Senaste nytt
Drottningen fick första exemplaret av ny bok
...
Drottning Silvia tar emot Svenskt Demenscentrums senaste
bok Om demenssjukdom på sjukhus av författaren Kari Molin.
Sjukhusmiljön är sällan bra för personer med kognitiv svikt. En ny bok från Svenskt Demenscentrum tar upp hur den kan förbättras och hur personalen bör bemöta patienter med demenssjukdom.
Om demenssjukdom på sjukhus vänder sig i första hand till de som arbetar inom akutsjukvården. Boken släpptes den 6 september då Drottningen fick ta emot det första exemplaret. Det skedde i samband med att avdelning 1 vid Norrtälje sjukhus certifierades i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi. Det är den andra sjukhusavdelningen i landet som Silviahemcertifieras.
Att vistas på sjukhus är normalt en svår prövning för den som har kognitiv svikt. Spring i korridorer, många nya ansikten och en lång väntan på undersökningar är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Benbrott och hjärtinfarkter kräver akutsjukvård men dessvärre förvärras ofta minnessvårigheter och andra kognitiva symptom under sjukhusvistelsen.
Det är inte helt lätt att förändra en sjukhusavdelning där det ofta är trångt och stökigt. Men med relativt enkla medel kan man ändå kan göra en hel del, det framgår av Svenskt Demenscentrums nya bok som ger konkreta exempel på bra miljöanpassningar. Boken tar även upp centrala frågor som hur kognitiv svikt kan upptäckas och vad man gör när patienten vägrar att bli undersökt eller inte kan förklara var hon har ont.
Boken är den femte i en serie av handböcker som vänder sig till olika målgrupper: anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst och särskilt boende. En handbok för primärvården utkommer nästa år.
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Ladda ned boken som pdf, svartvit version (nytt fönster)
Läs mer om Silviahemscertifieringen i Norrtälje (nytt fönster)
Drottning Silvia tar emot Svenskt Demenscentrums senaste
bok Om demenssjukdom på sjukhus av författaren Kari Molin.
Sjukhusmiljön är sällan bra för personer med kognitiv svikt. En ny bok från Svenskt Demenscentrum tar upp hur den kan förbättras och hur personalen bör bemöta patienter med demenssjukdom.
Om demenssjukdom på sjukhus vänder sig i första hand till de som arbetar inom akutsjukvården. Boken släpptes den 6 september då Drottningen fick ta emot det första exemplaret. Det skedde i samband med att avdelning 1 vid Norrtälje sjukhus certifierades i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi. Det är den andra sjukhusavdelningen i landet som Silviahemcertifieras.
Att vistas på sjukhus är normalt en svår prövning för den som har kognitiv svikt. Spring i korridorer, många nya ansikten och en lång väntan på undersökningar är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Benbrott och hjärtinfarkter kräver akutsjukvård men dessvärre förvärras ofta minnessvårigheter och andra kognitiva symptom under sjukhusvistelsen.
Det är inte helt lätt att förändra en sjukhusavdelning där det ofta är trångt och stökigt. Men med relativt enkla medel kan man ändå kan göra en hel del, det framgår av Svenskt Demenscentrums nya bok som ger konkreta exempel på bra miljöanpassningar. Boken tar även upp centrala frågor som hur kognitiv svikt kan upptäckas och vad man gör när patienten vägrar att bli undersökt eller inte kan förklara var hon har ont.
Boken är den femte i en serie av handböcker som vänder sig till olika målgrupper: anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst och särskilt boende. En handbok för primärvården utkommer nästa år.
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Ladda ned boken som pdf, svartvit version (nytt fönster)
Läs mer om Silviahemscertifieringen i Norrtälje (nytt fönster)
Stress och depression tolkas ibland som demens
Många personer som upplever sig ha demens, trots att det motsägs av neuropsykologiska undersökningar, har depressiva eller stressrelaterade symptom. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Psykolog Marie Eckerströms studie, som uppmärksammas i Läkartidningen, omfattar 250 patienter som undersökts vid minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för demenssjukdom men knappt två tredelar hade lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), något som ökar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.
