Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
- Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
- Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
- Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.
Patienter i tidig fas
Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.
Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar.
– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.
Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.
Text & bild: Magnus Westllander