Senaste nytt
Umeå får pengar till alzheimerforskning
Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har fått 40 miljoner kronor av familjen Erling-Perssons stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om alzheimer, parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.
För dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som kan förebygga eller bota. Det behövs också snabbare, säkrare och effektivare sätt att ställa diagnos.
– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, ser det nya anslaget som oerhört betydelsefullt för Umeå universitet.
– Det innebär att vi kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga.
En del av pengarna kommer att användas till att utveckla metabola markörer, det vill säga kemiska fingeravtryck som kan avslöja mönster som är unika för en specifik sjukdom. Umeå ligger redan långt framme på detta område och blev för sju år sedan en nationell nod för utvecklingen av metabolomik.
Magnus Westlander
För dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som kan förebygga eller bota. Det behövs också snabbare, säkrare och effektivare sätt att ställa diagnos.
– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, ser det nya anslaget som oerhört betydelsefullt för Umeå universitet.
– Det innebär att vi kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga.
En del av pengarna kommer att användas till att utveckla metabola markörer, det vill säga kemiska fingeravtryck som kan avslöja mönster som är unika för en specifik sjukdom. Umeå ligger redan långt framme på detta område och blev för sju år sedan en nationell nod för utvecklingen av metabolomik.
Magnus Westlander
Demens kostar mer än cancer
Samhällets kostnader för demenssjukdomar är större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Det visar brittiska siffror som publiceras av Alzhmeimer`s Research Trust.
I Storbritannien antas 820 000 personer h
a en demenssjukdom. Samhällets totala kostnader för denna växande folksjukdom beräknas uppgå till 23 miljarder pund/år (drygt 250 miljarder svenska kronor). Demens kostar ungefär dubbelt så mycket som cancer, tre gånger så mycket som hjärtsjukdomar och fyra gånger så mycket som stroke. När det gäller satsning på forskning hamnar demens längre ner på listan – anslagen till den brittiska cancerforskningen är mer än tio gånger större.
Siffrorna har tagits fram av Health Economics Research Centre, University of Oxford. I kalkylen har forskarna räknat med kostnader för sjukvård, omsorg och anhörigas insatser.
I Sverige har inte gjorts någon motsvarande kostnadsjämförelse. I Socialstyrelsens rapport Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005 ligger visserligen demensjukdomar högst när samhällskostnaderna för olika folksjukdomar jämförs. Men beräkningarna skiljer sig åt, bl a när det gäller vad som inkluderas i kostnaderna. Därför blir det lite som att jämföra äpplen och päron påpekar rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor vid Karolinska Institutet.
– En annan svårighet med att beräkna och jämföra sjukdomars totala samhällskostnader är att uppskatta omfattningen av och prissätta anhörigas insatser. Olika antaganden kan ge stora skillnader i resultat. Helt klart är dock att demenssjukdomarna hör till de mest resurskrävande och kostsamma för samhället, säger Anders Wimo.
Magnus Westlander
I Storbritannien antas 820 000 personer ha en demenssjukdom. Samhällets totala kostnader för denna växande folksjukdom beräknas uppgå till 23 miljarder pund/år (drygt 250 miljarder svenska kronor). Demens kostar ungefär dubbelt så mycket som cancer, tre gånger så mycket som hjärtsjukdomar och fyra gånger så mycket som stroke. När det gäller satsning på forskning hamnar demens längre ner på listan – anslagen till den brittiska cancerforskningen är mer än tio gånger större.
Siffrorna har tagits fram av Health Economics Research Centre, University of Oxford. I kalkylen har forskarna räknat med kostnader för sjukvård, omsorg och anhörigas insatser.
I Sverige har inte gjorts någon motsvarande kostnadsjämförelse. I Socialstyrelsens rapport Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005 ligger visserligen demensjukdomar högst när samhällskostnaderna för olika folksjukdomar jämförs. Men beräkningarna skiljer sig åt, bl a när det gäller vad som inkluderas i kostnaderna. Därför blir det lite som att jämföra äpplen och päron påpekar rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor vid Karolinska Institutet.
– En annan svårighet med att beräkna och jämföra sjukdomars totala samhällskostnader är att uppskatta omfattningen av och prissätta anhörigas insatser. Olika antaganden kan ge stora skillnader i resultat. Helt klart är dock att demenssjukdomarna hör till de mest resurskrävande och kostsamma för samhället, säger Anders Wimo.
