Senaste nytt
Hög vilopuls kopplas till demenssjukdom
Att mäta vilopuls hos äldre kan vara ett sätt att upptäcka personer med högre risk för demenssjukdom. Det anser forskarna bakom en ny studie från Karolinska institutet.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
Vad händer med MMSE?
Efter att Svenskt Demenscentrum tog bort MMSE från webben hör många av sig med frågor. Här besvarar vi en del av dem och berättar hur vi går vidare.
Vad är MMSE?
MMSE står för Mini Mental State Examination och består av bland annat ett frågeformulär som ger en grov uppskattning av en persons kognitiva funktioner. Det rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för att att fånga upp förekomst av kognitiv svikt i basala demensutredningar. MMSE utvecklades under 1970-talet men har modifierats något under åren, bland annat utvecklades en svensk version (MMSE-SR) för snart 10 år sedan. Testet har länge kunnat laddas ned avgiftsfritt från olika webbplatser både i och utanför Sverige.
Varför kan jag inte längre ladda ned MMSE-protokollet?
På senare år har den amerikanska organisationen Psychological Assessment Resources (PAR) allt oftare hävdat sin upphovsrätt till MMSE och krävt licensavgift för att få använda testet. I våras fick vi en direkt uppmaning av PAR att ta bort MMSE-protokollet från Svenskt Demenscentrums webbplats, vilket vi också gjorde efter att ha rådfrågat juridisk expertis. För att få tillgång MMSE-protokollet hänvisar PAR till sin webbplats där det kan laddas ned mot avgift, https://www.parinc.com (nytt fönster)
Vi laddade ned MMSE för flera år sedan, får vi fortsätta använda det utan licens på vår arbetsplats?
Frågor om upphovsrätt är ofta komplicerade och Svenskt Demenscentrum saknar tyvärr juridisk kompetens för att ge råd i denna fråga. Vi rekommenderar att ni kontaktar högre chefer eller jurist inom er region eller kommun.
Finns det något alternativ till MMSE?
Svenskt Demenscentrum arbetar med frågan. Vi anser det vara av största vikt att svensk sjukvård har tillgång till ett enkelt avgiftsfritt kognitivt test för basala demensutredningar, ett test som är utvärderat och validerat. I våra grannländer, som också drabbats av PAR:s licenskrav, har man valt lite olika vägar.
I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa, ett test som redan används i Sverige men som är mer omfattande än MMSE och även kräver licensavgift. Danmark har istället ersatt MMSE med Basic, ett test som utvecklats inom landet.
Svenskt Demenscentrum för disussioner med bland annat Svensk förening för kognitiv medicin och våra systercentrum i Danmark och Norge om hur vi kan gå vidare. I början av 2022 kommer vi att arrangera en hearing med andra inbjudna experter.
Vad är MMSE?
MMSE står för Mini Mental State Examination och består av bland annat ett frågeformulär som ger en grov uppskattning av en persons kognitiva funktioner. Det rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för att att fånga upp förekomst av kognitiv svikt i basala demensutredningar. MMSE utvecklades under 1970-talet men har modifierats något under åren, bland annat utvecklades en svensk version (MMSE-SR) för snart 10 år sedan. Testet har länge kunnat laddas ned avgiftsfritt från olika webbplatser både i och utanför Sverige.
Varför kan jag inte längre ladda ned MMSE-protokollet?
På senare år har den amerikanska organisationen Psychological Assessment Resources (PAR) allt oftare hävdat sin upphovsrätt till MMSE och krävt licensavgift för att få använda testet. I våras fick vi en direkt uppmaning av PAR att ta bort MMSE-protokollet från Svenskt Demenscentrums webbplats, vilket vi också gjorde efter att ha rådfrågat juridisk expertis. För att få tillgång MMSE-protokollet hänvisar PAR till sin webbplats där det kan laddas ned mot avgift, https://www.parinc.com (nytt fönster)
Vi laddade ned MMSE för flera år sedan, får vi fortsätta använda det utan licens på vår arbetsplats?
Frågor om upphovsrätt är ofta komplicerade och Svenskt Demenscentrum saknar tyvärr juridisk kompetens för att ge råd i denna fråga. Vi rekommenderar att ni kontaktar högre chefer eller jurist inom er region eller kommun.
Finns det något alternativ till MMSE?