Drygt en tredjedel (36 procent) av patienterna hade enbart subjektiv kognitiv försämring, det vill säga försämringen var upplevd men kunde inte bekräftas av neuropsykologiska undersökningar. I denna grupp hade hälften en stressproblematik, även ångest depressiva symptom var vanliga. Dessa patienter kan behöva andra insatser för att bättre förstå sin kognitiva funktioner menar Marie Eckerström.
Läs artikel i Läkartidningen (nytt fönster)
Eckerström, M. Subjective cognitive decline in memory
clinic patients – characteristics and clinical relevance.
Göteborgs universitet; 2017. Till avhandling (nytt fönster)
Psykolog Marie Eckerströms studie, som uppmärksammas i Läkartidningen, omfattar 250 patienter som undersökts vid minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för demenssjukdom men knappt två tredelar hade lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), något som ökar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.
Drygt en tredjedel (36 procent) av patienterna hade enbart subjektiv kognitiv försämring, det vill säga försämringen var upplevd men kunde inte bekräftas av neuropsykologiska undersökningar. I denna grupp hade hälften en stressproblematik, även ångest depressiva symptom var vanliga. Dessa patienter kan behöva andra insatser för att bättre förstå sin kognitiva funktioner menar Marie Eckerström.
Läs artikel i Läkartidningen (nytt fönster)
Eckerström, M. Subjective cognitive decline in memory
clinic patients – characteristics and clinical relevance.
Göteborgs universitet; 2017. Till avhandling (nytt fönster)
Nu har du chans att bli Nollvisionsambassadör
I dag finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer i landet. Svenskt Demenscentrum vill nu ge fler möjlighet att bli ambassadörer. Under hösten 2017 arrangerar vi därför halvdagsutbildningar i bland annat Kiruna och Stockholm.
Utbildningen i Kiruna är fullbokad medan anmälan till den i Stockholm nyligen öppnat. Den äger rum tisdag den 10 oktober 2017 i samarbete med det nationella kvalitetsregistret SveDem. Utbildningen är avgiftsfri och vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorg, primärvård eller sjukhus. Svenskt Demenscentrum står för fika och material.
Nollvision är ett utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Som ambassadör förväntas du sprida kunskap om Nollvision och dess arbetssätt på din arbetsplats och hemort. Krav för att du ska kunna gå utbildningen är att:
- du har god kunskap om demenssjukdom.
- din chef är insatt i utbildningspaketet Nollvision och har gett dig klartecken till att, tillsammans med dina medarbetare, utveckla och tillämpa arbetssätt som bidrar till en demensvård utan tvång och begränsningar.
- du åtar dig att ett par gånger per år besvara en enkät om ditt arbete som Nollvisionsambassadör och om erfarenheter på din arbetsplats.
Utbildningen i Kiruna är fullbokad medan anmälan till den i Stockholm nyligen öppnat. Den äger rum tisdag den 10 oktober 2017 i samarbete med det nationella kvalitetsregistret SveDem. Utbildningen är avgiftsfri och vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorg, primärvård eller sjukhus. Svenskt Demenscentrum står för fika och material.
Nollvision är ett utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Som ambassadör förväntas du sprida kunskap om Nollvision och dess arbetssätt på din arbetsplats och hemort. Krav för att du ska kunna gå utbildningen är att:
- du har god kunskap om demenssjukdom.
- din chef är insatt i utbildningspaketet Nollvision och har gett dig klartecken till att, tillsammans med dina medarbetare, utveckla och tillämpa arbetssätt som bidrar till en demensvård utan tvång och begränsningar.
- du åtar dig att ett par gånger per år besvara en enkät om ditt arbete som Nollvisionsambassadör och om erfarenheter på din arbetsplats.