Magnus Westlander
Rapport från Alzheimer´s Research Trust » (pdf, 39 sid)
Demenssjukdomarnas samhällskostnader, Socialstyrelsen » (pdf, 50 sid)
Slutsats påverkas av koppling till tobaksbolag
Mycket tyder på att rökning är en riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Studier med kopplingar till tobaksindustrin brukar dock komma fram till ett motsatt resultat. Det framgår av en genomgång av forskningslitteraturen på området.
Det är forskare vid University of California, San Fransisco (UCSF) som analyserat 43 studier publicerade mellan 1984 och 2007. Samtliga undersöker sambandet mellan rökning och alzheimer och forskarna har bl a granskat deras upplägg och artikelförfattarnas beroende av tobaksindustrin.
Kalifornienforskarna betecknar tre fjärdedelar av de analyserade studierna som oberoende. Av dessa framgår att rökning nästan fördubblar risken att utveckla alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
De övriga studierna visar tvärtom att rökning har en skyddande effekt, det vill säga minskar risken för demens. Slutsatserna har i dessa fall dragits av forskare som har mer eller mindre starka kopplingar till tobaksindustrin genom, t ex finansiering av forskning, betald konsultation eller anställningsförhållande.
Myten att rökning skyddar mot alzheimer har länge bevarats av sådana publicerade studier med hjälp av populärpressen konstaterar doktor Janine K. Cataldo, som lett arbetet med UCSF:s forskningsgenomgång publicerad i Journal of Alzheimer's Disease.
– Våra resultat pekar på behovet av att minska de akademiska institutionernas anslag från tobaksindustrin för att skydda forskningsprocessen, säger hon till Science Daily.
Magnus Westlander
Det är forskare vid University of California, San Fransisco (UCSF) som analyserat 43 studier publicerade mellan 1984 och 2007. Samtliga undersöker sambandet mellan rökning och alzheimer och forskarna har bl a granskat deras upplägg och artikelförfattarnas beroende av tobaksindustrin.
Kalifornienforskarna betecknar tre fjärdedelar av de analyserade studierna som oberoende. Av dessa framgår att rökning nästan fördubblar risken att utveckla alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
De övriga studierna visar tvärtom att rökning har en skyddande effekt, det vill säga minskar risken för demens. Slutsatserna har i dessa fall dragits av forskare som har mer eller mindre starka kopplingar till tobaksindustrin genom, t ex finansiering av forskning, betald konsultation eller anställningsförhållande.
Myten att rökning skyddar mot alzheimer har länge bevarats av sådana publicerade studier med hjälp av populärpressen konstaterar doktor Janine K. Cataldo, som lett arbetet med UCSF:s forskningsgenomgång publicerad i Journal of Alzheimer's Disease.
– Våra resultat pekar på behovet av att minska de akademiska institutionernas anslag från tobaksindustrin för att skydda forskningsprocessen, säger hon till Science Daily.
Magnus Westlander
Till studien i Journal of Alzheimer's Disease » (nytt fönster)
Kunglig medalj till Demensförbundets ordförande
Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, har fått medalj av Kungen. För betydelsefulla insatser inom demensområdet fick hon ta emot H M Konungens medalj av åttonde storleken i högblått band. Den förlänas svenska och utländska medborgare för särskilda förtjänster och delades ut på Kungens namnsdag den 28 januari. Andra medaljmottagare var bl a musikern och skådespelaren Jan "Loffe" Carlsson och journalisten Stig Fredriksson.
Viss blodtrycksmedicin kan skydda mot demens
Behandling av högt blodtryck i medelåldern anses minska risken för demens. Ny forskning visar att en viss typ av blodtrycksmedicin kan ha en skyddande effekt även när den används senare i livet.
Studien är gjord vid universitetet i Boston och bygger på data från drygt 800 000 amerikaner, nästan uteslutande män. Samtliga var över 65 år och behandlades för hjärt-kärlsjukdom mellan åren 2002 och 2006. Forskarna fann att de som använde blodtrycksmedicinen ARB hade 24 procent lägre risk att utveckla demens.
Även ACE-hämmare gav ett visst skydd – 19 procent jämfört med andra läkemedel. För de som använde både ARB och ACE-hämmare halverades demensrisken. ARB kunde även fördröja beroendet av institutionsboende (flytt till sjukhem) för de som utvecklade en demenssjukdom.
