Nytt om forskning
BPSD vanligt på landets äldreboenden
Tre av fyra personer med demenssjukdom på äldreboenden har beteendemässiga eller psykiska symptom (BPSD). Personer med frontotemporal demens är mest drabbade. Det visar forskning som bygger data från svenska kvalitetsregister.
Demenssjukdomar ger inte bara upphov till minnessvikt, försämrad språkförmåga och andra kognitiva symptom. Även beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är vanliga. De brukar förkortas BPSD och omfattar bland annat apati, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet.
Emilia Schwertner, forskare vid Karolinska Institutet, har i en nyutkommen avhandling studerat BPSD på svenska äldreboenden. Den visar att 75 procent av de med demenssjukdom uppvisar minst ett BPSD-symptom.
– Andelen är inte oväntad och ligger i linje med internationella studier på området. De vanligaste symptomen var motorisk rastlöshet, agitation (upprördhet) och labilitet (lättretlighet), säger Emilia Schwertner.
Negativt för livskvaliteten
BPSD har ofta en stark negativ påverkan på personens livskvalitet. Symptomen kan också vara svåra att bemöta och hantera för både vårdpersonal och medboende. Trots det är BPSD ganska lite beforskat, även i Sverige påpekar Emilia Schwertner.
Men svenska kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att studera BPSD. Emilia Schwertner har använt data från bland annat BPSD-registret. Det används för att kartlägga BPSD på enskilda äldreboenden och ger ett underlag för att pröva åtgärder som kan lindra symptomen.
– BPSD-registret innehåller både typ av symptom och i vilken grad de yttrar sig. De har vi samkört med data från SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) som innehåller mer tillförlitliga diagnoser, säger Emilia Schwertner.
Skillnader mellan diagnoser
Hennes studie är den första i sitt slag som har mätt förekomsten av BPSD vid olika demenssjukdomar. Förekomsten visade sig vara hög, oavsett demensdiagnos. Det fanns dock vissa andra skillnader.
– Vid Lewkroppsdemens var hallucinationer det vanligaste BPSD-symptomet, vid blanddemens var det i stället aggression. Vid alzheimer och övriga demensdiagnoser var motorisk rastlöshet det mest förekommande. Mest drabbade av BPSD var personer med diagnosen frontotemporal demens, säger Emilia Schwertner.
Koppling till ouppfyllda behov
Varför vissa drabbas av starka BPSD och andra milda, eller inga alls, är inte helt klarlagt. I sin avhandling fann Emilia Schwertner en tydlig koppling mellan BPSD och ouppfyllda behov (på engelska ”unmet needs”). Ju mer ouppfyllda behov, i form av bland annat obehandlad smärta, sömnproblem, hörsel- och synnedsättningar, desto mer BPSD.
– Detta är inte heller förvånande. Även personer med demenssjukdom påverkas givetvis av smärta och sömnproblem. Men eftersom sjukdomen gör det svårare att uttrycka sig och att kontrollera sina beteenden yttrar det sig ofta på andra sätt än det vanligen gör, säger Emilia Schwertner.
Magnus Westlander
Demenssjukdomar ger inte bara upphov till minnessvikt, försämrad språkförmåga och andra kognitiva symptom. Även beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är vanliga. De brukar förkortas BPSD och omfattar bland annat apati, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet.
Emilia Schwertner, forskare vid Karolinska Institutet, har i en nyutkommen avhandling studerat BPSD på svenska äldreboenden. Den visar att 75 procent av de med demenssjukdom uppvisar minst ett BPSD-symptom.
– Andelen är inte oväntad och ligger i linje med internationella studier på området. De vanligaste symptomen var motorisk rastlöshet, agitation (upprördhet) och labilitet (lättretlighet), säger Emilia Schwertner.
Negativt för livskvaliteten
BPSD har ofta en stark negativ påverkan på personens livskvalitet. Symptomen kan också vara svåra att bemöta och hantera för både vårdpersonal och medboende. Trots det är BPSD ganska lite beforskat, även i Sverige påpekar Emilia Schwertner.
Men svenska kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att studera BPSD. Emilia Schwertner har använt data från bland annat BPSD-registret. Det används för att kartlägga BPSD på enskilda äldreboenden och ger ett underlag för att pröva åtgärder som kan lindra symptomen.
– BPSD-registret innehåller både typ av symptom och i vilken grad de yttrar sig. De har vi samkört med data från SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) som innehåller mer tillförlitliga diagnoser, säger Emilia Schwertner.
Skillnader mellan diagnoser
Hennes studie är den första i sitt slag som har mätt förekomsten av BPSD vid olika demenssjukdomar. Förekomsten visade sig vara hög, oavsett demensdiagnos. Det fanns dock vissa andra skillnader.
– Vid Lewkroppsdemens var hallucinationer det vanligaste BPSD-symptomet, vid blanddemens var det i stället aggression. Vid alzheimer och övriga demensdiagnoser var motorisk rastlöshet det mest förekommande. Mest drabbade av BPSD var personer med diagnosen frontotemporal demens, säger Emilia Schwertner.