Yngre patienter får senare alzheimerdiagnos
Personer med Alzheimers sjukdom och som är yngre än 65 år får sin diagnos mer än ett år senare än äldre personer. Det visar en långtidsstudie inom verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen, säger Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
I tre år har forskarna följt 1017 personer som behandlats med kolinesterashämmare (symptomlindrande läkemedel) för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Av dem hade 14 % sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut.
De yngre alzheimerpatienterna hade haft sjukdomssymptom mer än ett år längre än de äldre innan diagnos ställdes. Det innebär att sjukdomen hos de yngre upptäcktes i ett senare skede och behandling med kolinesterashämmare försenades.
Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och möjligheten att klara sin vardag (ADL).
Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Däremot försämrades förmågorna i de båda grupperna i lik takt.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel (nytt fönster)
– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen, säger Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
I tre år har forskarna följt 1017 personer som behandlats med kolinesterashämmare (symptomlindrande läkemedel) för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Av dem hade 14 % sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut.
De yngre alzheimerpatienterna hade haft sjukdomssymptom mer än ett år längre än de äldre innan diagnos ställdes. Det innebär att sjukdomen hos de yngre upptäcktes i ett senare skede och behandling med kolinesterashämmare försenades.
Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och möjligheten att klara sin vardag (ADL).
Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Däremot försämrades förmågorna i de båda grupperna i lik takt.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel (nytt fönster)
Svensk e-hälsa tävlar i Europa
MULTI-MODE är ett e-hälsoverktyg för att förutse och förebygga demens hos riskpatienter. Som ett av tre svenska forskningsprojekt har det nominerats till den europeiska innovationstävlingen EIT Awards. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) är engagerat i globala utmaningar inom bland annat klimat, energi och hälsa. Prisceremonin hålls i Budapest den 16 oktober under EIT:s årliga innovationsforum. Totalt tävlar 21 forskningsprojekt. MULTI-MODE utvecklas vid Karolinska Institutet.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs mer om MULTI-MODE (nytt fönster)
Armband bidrar till läger för unga anhöriga
...
Wilhelmina Hoffman (t.v. bakom skylten) skänker överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Till höger om henne: Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm, Avesta kommun. Övriga är ledare och deltagare på sommarens anhörigläger i Avesta. Foto: Putte L
Svenskt Demenscentrum skänker 20 000 kr till de nationella sommarlägren för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Pengarna kommer från försäljningen av armbandet Remember me.
Den 19 augusti gästade Wilhelmina Hoffman, läkare och chef för Svenskt Demenscentrum, ett av årets läger i Avesta. Hon samtalade och besvarade frågor från tretton ungdomar som rest till Dalarna från olika orter i Sverige. Samtliga har en demenssjuk förälder.
– Det är ofattbart att denna viktiga och nationella verksamhet inte har en offentlig finansiering, säger Wilhelmina Hoffman.
De senaste åren har Alzheimerfonden gett ekonomiskt stöd till sommarlägren. I år skänker Svenskt Demenscentrum 20 000 kr till verksamheten. Det motsvarar överskottet från försäljningen av armbandet "Remember" me som säljs via webbshopen. Också Silviahemmet skänker sin del av överskottet från "Remeber me" till verksamheten.
Sommarlägren har arrangerats sedan 2011, först i Avesta, numera även i Luleå och Ystad. De vänder sig till barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder. Genom lägren får de möjlighet att träffa andra i liknande situation och att lyssna och ställa frågor till föreläsare med specialkompetens inom demenssjukdomar.
Initativtagare till sommarlägren demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigsamordnare Katrin Lindholm, Avesta kommun, tog emot gåvan från Svenskt Demenscentrum med stor glädje.
