Senaste nytt
Förslag om skärpta föreskrifter om läkemedel
Ökade krav på läkemedelsgenomgångar och uppföljning av äldres läkemedel. Det är innebörden i Socialstyrelsens förslag om skärpta föreskrifter om läkemedelshantering.
Öppna jämförelser inom vård och omsorg visar att drygt 17 procent av de personer som är 80 år och äldre i särskilt boende behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Det är bara ett exempel på allvarliga brister i uppföljningen av äldres användning av läkemedel. Socialstyrelsen vill därför skärpa kraven på vårdgivarna och förslår en rad ändringar i förskrifterna om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård.
Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel när de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker läkare i den öppna vården eller läggs in på sjukhus. Verksamhetschef vid till exempel sjukhus eller vårdcentral ska i vissa fall ska utse en läkare med ansvar för uppföljningen av en äldre persons läkemedelsanvändning. Det ska ske till exempel när en fördjupad läkemedelgenomgång visar risker för biverkningar.
– Läkaren ska se till att den äldre patienten får en bra och säker läkemedelsbehandling. Problem med felaktiga läkemedel orsakar varje år ett stort lidande för många äldre. De nya föreskrifterna blir ett viktigt verktyg för att vården ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt än idag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på myndighetens webbplats.
De nya föreskrifterna, som nu går ut på remiss, planeras träda i kraft till hösten.
Öppna jämförelser inom vård och omsorg visar att drygt 17 procent av de personer som är 80 år och äldre i särskilt boende behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Det är bara ett exempel på allvarliga brister i uppföljningen av äldres användning av läkemedel. Socialstyrelsen vill därför skärpa kraven på vårdgivarna och förslår en rad ändringar i förskrifterna om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård.
Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel när de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker läkare i den öppna vården eller läggs in på sjukhus. Verksamhetschef vid till exempel sjukhus eller vårdcentral ska i vissa fall ska utse en läkare med ansvar för uppföljningen av en äldre persons läkemedelsanvändning. Det ska ske till exempel när en fördjupad läkemedelgenomgång visar risker för biverkningar.
– Läkaren ska se till att den äldre patienten får en bra och säker läkemedelsbehandling. Problem med felaktiga läkemedel orsakar varje år ett stort lidande för många äldre. De nya föreskrifterna blir ett viktigt verktyg för att vården ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt än idag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på myndighetens webbplats.
De nya föreskrifterna, som nu går ut på remiss, planeras träda i kraft till hösten.
Drottningen delade ut fyra priser
Under Silviahemmets Stora Inspirationsdag i Stockholm den 21 mars delade Drottning Silvia ut flera priser för betydelsefulla insatser inom demensområdet.
Tibro hemvårdsgrupp fick ta emot diplom ur Drottningens hand för att ha vunnit Demensförbundets och Svenskt Demenscentrums pris Bästa demensteam i hemtjänsten 2011. Prissumman är på 50 000 kr. Läs mer om teamet och prismotiveringen under Arbeta med demens »
Bräcke kommun och Blekinge län prisades för att ha utbildat mest i Demens ABC, webbutbildningen i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Svenskt Demenscentrum erbjuder nu vinnarna av tävlingen en heldag om demens på plats i Bräcke respektive Blekinge. Innehållet spänner över pågående forskning och god praktik och några av landets ledande experter inom området kommer att delta. Läs mer under Utbildning »
Professor Kaj Blennow tilldelades Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2012. Kaj Blennow är verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och tilldelas detta stipendium för sina betydande forskningsinsatser.
Prismotiveringen:
"Kaj Blennows neuroforskning inom demensområdet gällande markörer i ryggvätska vid demenssjukdom har stor betydelse för diagnostik och uppföljning av Alzheimers sjukdom. Dessa kunskaper ökar också möjligheten till förståelse av de komplexa biokemiska sjukdomsmekanismerna vid demenssjukdom. Kaj Blennows ihärdiga och världsledande forskningsarbete för att identifiera och möjliggöra enklare tester för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom är synnerligen betydelsefullt."
Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium är på 50 000 kronor.
Tibro hemvårdsgrupp fick ta emot diplom ur Drottningens hand för att ha vunnit Demensförbundets och Svenskt Demenscentrums pris Bästa demensteam i hemtjänsten 2011. Prissumman är på 50 000 kr. Läs mer om teamet och prismotiveringen under Arbeta med demens »
Bräcke kommun och Blekinge län prisades för att ha utbildat mest i Demens ABC, webbutbildningen i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Svenskt Demenscentrum erbjuder nu vinnarna av tävlingen en heldag om demens på plats i Bräcke respektive Blekinge. Innehållet spänner över pågående forskning och god praktik och några av landets ledande experter inom området kommer att delta. Läs mer under Utbildning »
Professor Kaj Blennow tilldelades Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2012. Kaj Blennow är verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och tilldelas detta stipendium för sina betydande forskningsinsatser.
Prismotiveringen:
"Kaj Blennows neuroforskning inom demensområdet gällande markörer i ryggvätska vid demenssjukdom har stor betydelse för diagnostik och uppföljning av Alzheimers sjukdom. Dessa kunskaper ökar också möjligheten till förståelse av de komplexa biokemiska sjukdomsmekanismerna vid demenssjukdom. Kaj Blennows ihärdiga och världsledande forskningsarbete för att identifiera och möjliggöra enklare tester för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom är synnerligen betydelsefullt."
Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium är på 50 000 kronor.
Se video från prisutdelningen
på kungahuset.se » (nytt fönster)
Bästa hemtjänsteam: Tibro hemvårdsrupp
Silviahemmets forskningsstipendium:
Professor Kaj Blennow
Bäst på Demens ABC: Bräcke och Blekinge
Alzheimerläkemedel utan effekt vid Downs syndrom
Läkemedlet memantin kan lindra symptom vid Alzheimers sjukdom men saknar effekt vid Downs syndrom. Det visar ny forskning.
Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.
Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.
Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.
Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)
Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.
Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.
Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.
Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)
Nordisk ledarskapskonferens i höst
I höst arrangeras den första nordiska konferensen om ledarskap och demens. Programmet finslipades i Stockholm i februari vid ett möte med representanter för Svenskt Demenscentrum och de båda systerorganisationerna Nasjonalt kompetansesenter for demens (Norge) och Nationalt Videnscenter for Demens (Danmark).
Ledarskapskonferensen hålls den 22–23 oktober i Köpenhamn under rubriken BRIDGING THE GAP: God demensvård – en fråga om ledarskap? En rad framstående nordiska experter på området föreläser.
Unik demensutbildning för läkare
I höst startar en webbaserad tvåårig magisterutbildning i demensvård för läkare. Den har tagits fram genom ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet.
Utbildningen är unik, någon motsvarighet finns inte i något annat land i världen. Syftet är att ge läkare en fördjupad förståelse inom demensområdet, höja grundkompetensen så att man självständigt kan handlägga demenssjukdomar i alla dess faser och medverka till utvecklingen av en effektiv och kvalitativt säkrad demensvård.
Efter examen erbjuds läkaren titeln Silvialäkare, Silviahemmets diplom samt dekoration, som utdelas av Drottning Silvia.
Läs mer och se introduktionsvideo på Karolinska Institutets webb »
(nytt fönster)
Utbildningen är unik, någon motsvarighet finns inte i något annat land i världen. Syftet är att ge läkare en fördjupad förståelse inom demensområdet, höja grundkompetensen så att man självständigt kan handlägga demenssjukdomar i alla dess faser och medverka till utvecklingen av en effektiv och kvalitativt säkrad demensvård.
Efter examen erbjuds läkaren titeln Silvialäkare, Silviahemmets diplom samt dekoration, som utdelas av Drottning Silvia.
Läs mer och se introduktionsvideo på Karolinska Institutets webb »
(nytt fönster)
Tibro hemvårdsgrupp vann Bästa demensteam 2011
Priset Bästa demensteam i hemtjänsten går i år till Tibro hemvårdsgrupp. "För ett genomtänkt, flexibelt arbetssätt med väl utarbetad samverkan över huvudmannagränserna", skriver juryn i sin motivering.
Priset Bästa demensteam i hemtjänsten är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum och delades ut för första gången 2009. Priset går till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt förbättringar av kommunikationen mellan huvudmännen.
Årets ansökningar har genomgående hållit en hög klass och visar att det finns väl fungerande demensteam på många håll i landet.
Prisceremonin äger rum den 21 mars under Silviahemmets inspirationsdag, i närvaro av Drottning Silvia. Prissumman är på 50 000 kr.
Priset Bästa demensteam i hemtjänsten är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum och delades ut för första gången 2009. Priset går till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt förbättringar av kommunikationen mellan huvudmännen.
Årets ansökningar har genomgående hållit en hög klass och visar att det finns väl fungerande demensteam på många håll i landet.
Prisceremonin äger rum den 21 mars under Silviahemmets inspirationsdag, i närvaro av Drottning Silvia. Prissumman är på 50 000 kr.
Parrelation viktig vid demenssjukdom
Samhällets stöd till demenssjuka och deras anhöriga är inriktat på individen. Par uppfattas ofta ha en relation där den friska vårdar den som insjuknat men det stämmer inte alltid. Det visar forkning från Linköpings universitet.
Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.
– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Ingrid Hellström på Linköpings universitets webb.
Ingrid Hellström har tidigare intervjuat och följt tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par. Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs mer på Linköpings universitets webb »
(nytt fönster)
Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.
– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Ingrid Hellström på Linköpings universitets webb.
Ingrid Hellström har tidigare intervjuat och följt tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par. Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs mer på Linköpings universitets webb »
(nytt fönster)
Swedish Brain Power leder ny EU-satsning
Professorerna Bengt Winblad och Kaj Blennow har ledande roller i en ny EU-satsning. Tillsammans med holländaren Philip Scheltens ska de koordinera forskning kring biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar i 22 länder.
Samarbetsprojektet kallas BIOMARKAPD och har en budget på över 90 miljoner kronor. Ett av dess mål är att kunna ställa tidigare och mer precis diagnos.
– Det är extra viktigt när det gäller neurodegenerativa sjukdomar eftersom de vanligtvis upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Flera svenska specialister på biomarkörer kommer att delta i forskningssamarbetet.
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Samarbetsprojektet kallas BIOMARKAPD och har en budget på över 90 miljoner kronor. Ett av dess mål är att kunna ställa tidigare och mer precis diagnos.
– Det är extra viktigt när det gäller neurodegenerativa sjukdomar eftersom de vanligtvis upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Flera svenska specialister på biomarkörer kommer att delta i forskningssamarbetet.
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Bengt Winblad
Kaj Blennow
Relaterade artiklar
Ledande experter efterlyser nytt forskningscentrum
För att landets alzheimerforskning och läkemedelsutveckling skall kunna överleva behövs ett nytt nationellt centrum i närområdet Södertälje-Huddinge. Det skriver en rad framstående forskare, knutna till Swedish Brain Power, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Inlägget är ett svar på läkemedelsbolaget Astra-Zenecas beslut att lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Cirka 1200 tjänster försvinner och den omedelbara uppgiften är nu, menar artikelförfattarna, att försöka ta tillvara all kompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige. "Den spetskompetens inom biotekniskt och medicintekniskt företagande som neuroforskarna vid Astra Zeneca genom åren skaffat sig, är en mycket viktig framgångsfaktor för vårt land."
Genom att etablera ett nytt nationellt forskningscentrum kan de materiella och personella resurser som redan finns tas tillvara. För att kunna förverkliga det krävs också stöd från politiker i kommun, landsting och stat. Artikelförfattarna vill därför snarast tillsätta entreprenadinriktad grupp med representanter från Karolinska institutet, Astra Zeneca och relevanta politiker och med mandat att sjösätta dessa idéer.
Demenssjukdomarna kostar samhället ca 60 miljarder kronor årligen, vilket är mer än hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar sammantaget. I dag saknas både botemedel och kunskap om de grundläggande orsakerna till varför nervceller dör i förtid vid Alzheimers sjukdom.
Läs hela debattartikeln »
(Svenska Dagbladet, nytt fönster)
Inlägget är ett svar på läkemedelsbolaget Astra-Zenecas beslut att lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Cirka 1200 tjänster försvinner och den omedelbara uppgiften är nu, menar artikelförfattarna, att försöka ta tillvara all kompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige. "Den spetskompetens inom biotekniskt och medicintekniskt företagande som neuroforskarna vid Astra Zeneca genom åren skaffat sig, är en mycket viktig framgångsfaktor för vårt land."
Genom att etablera ett nytt nationellt forskningscentrum kan de materiella och personella resurser som redan finns tas tillvara. För att kunna förverkliga det krävs också stöd från politiker i kommun, landsting och stat. Artikelförfattarna vill därför snarast tillsätta entreprenadinriktad grupp med representanter från Karolinska institutet, Astra Zeneca och relevanta politiker och med mandat att sjösätta dessa idéer.
Demenssjukdomarna kostar samhället ca 60 miljarder kronor årligen, vilket är mer än hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar sammantaget. I dag saknas både botemedel och kunskap om de grundläggande orsakerna till varför nervceller dör i förtid vid Alzheimers sjukdom.
Läs hela debattartikeln »
(Svenska Dagbladet, nytt fönster)
Åldersförändringarnas betydelse underskattas
Åldrandeprocessernas betydelse för Alzheimers sjukdom har underskattats av forskningen. Det hävdar Lin Zheng som nyligen lade fram sin avhandling vid Linköpings universitet.
Lin Zheng, som forskar i experimentell patologi, beskriver hur åldrandet kan spela en tydlig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Ett presmeddelande från Linköpings universitet tar upp några av doktorsavhandlingens fynd.
När en människa åldras ställs ökade krav på cellernas renhållningssystem, där lysosomerna är en viktig del. Om det inte fungerar samlas felaktiga eller uttjänta organeller i cellerna i stället för att rensas bort och återvinnas. Åldrandet innebär också att cellerna i ökande grad utsätts för farliga molekyler, till exempel fria syreradikaler.
Lin Zheng har studerat hur nervcellskulturer reagerade när syrehalten höjdes, från den naturliga nivån i cellen på 8 procent till 20 respektive 40 procent. Följden blev att alltmer betaamyloid ansamlades i lysosomerna (ett karaktäristiskt drag för alzheimerdrabbade nervceller), att membran bröts ned och att celler i allt snabbare takt "begick självmord" (apoptos).
Lin Zhengs arbete visar att mekanismer som tidigare inte varit kända kan vara involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, något som kan ligga till grund för utveckling av framtida behandlingsstrategier. Hennes avhandling stöder också hypotesen att olika typer av stress, liksom yttre våld mot huvudet, kan bidra till demensutvecklingen.
Avhandling:
Lysosomal involvement in the pathogenesis of Alzheimer's disease,
Lin Zheng (Linköpings universitet)
Lin Zheng, som forskar i experimentell patologi, beskriver hur åldrandet kan spela en tydlig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Ett presmeddelande från Linköpings universitet tar upp några av doktorsavhandlingens fynd.
När en människa åldras ställs ökade krav på cellernas renhållningssystem, där lysosomerna är en viktig del. Om det inte fungerar samlas felaktiga eller uttjänta organeller i cellerna i stället för att rensas bort och återvinnas. Åldrandet innebär också att cellerna i ökande grad utsätts för farliga molekyler, till exempel fria syreradikaler.
Lin Zheng har studerat hur nervcellskulturer reagerade när syrehalten höjdes, från den naturliga nivån i cellen på 8 procent till 20 respektive 40 procent. Följden blev att alltmer betaamyloid ansamlades i lysosomerna (ett karaktäristiskt drag för alzheimerdrabbade nervceller), att membran bröts ned och att celler i allt snabbare takt "begick självmord" (apoptos).
Lin Zhengs arbete visar att mekanismer som tidigare inte varit kända kan vara involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, något som kan ligga till grund för utveckling av framtida behandlingsstrategier. Hennes avhandling stöder också hypotesen att olika typer av stress, liksom yttre våld mot huvudet, kan bidra till demensutvecklingen.
Avhandling:
Lysosomal involvement in the pathogenesis of Alzheimer's disease,
Lin Zheng (Linköpings universitet)
Länk till avhandlingen »
(nytt fönster)