ARB är en förkortning för angiotensinreceptorblockerare. Liksom ACE-hämmare motverkar det bildningen av proteinet angiotensin som tenderar dra ihop kärlen och därmed höja blodtrycket. I tidigare studier har man funnit att ARB ger ett visst skydd mot diabetes och stroke. Varför läkemedlet har positiva effekter för hjärnan är inte klarlagt men forskarna tror att det förbättrade blodflödet spelar en viktig roll.
Bostonstudien är publicerad i British Medical Journal. Artikelförfattarna betonar att det handlar om en observationsstudie och att kliniska försök är nödvändiga för att kunna fastställa om det verkligen finns ett samband mellan ARB och demens.
Magnus Westlander
Studien är gjord vid universitetet i Boston och bygger på data från drygt 800 000 amerikaner, nästan uteslutande män. Samtliga var över 65 år och behandlades för hjärt-kärlsjukdom mellan åren 2002 och 2006. Forskarna fann att de som använde blodtrycksmedicinen ARB hade 24 procent lägre risk att utveckla demens.
Även ACE-hämmare gav ett visst skydd – 19 procent jämfört med andra läkemedel. För de som använde både ARB och ACE-hämmare halverades demensrisken. ARB kunde även fördröja beroendet av institutionsboende (flytt till sjukhem) för de som utvecklade en demenssjukdom.
ARB är en förkortning för angiotensinreceptorblockerare. Liksom ACE-hämmare motverkar det bildningen av proteinet angiotensin som tenderar dra ihop kärlen och därmed höja blodtrycket. I tidigare studier har man funnit att ARB ger ett visst skydd mot diabetes och stroke. Varför läkemedlet har positiva effekter för hjärnan är inte klarlagt men forskarna tror att det förbättrade blodflödet spelar en viktig roll.
Bostonstudien är publicerad i British Medical Journal. Artikelförfattarna betonar att det handlar om en observationsstudie och att kliniska försök är nödvändiga för att kunna fastställa om det verkligen finns ett samband mellan ARB och demens.
Magnus Westlander
Näringsdryck kan vara positivt för minnet
Tillskott av näringsdryck kan ha vissa positiva effekter vid Alzheimers sjukdom. Det visar ny forskning.
Dietens betydelse för mental förmåga och demens börjar intressera forskarna alltmer. En artikel i det senaste numret av tidskriften Alzheimer´s & Dementia tar upp effekterna av näringstillskott vid Alzheimers sjukdom.
Sammanlagt 225 personer med Alzheimers sjukdom (mild demensfas) lottades i två grupper. Deltagarna i den ena gruppen fick dagligen en näringsdryck (Souvenaid) under 12 veckor. Resultaten visade att deras verbala minne – "språkminne" – försämrades i långsammare takt än deltagarnas i kontrollgruppen. Andra funktioner uppvisade inga skillnader mellan grupperna.
Forskarna är försiktiga i sina slutsatser men anser att resultaten motiverar ytterligare studier inom området.
Magnus Westlander
Dietens betydelse för mental förmåga och demens börjar intressera forskarna alltmer. En artikel i det senaste numret av tidskriften Alzheimer´s & Dementia tar upp effekterna av näringstillskott vid Alzheimers sjukdom.
Sammanlagt 225 personer med Alzheimers sjukdom (mild demensfas) lottades i två grupper. Deltagarna i den ena gruppen fick dagligen en näringsdryck (Souvenaid) under 12 veckor. Resultaten visade att deras verbala minne – "språkminne" – försämrades i långsammare takt än deltagarnas i kontrollgruppen. Andra funktioner uppvisade inga skillnader mellan grupperna.
Forskarna är försiktiga i sina slutsatser men anser att resultaten motiverar ytterligare studier inom området.
Magnus Westlander
Till studien i Alzheimer´s & Dementia » (nytt fönster)
Alzheimer minskar cancerrisken
Personer med Alzheimers sjukdom har 70 procent lägre risk att även få cancer. Det visar ny forskning från universitetet i Washington.
Det är SR:s Vetenskapsradion som refererar till en studie i senaste numret av Neurology. Sambandet gäller även åt motsatt håll, det vill säga en cancerpatient har mindre risk att också drabbas av alzheimer. Drygt 3000 personer har deltagit i studien som tagit hänsyn till andra riskfaktorer, t ex rökning, övervikt och fysik aktivitet.
Sambanden mellan cancer och alzheimer kan ge bättre förståelse för hur sjukdomarna skiljer sig åt och kan på sikt förhoppningsvis leda till bättre behandlingar, tror forskarna.