- Läs mer | Avesta kommun (nytt fönster)
- Läs mer | Alzheimerfonden (nytt fönster)
Beställ armbandet Remember me från vår webbshop (nytt fönster)
Wilhelmina Hoffman (t.v. bakom skylten) skänker överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Till höger om henne: Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm, Avesta kommun. Övriga är ledare och deltagare på sommarens anhörigläger i Avesta. Foto: Putte L
Svenskt Demenscentrum skänker 20 000 kr till de nationella sommarlägren för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Pengarna kommer från försäljningen av armbandet Remember me.
Den 19 augusti gästade Wilhelmina Hoffman, läkare och chef för Svenskt Demenscentrum, ett av årets läger i Avesta. Hon samtalade och besvarade frågor från tretton ungdomar som rest till Dalarna från olika orter i Sverige. Samtliga har en demenssjuk förälder.
– Det är ofattbart att denna viktiga och nationella verksamhet inte har en offentlig finansiering, säger Wilhelmina Hoffman.
De senaste åren har Alzheimerfonden gett ekonomiskt stöd till sommarlägren. I år skänker Svenskt Demenscentrum 20 000 kr till verksamheten. Det motsvarar överskottet från försäljningen av armbandet "Remember" me som säljs via webbshopen. Också Silviahemmet skänker sin del av överskottet från "Remeber me" till verksamheten.
Sommarlägren har arrangerats sedan 2011, först i Avesta, numera även i Luleå och Ystad. De vänder sig till barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder. Genom lägren får de möjlighet att träffa andra i liknande situation och att lyssna och ställa frågor till föreläsare med specialkompetens inom demenssjukdomar.
Initativtagare till sommarlägren demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigsamordnare Katrin Lindholm, Avesta kommun, tog emot gåvan från Svenskt Demenscentrum med stor glädje.
- Läs mer | Avesta kommun (nytt fönster)
- Läs mer | Alzheimerfonden (nytt fönster)
Beställ armbandet Remember me från vår webbshop (nytt fönster)
Blodprov kan fungera som snabbtest
Ny forskning visar att blodprov kan få en större roll i alzheimerdiagnostiken. En ny analysmetod kan bli användbar, särskilt i samband med läkemedelsprövningar.
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Demenssjukdom minskar bland 85-åringar
Demenssjukdom har blivit mindre vanligt bland 85-åringar. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet. Högre utbildningsnivå och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdom nämns som möjliga förklaringar.
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Sämre munhälsa efter demensdiagnos
En demensdiagnos leder ofta till glesare kontakt med tandvården med sämre munhälsa som följd. Det visar forskning från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Årets mest demensvänliga butik till Hudik
...
ICA Håsta i Hudiksvall har fått Svenskt Demenscentrums nyinstiftade pris "Årets mest demensvänliga butik". Priset delades ut av TV-profilen Morgan Olofsson under Almedalsveckan i Visby. Katrin Andersson, som representerade ICA-butiken, fick ta emot diplom, blommor och en matkasse i handblåst glas.
I juryn ingick representanter för Demensförbundet, tidningen Fri Köpenskap, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Prismotiveringen lyder: "För att i dialog med Demensföreningen i Hudiksvall ha tagit initiativ till enkla förändringar i butiksmiljön och gett personalen ökad kunskap och förståelse för demenssjukdom, allt för att underlätta för kunder med kognitiva funktionsnedsättningar".
ICA Håsta i Hudiksvall har fått Svenskt Demenscentrums nyinstiftade pris "Årets mest demensvänliga butik". Priset delades ut av TV-profilen Morgan Olofsson under Almedalsveckan i Visby. Katrin Andersson, som representerade ICA-butiken, fick ta emot diplom, blommor och en matkasse i handblåst glas.
I juryn ingick representanter för Demensförbundet, tidningen Fri Köpenskap, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Prismotiveringen lyder: "För att i dialog med Demensföreningen i Hudiksvall ha tagit initiativ till enkla förändringar i butiksmiljön och gett personalen ökad kunskap och förståelse för demenssjukdom, allt för att underlätta för kunder med kognitiva funktionsnedsättningar".