UTBILDNING

I Lidköping har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC. Kontaktpersoner på varje arbetsplats hade en viktig funktion när utbildningssatsningen genomfördes. Ett lyckat upplägg berättar demenssamordnare Kerstin Sjöström.

I början av 2010 arrangerade kommunen tre informationsdagar med äldreomsorgens verksamhetschefer och de som hade utsetts till kontaktpersoner. Bland annat gick man tillsammans igenom ett av kapitlen i Demens ABC för att se hur webbutbildningen var upplagd.

De som hade utsetts till kontaktperson för utbildningen på sin arbetsplats ansvarade sedan för olika praktiska frågor.

Kerstin Sjöström, demens- samordnare i Lidköping

– De såg till att medarbetarna kom igång, löste eventuella inloggningsproblem och bokade mötestid för att diskutera reflektionsfrågorna i Demens ABC. Själv fungerade jag som coach och handledare åt kontaktpersonerna. Det fungerade faktiskt väldigt bra, säger hon.

Bakom sig hade Kerstin Sjöström ett uttalat stöd från både verksamhetschefer och politisk ledning. De såg Demens ABC som ett användbart verktyg när Lidköpings kommun skulle implementera de regionala demensriktlinjerna. Statliga stimulansmedel underlättade en utbildningssatsning på bred front.

– På så sätt fick vi pengar till att ta in vikarier när personal utbildade sig. En del valde att göra delar av utbildningen hemma vid datorn och den tid det tog i anspråk fick de kvitta mot arbc

Av Lidköpings 26 000 invånare har nästan 900 gått Demens ABC. Främst handlar det om tillsvidareanställda på äldrebonden och i hemtjänst.

– Men ambitionen har varit att alla som på något sätt kommer i kontakt med demenssjuka personer skulle gå utbildningen och faktum är att även en hel del administrativ personal och politiker har gått den, säger Kerstin Sjöström.

Kerstin Sjöström håller i den grundutbildning om demenssjukdomar, på 18 timmar, som alla nyanställda inom äldreomsorgen får. I den har nu Demens ABC bakats in.

– Det är roligt att se personalen ute på boenden och inom hemtjänst, hur de växer. Det visar hur viktig utbildning är för att höja statusen på yrket, säger hon.

Magnus Westlander

När Catherine Wemming svarade rätt på sista frågan i kunskastestet blev hon den 20 000:e personen att genomföra webbutbildningen Demens ABC. Svenskt Demenscentrum gratulerar och bjuder henne till Silviahemmets inspirationsdag i mars nästa år.

Catherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö. 

Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?

– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.

Vad är din uppfattning om Demens ABC?

– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?

Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?

– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.

Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?

– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.

Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix  

Hur rangordnas kommuner och län?

I tabellerna är kommunerna och länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Nollvision med det förväntade antalet demenssjuka i respektive kommun och län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika kommunerna och länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Särskilt boende med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Sjukhus med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%

Hur rangordnas länen?

I tabellerna är länen rangordnade efter ett index. Indextalen räknas ut genom att dividera antal utbildade i Demens ABC plus Hemtjänst med det förväntade antalet demenssjuka i respektive län. Ju fler utbildade i förhållande till antalet demenssjuka desto bättre placering.

Indextalen räknas om en gång i månaden. Pilarna under Trend visar hur placeringen ändrats från föregående månads mätning. Grön uppåtriktad pil = bättre placering, röd nedåtriktad pil = sämre placering.

Vad bygger statistiken på?

Det finns inga exakta uppgifter på antalet demenssjuka i Sverige. Utifrån en rad epidemiologiska studier har det totala antalet skattats till 150 000. I SBU-rapporten, Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2005) har Anders Wimo beräknat förekomst (prevalens) av demens i olika åldersgrupper (se nedan). Utifrån detta, och SCB:s befolkningsunderlag för 2018, har sedan antalet förväntade demenssjuka i de olika länen beräknats. 

Förekomst av demens i olika åldersgrupper (SBU-rapport):

60-64 år: 1%
65-69 år: 1,50%
70-74 år: 3%
75-79 år: 6%
80-84 år: 12%
85-89 år: 25%
90-94 år: 37%
     95-  : 48%