UTBILDNING

När Catherine Wemming svarade rätt på sista frågan i kunskastestet blev hon den 20 000:e personen att genomföra webbutbildningen Demens ABC. Svenskt Demenscentrum gratulerar och bjuder henne till Silviahemmets inspirationsdag i mars nästa år.

bild på Catherine WemmingCatherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö. 

Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?

– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.

Vad är din uppfattning om Demens ABC?

– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?

Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?

– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.

Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?

– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.

Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix  


Publicerad: 2011-11-01, Uppdaterad: 2020-01-14

Hur rangordnas kommuner och län?

I tabellerna är kommunerna och länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Nollvision med det förväntade antalet demenssjuka i respektive kommun och län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika kommunerna och länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Publicerad: 2011-10-24, Uppdaterad: 2020-01-14

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Särskilt boende med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Publicerad: 2011-10-24, Uppdaterad: 2020-01-14

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Sjukhus med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Publicerad: 2011-10-24, Uppdaterad: 2020-01-14

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Hemtjänst med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Publicerad: 2011-10-24, Uppdaterad: 2020-01-14

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Primärvård med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Publicerad: 2011-10-24, Uppdaterad: 2020-01-14

Demenscentrum tar fram nya webbutbildningar

Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.

– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.

Webbutbildningar kommer att tas fram för:

  • primärvård
  • slutenvård
  • äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
  • biståndshandläggare
  • anhöriga

I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.

Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.

Magnus Westlander

Demens ABC blev tredje bästa kompetenssatsning

Diplom Demens ABCDiplomen delades ut på e-Learninggalan den 24 mars på Nalen i Stockholm. Juryns motivering för Demens ABC lyder:

...för sin satsning på en reflekterande utbildning för stora målgrupper där behovet är enormt och resurserna små. Äldre är oftast inte en prioriterad grupp, men denna utbildning på nätet byggd kring Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid demenssjukdom finns nu ett utbildningsverktyg som når ut till alla inom vård och omsorg, liksom till den stora gruppen anhöriga.

Blekinge utbildar sig i Demens ABC

I höstas antogs Blekinges demensriktlinjer efter att ha utarbetats av en arbetsgrupp i länet. Dessa är en anpassning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer till regionala förhållanden. Under 2011 ska riktlinjerna implementeras, det vill säga förankras och börja tillämpas av personal på alla nivåer inom landsting och kommun. Förutsättningarna att lyckas är goda, tycker Mats Wennstig, projektledare FoU-äldre vid Blekinge kompetenscentrum.

– Blekinge är ett litet län. Vi har fem kommuner med ett invånarantal som spänner mellan 15 000 och 65 000. Litenheten tillsammans med det länsgemensamma FoU-arbetet underlättar gemensamma satsningar av detta slag, säger han.

All vårdpersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska gå webbutbildningen Demens ABC. Det har beslutats på central nivå i Blekinges samtliga kommuner. I slutet av av januari togs ett första steg i denna ambitiösa utbildningssatsning då tre inspirations- och utbildningsdagar hölls i Ronneby. Ca 400 deltagare lyssnade till bland andra Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, som föreläste om de nationella riktlinjerna.

– Det här var ett sätt att samla och inspirera de personer som ska fungera som handledare i denna process, bland andra chefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och Silviasystrar. Handledningen avser både det direkta genomförandet av kursen och den dagliga vården och omsorgen om personer med demens, säger Mats Wennstig.

Steg två i satsningen på att föra ut riktlinjerna handlar om att genomföra Demens ABC ute i verksamheterna. Tanken är att hela personalgruppen på den enskilda arbetsplatsen ska genomgå webbutbildningen under en sammanhängande period, våren eller hösten 2011. Reflektionsmöten planeras in efter två till tre genomförda kapitel. Mats Wennstig uppskattar att mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, berörs av utbildningssatsningen.

– Vid utbildningsdagen i Ronneby betonade vi värdet av att handledarna först genomgår Demens ABC innan de introducerar utbildningen i personalgruppen. Det är också viktigt att man får stöd av datorkunnig resursperson i arbetsgruppen, säger Mats Wennstig

Erfarenheterna har så här långt varit goda. Många i personalgrupperna har begränsad datorvana och undrar hur de ska klara en webbaserad kurs. Men när de väl är i gång har få problem med att klicka sig fram genom utbildningen berättar Mats Wennstig.

– En första avstämning kommer att göras i maj 2011. Då får vi se hur många som genomgått Demens ABC i länets olika verksamheter.

Magnus Westlander

Framtidens undersköterskor...

Kajsa Båkman utbildar sig till vårdlärare och gör sin praktik på Ross Tensta gymnasium. Här har hon introducerat webbutbildningen Demens ABC för eleverna på omvårdnadsprogrammet. Gensvaret har varit mycket positivt.

– Först har jag visat utbildningen på stor skärm, med datorn kopplad till projektorn. Vi har gått i genom hur man registrerar sig och genomfört det första kapitlet tillsammans. Sedan har eleverna i huvudsak arbetat självständigt och för det mesta utanför lektionstid, med mig som handledare. Många av eleverna har redan slutfört utbildningen och fått sitt diplom.

Demens ABC är en kostnadsfri webbutbildning och öppen för alla. Den vänder sig först och främst till vårdpersonal men enligt Kajsa Båkman fungerar den utmärkt även på gymnasienivå. Framförallt fyller den ett stort tomrum menar hon.

– Tyvärr är ju demenssjukdomar fortfarande ett lågprioriterade på landets vårdutbildningar och omvårdnadsprogrammet är verkligen inget undantag, säger hon.

Att Demens ABC är en webbaserad kurs är ingen nackdel för eleverna på Ross Tensta gymnasium som är ett IT-gymnasium. Flera har uttryckt att det är bra att man både får använda synen och hörseln, till skillnad från en lärobok som man bara läser. Eleverna har utan problem navigerat genom kapitlen – att alla har sin egen dator har varit en fördel för att kunna arbeta fritt och i sin egen takt.

– Svårigheterna har varit kopplade till språket, få av eleverna har svenska som modersmål. Ibland har jag fått hjälpa dem att förstå innehållet, till exempel frågorna i kunskapstestet, säger Kajsa Båkman.

Eleverna som går det treåriga omvårdnadsprogrammet blir undersköterskor när de är klara med utbildningen. Att ha ett diplom från Demens ABC kan vara en bra merit när de söker arbete inom vård och omsorg.

– Och detta är de väl medvetna om. Du må tro att de är stolta när de får sitt diplom, säger Kajsa Båkman.