Svenskt Demenscentrum arbetar med frågan. Vi anser det vara av största vikt att svensk sjukvård har tillgång till ett enkelt avgiftsfritt kognitivt test för basala demensutredningar, ett test som är utvärderat och validerat. I våra grannländer, som också drabbats av PAR:s licenskrav, har man valt lite olika vägar.
I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa, ett test som redan används i Sverige men som är mer omfattande än MMSE och även kräver licensavgift. Danmark har istället ersatt MMSE med Basic, ett test som utvecklats inom landet.
Svenskt Demenscentrum för disussioner med bland annat Svensk förening för kognitiv medicin och våra systercentrum i Danmark och Norge om hur vi kan gå vidare. I början av 2022 kommer vi att arrangera en hearing med andra inbjudna experter.
Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt
Efter att pandemin satt käppar i hjulet vid två tillfällen hoppas vi nu äntligen kunna arrangera inspirationsdagen Sikta mot Stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom.
Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.
Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.
Podd: Hur mår mannen i omsorgen?
Demenspodden är tillbaka efter två års uppehåll på grund av pandemin. Ett nytt avsnitt tar upp aktiviteter på äldreboenden utifrån ett genusperspektiv. Är kanske männen förfördelade?
Frågan ställer Katarina Lindblad, musikterapeut och fil dr i musikvetenskap, utifrån sin forskning på äldre män. Hon tar även upp hur musik kan vara en resurs för välbefinnande hos äldre män med psykisk ohälsa.
Frågan ställer Katarina Lindblad, musikterapeut och fil dr i musikvetenskap, utifrån sin forskning på äldre män. Hon tar även upp hur musik kan vara en resurs för välbefinnande hos äldre män med psykisk ohälsa.
Årets team kommer från Öland
Demensteamet i Mörbylånga kommun har utsetts till Årets Team på Framtidsgalan för kompetensutveckling inom offentlig sektor. Det är ett multiprofessionellt team som drivs tillsammans med Region Kalmar län.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Ta del av Stockholms Demensdag 2021
Du som missade Stockholms Demensdag den 10 november, här kan du ta del av en inspelad version. Många frågor togs upp under dagen, de som förblev obesvarade kan du mejla till respektive föreläsare nedan.
Inspelning
Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)
Föreläsningar
Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se
Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se
En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com
Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se
Länkar
- Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
- Inspirationsskrift: Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
- Standardiserat insatsförlopp, fem kommuner i ett samverkansprojekt
Inspelning
Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)
Föreläsningar
Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se
Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se
En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com
Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se
Länkar
- Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
- Inspirationsskrift: Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
- Standardiserat insatsförlopp, fem kommuner i ett samverkansprojekt
En inspirationskälla för alla kommuner
Sedan förra sommaren har fem kommuner arbetat med att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Erfarenheter och resultat har nu samlats i en ny skrift som kan inspirera andra kommuner.
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
PET-kamera bäst att förutse minnesförsämring
Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer kan förutsäga sjukdomsutveckling och minnespåverkan vid alzheimer. Mest tillförlitlig var tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.
Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.
Riktlinjer ifrågasatta
Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.
– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
PET bör rekommenderas
Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.
– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.
Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.
Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry: ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.
Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.
Riktlinjer ifrågasatta
Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.
– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
PET bör rekommenderas
Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.
– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.
Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.
Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry: ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.
Satsning på innovation ska förebygga demenssjukdomar
Under namnet PREDEM arbetar Karolinska Institutet med olika aktörer för att utveckla innovationer inom demensområdet. Som en av elva utsedda innovationsmiljöer ges finansiering av statliga Vinnova under fem år.
Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.
I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete.
Goda förutsättningar
– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.
Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper.
Minska risken att insjukna
Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.
– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.
Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.
I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete.
Goda förutsättningar
– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.
Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper.
Minska risken att insjukna
Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.
– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.
Läkare kan certifieras i kognitiv medicin
Intresset för hur minnet och andra kognitiva funktioner fungerar ökar. Forskningen är på frammarsch och numera kan läkare ansöka om att bli certifierade i kognitiv medicin.
Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.
Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.
– Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.
– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar.
Bedöma och mäta
Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.
– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.
På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas.
Lindrig nedsättning
Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.
– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin
Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.
– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin
Diskussion om nya instrument
I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.
Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.
– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.
Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.
Magnus Westlander
Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.
Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.
– Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.
– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar.
Bedöma och mäta
Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.
– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.
På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas.
Lindrig nedsättning
Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.
– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin
Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.
– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin
Diskussion om nya instrument
I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.
Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.
– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.
Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.
Magnus Westlander