ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.
Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.
Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.
Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.
Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.
– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.
– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.
Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.
– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.
Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.
Magnus Westlander