Magnus Westlander
Det är SR:s Vetenskapsradion som refererar till en studie i senaste numret av Neurology. Sambandet gäller även åt motsatt håll, det vill säga en cancerpatient har mindre risk att också drabbas av alzheimer. Drygt 3000 personer har deltagit i studien som tagit hänsyn till andra riskfaktorer, t ex rökning, övervikt och fysik aktivitet.
Sambanden mellan cancer och alzheimer kan ge bättre förståelse för hur sjukdomarna skiljer sig åt och kan på sikt förhoppningsvis leda till bättre behandlingar, tror forskarna.
Magnus Westlander
Till studien i Neurology » (nytt fönster)
Populärt naturläkemedel förbättrar inte minnet
Gingko biloba är ett populärt naturextrakt som sägs ha en positiv effekt på våra mentala förmågor. Men forskning visar att det varken skyddar mot demens eller förbättrar minnet.
Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, har väckt demensforskarnas intresse. Naturläkemedlet innehåller flera antioxidanter, något som anses kunna motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom. En stor studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA, publicerad i november 2008, visade dock att gingko biloba inte gav något skydd mot demens (se länk i högerspalt). En ny artikel i JAMA visar att det kinesiska naturläkemedlet heller inte tycks påverkar minne eller andra mentala förmågor.
Drygt 3000 personer indelades i två grupper, varav den ena fick 120 mg av gingko biloba två gånger per dag. Deltagarna följdes i genomsnitt i sex år. Forskarna studerade hur bl a minnet, språket, uppmärksamhetsgraden förändrades över tiden. Någon skillnad mellan deltagarna i läkemedelsgruppen och kontrollgruppen fanns inte. Gingko biloba gav ingen positiv effekt oavsett om man hade tydliga minnesstörningar eller var mentalt frisk.
Magnus Westlander
Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, har väckt demensforskarnas intresse. Naturläkemedlet innehåller flera antioxidanter, något som anses kunna motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom. En stor studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA, publicerad i november 2008, visade dock att gingko biloba inte gav något skydd mot demens (se länk i högerspalt). En ny artikel i JAMA visar att det kinesiska naturläkemedlet heller inte tycks påverkar minne eller andra mentala förmågor.
Drygt 3000 personer indelades i två grupper, varav den ena fick 120 mg av gingko biloba två gånger per dag. Deltagarna följdes i genomsnitt i sex år. Forskarna studerade hur bl a minnet, språket, uppmärksamhetsgraden förändrades över tiden. Någon skillnad mellan deltagarna i läkemedelsgruppen och kontrollgruppen fanns inte. Gingko biloba gav ingen positiv effekt oavsett om man hade tydliga minnesstörningar eller var mentalt frisk.
Magnus Westlander
Till studien i JAMA » (nytt fönster)
Relaterad artikel
Naturläkemedel hindrar inte demens »
Blad från kinesiskt
tempelträd.
Granskning visar brister på Stockholms demensboenden
Vårdprogram och handlingsplaner saknas, liksom metoder för att hantera beteendestörningar. Det visar en granskning av tretton demensboenden i Stockholms län.
Granskningensom genomfördes mellan 2007 och 2009 Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsen. Den var främst inriktad på verksamheternas kompetensförsörjning och -utveckling. En rad brister konstaterades.
Vid rekrytering, introduktion och fortbildning av personal togs sällan hänsyn till att vården och omsorgen av personer med demenssjukdom kräver specifika kunskaper. Stöd till personalen var i många fall bristfällig, till exempel saknades vårdprogram, handlingsplaner, handledning samt metoder för att hantera beteendestörningar. Bland personalen fanns visserligen spetskompetens och man hade gått fortbildningar, men samtidigt saknades struktur för att kunna använda specialkunskaperna i omsorgen och vården av den enskilde.
Socialstyrelsen tar över tillsynen av socialtjänsten
Från och med den 1 januari 2010 kommer Socialstyrelsen ta över tillsynen av socialtjänsten. Myndigheten kommer även ta över tillståndsgivning till enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen (SoL) från länsstyrelserna.
Ann-Christin Kärrman
Granskningensom genomfördes mellan 2007 och 2009 Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsen. Den var främst inriktad på verksamheternas kompetensförsörjning och -utveckling. En rad brister konstaterades.
