Den amerikanska socialarbetaren Naomi Feil introducerade validation i Sverige i början av 1990-talet. Ordet valid härstammar från latin och betyder att göra giltig, göra gällande. I vardagligt tal använder vi ordet bekräftelse. Feils validationsmetod härstammar från humanistisk psykologi med tyngdpunkten på Erik H. Eriksons utvecklingsteori.
Förhållningsätt och metod
Validation är ett förhållningssätt och en metod i hur man kommunicerar med mycket gamla desorienterade personer, bl a med sent debuterad demenssjukdom. Konceptet innefattar vissa teoretiska grundantaganden, metoder för att kategorisera beteenden samt en uppsättning av specifika tekniker. Validation kan ske individuellt eller i grupp. Metoden omfattar verbal och icke verbal kommunikation, sinnes- och minnesstimulering.
Validation accepterar att den mycket gamla människan återvänder till sitt förflutna. Detta återvändande är en fråga om överlevnad. Den äldre människan måste ibland återupprätta sitt förflutna för att kunna avsluta och rättfärdiga sitt liv. Hon är också i behov att knyta ihop livets lösa trådar. Tidiga känslomässiga minnen ersätter det intellektuella tänkandet. När de kroppsliga förlusterna blir alltmer påtagliga, t ex nedsatt hörsel och syn, kan det psykologiska ta överhanden.
Validation är att erkänna en persons känslor som sanna, att det är en personlig syn på världen. Detta gör vi genom att vara lyhörda och bekräfta den gamla personens uttryck och känslor. Att ge stöd i dennes ”verklighet” möjliggör att vi hjälper personen att kanalisera och uttrycka det hon behöver få sagt i livets sista skede. Det ultimata målet med Validation är att återupprätta värdigheten för att kunna dö i frid.
Viktiga tekniker och symboler
Med bekräftelse stöder man och stärker självkänslan, vilket minskar risken för stress. Bekräftelse sker genom lyhördhet och respekt för det personliga uttrycket. Till hjälp har validationsarbetaren de s k teknikerna där kroppsspråket är viktigt. Grundläggande är ögonkontakt, en varm stämma, beröring av den grad och art, som personen själv önskar eller behöver för att hon skall släppa in dig i sin sfär. Andra tekniker är rörelse, dans, sång och musik. Ju längre framskriden demensutveckling desto större vikt bör läggas vid fysisk beröring och din röst.
För att förstå den demenssjuka personen behöver vi även förstå och kunna använda oss av symboler. Personer, objekt och rörelser kan symbolisera något eller någon som inte direkt kan uttryckas. En vårdare kan t ex bli bemött som en tidigare lärare eller chef som betytt något, på gott eller ont. Icke uttalade känslor kan på så sätt framträda.
Underlättar förståelse
Validation som förhållningssätt och metod hjälper personal och anhöriga att lättare förstå och klara av demenssjukas uttryck av oro, rädsla, sorg och ilska. Många har levt relativt lyckliga liv och håller fast vid invanda roller. De märker av ett försämrat minne, rörelseförmåga och kontroll av känslor. De har obearbetade känslor som de har behov av att uttrycka. Men om det inte finns någon, som lyssnar och bekräftar deras behov och känslor drar de sig tillbaka och blir alltmer inbundna.