövheim)