Socialstyrelsen har kartlagt resurserna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det är delvis en uppföljning av en motsvarande studie som Socialdepartementet gjorde år 2002. Genom att jämföra enkätsvaren från de båda undersökningstillfällena kan man skönja en del intressanta trender, bl a att demenssjuksköterskorna har blivit betydligt fler.
Jämfört med 2002 har andelen kommuner och stadsdelar med en eller flera demenssjuksköterskor nästan fördubblats, från 39 till 71 procent. Även demensteam blir vanligare och finns nu i 45 procent av alla kommuner och stadsdelar (35 procent år 2002). Fler än en av sex uppger att de har hemtjänstpersonal som enbart arbetar med demenssjuka.
Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika kommuntyper. Demenssjuksköterskor är fortfarande ovanliga i glesbygdskommuner och i storstädernas stadsdelar. I Stockholms stad saknas denna funktion helt.
– Om man exkluderar storstäderna finns idag demensteam och – eller – demenssjuksköterska i 211 av 267 kommuner. Det får man se som en väldigt positiv utveckling. Samtidigt är den sårbar eftersom dessa funktioner ofta finansieras av 
statliga stimulansmedel, det innebär att de kan läggas ner om de statliga bidragen dras in, säger Sven Erik Wånell, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum, som gjort kartläggningen tillsammans med Sara Hjulström, utredare och verksam som koordinator vid Svenskt Demenscentrum,
Brister som framhålls i Socialstyrelsens rapport handlar om demensboendet. Det saknas platser i det särskilda boendet anpassade för demenssjuka. Kartläggningen visar att i två av tre kommuner kan högst hälften av dem med behov av sådana platser få det. Ännu färre kommuner kan erbjuda särskilt anpassat korttidsboende.
– Ett annat eftersatt område är insatser till grupper med särskilda behov. Endast 10 procent av kommunerna har särskilt boende som vänder sig till yngre demenssjuka, under 65 år. Var fjärde kommun kan erbjuda personlig assistans till personer som tillhör denna grupp, säger Sven Erik Wånell.
Socialstyrelsens kartläggning är ett led i uppdraget att följa upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Tanken är att en ny kartläggning ska genomföras om några år.
Magnus Westlander