Vid rekrytering, introduktion och fortbildning av personal togs sällan hänsyn till att vården och omsorgen av personer med demenssjukdom kräver specifika kunskaper. Stöd till personalen var i många fall bristfällig, till exempel saknades vårdprogram, handlingsplaner, handledning samt metoder för att hantera beteendestörningar. Bland personalen fanns visserligen spetskompetens och man hade gått fortbildningar, men samtidigt saknades struktur för att kunna använda specialkunskaperna i omsorgen och vården av den enskilde.
Socialstyrelsen tar över tillsynen av socialtjänsten
Från och med den 1 januari 2010 kommer Socialstyrelsen ta över tillsynen av socialtjänsten. Myndigheten kommer även ta över tillståndsgivning till enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen (SoL) från länsstyrelserna.
Ann-Christin Kärrman
Läkemedeltest grusade förhoppningar
Förhoppningarna om att tarenflurbil (Flurizan) kan bli ett nytt alzheimerläkemedel har grusats. En fas III-studie som nyligen publicerats visar att det inte är effektivare än sockerpiller.
I maj 2008 antydde en mindre studie att ämnet tarenflurbil hade positiva effekter på personer med Alzheimers sjukdom i mild till medelsvår fas. Den mer omfattande fas III-studie, som nu publiceras i tidskriften JAMA, är gjord på 1000 alzheimerpatienter som följts under 18 månader. Resultatet denna gång är mer nedslående.
Tarenflurbil saknade positiv inverkan på både mentala (kognitiva) funktioner och ADL (dagliga aktiviteter i vardagen). Istället drabbades de som fick läkemedlet av biverkningar – yrsel och luftvägsinfektioner – i högre grad än de i kontrollgruppen.
Vid Alzheimers sjukdom produceras ämnet betaamyloid i onormalt stora mängder. Det klumpar ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. Forskningen har främst inriktat sig på betaamyloid och bland annat utvecklat metoder för att sänka dess nivåer, det är just den effekt som tarenflurbil har (minskar betaamyloid 42).
Men sänkta nivåer av betaamyloid har ännu så länge varken påverkat patienternas symptom eller sjukdomsförlopp, det gäller för såväl tarenflurbil som andra s k gammasekretas-hämmare som prövats i läkemedelsstudier.
Frågan är om alzheimerforskningen är på fel spår. Är det dags att punktera den dominerande amyloidhypotesen? Nej, det är för tidigt, anser Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
– Men visst kompliceras bilden av resultat som dessa. Sannolikt handlar det ju om flera olika orsaksmekanismer bakom alzheimer, inte bara betaamyloid. När vi får resultaten från de vaccinationsförsök som pågår vet vi mer om amyloidhypotesen är en framkomlig väg.
Magnus Westlander
I maj 2008 antydde en mindre studie att ämnet tarenflurbil hade positiva effekter på personer med Alzheimers sjukdom i mild till medelsvår fas. Den mer omfattande fas III-studie, som nu publiceras i tidskriften JAMA, är gjord på 1000 alzheimerpatienter som följts under 18 månader. Resultatet denna gång är mer nedslående.
Tarenflurbil saknade positiv inverkan på både mentala (kognitiva) funktioner och ADL (dagliga aktiviteter i vardagen). Istället drabbades de som fick läkemedlet av biverkningar – yrsel och luftvägsinfektioner – i högre grad än de i kontrollgruppen.
Vid Alzheimers sjukdom produceras ämnet betaamyloid i onormalt stora mängder. Det klumpar ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. Forskningen har främst inriktat sig på betaamyloid och bland annat utvecklat metoder för att sänka dess nivåer, det är just den effekt som tarenflurbil har (minskar betaamyloid 42).
Men sänkta nivåer av betaamyloid har ännu så länge varken påverkat patienternas symptom eller sjukdomsförlopp, det gäller för såväl tarenflurbil som andra s k gammasekretas-hämmare som prövats i läkemedelsstudier.
Frågan är om alzheimerforskningen är på fel spår. Är det dags att punktera den dominerande amyloidhypotesen? Nej, det är för tidigt, anser Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
– Men visst kompliceras bilden av resultat som dessa. Sannolikt handlar det ju om flera olika orsaksmekanismer bakom alzheimer, inte bara betaamyloid. När vi får resultaten från de vaccinationsförsök som pågår vet vi mer om amyloidhypotesen är en framkomlig väg.
Magnus Westlander
Tilll studien i JAMA » (nytt fönster)