Koppling till ouppfyllda behov
Varför vissa drabbas av starka BPSD och andra milda, eller inga alls, är inte helt klarlagt. I sin avhandling fann Emilia Schwertner en tydlig koppling mellan BPSD och ouppfyllda behov (på engelska ”unmet needs”). Ju mer ouppfyllda behov, i form av bland annat obehandlad smärta, sömnproblem, hörsel- och synnedsättningar, desto mer BPSD.
– Detta är inte heller förvånande. Även personer med demenssjukdom påverkas givetvis av smärta och sömnproblem. Men eftersom sjukdomen gör det svårare att uttrycka sig och att kontrollera sina beteenden yttrar det sig ofta på andra sätt än det vanligen gör, säger Emilia Schwertner.
Magnus Westlander
Kognition och nya utredningsverktyg i fokus för webbinarium
Är det dags att se över MMSE som screeningsverktyg för kognitiv nedsättning? Frågan var en av flera som lyftes vid ett webbinarium arrangerat av Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin.
Webbinariet hölls den 10 februari och samlade drygt 200 forskare, läkare, arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med kognition. Även Socialstyrelsen och Svenskt Demenscentrums systercentrum i Norge och Danmark var representerade.
Idén till webbinariet väcktes av ett skarpt formulerat mejl från USA. I det hävdade bolaget PAR sin upphovsrätt till screeningsverktyget MMSE och krävde att Svenskt Demenscentrum omedelbart skulle ta bort det från hemsidan. "Användare av MMSE måste först betala licensavgift till PAR", menade bolaget.
I avsaknad av ekonomiska muskler för att ge sig in i en oförutsägbar juridisk tvist har MMSE nu tagits bort från Svenskt Demenscentrums webb. Detta har skapat osäkerhet, inte minst bland vårdpersonal runt om i landet som undrar om de får fortsätta använda MMSE i demensutredningar.
Rekommenderas av Socialstyrelsen
MMSE, som består av 30 frågor och används vid utredning av misstänkt demenssjukdom, har närmare 50 år på nacken. "Det kändes redan gammalt när jag var aktiv som kliniker på 1990-talet", sade Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum. Problemet är att användningen av MMSE är vida utbredd och rekommenderas vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Några entydiga svar om MMSE gick inte att ge under webbinariet. Inte heller Socialstyrelsen ger sig in i några juridiska tvister. "Det ligger utanför vårt mandat", sade Frida Nobel. Tills vidare behöver därför chefer och jurister på regional nivå ta ställning till fortsatt användning av MMSE.
En intressant infallsvinkel kom dock från Norge och Jørgen Wagle vid Aldring og helse. På 1980-talet utvecklades där en modifierad version av MMSE, bland annat med två omformulerade frågor. De norska forskarna hade först fått klartecken till ändringarna av Folstein, upphovsmannen till MMSE. Detta var innan han överlåtit upphovsrätten till PAR.
Sista ordet är inte sagt
På motsvarande sätt tog Svensk Förening för Kognitiv Medicin initiativ till en svensk version, MMSE-SR, för 10 år sedan, dock utan att konsultera PAR. Däremot rådgjorde föreningen med svenska jurister som menade att de förändringar och tillägg i MMSE som föreningen gjort innebär att det kan betraktas som ett självständigt test och inte en kopia av originalet. Det sista ordet är alltså inte sagt om upphovsrätten.
Men webbinariet stannade inte vid MMSE. "Det är hög tid att börja tala om kognition", betonade Wilhelmina Hoffman och fick medhåll av Anders Wallin, ordförande för Svensk Förening för Kognitiv Medicin. Han menade att vi behöver utveckla bättre instrument för att kunna mäta och bedöma olika kognitiva funktioner, inte bara minnet. Det är nödvändigt för att kunna ställa mer tillförlitliga diagnoser i tidigt skede och för att patineter ska få adekvat hjälp.
Spännande utveckling pågår
Det pågår en spännande utveckling, inte minst inom det digitala området. Ett par exempel är Mindmore och Geras Solution som i sina presentationer visade hur man med ett arbetsbesparande IT-stöd kan fånga in flera kognitiva funktioner, till skillnad mot MMSE som endast ger en poäng på total kognitiv funktionsförmåga.
Även vikten av särskilda instrument anpassade för personer med annat modersmål än svenska betonades. Här har Migrationsskolan vid Region Skåne gjort ett betydande arbete, bland annat med valideringen av Rudas som numera rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer.
Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin ska hålla diskussionen om kognitionsfrågor levande och återkommer med ett nytt webbinarium till hösten.
Magnus Westlander
Webbinariet hölls den 10 februari och samlade drygt 200 forskare, läkare, arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med kognition. Även Socialstyrelsen och Svenskt Demenscentrums systercentrum i Norge och Danmark var representerade.
Idén till webbinariet väcktes av ett skarpt formulerat mejl från USA. I det hävdade bolaget PAR sin upphovsrätt till screeningsverktyget MMSE och krävde att Svenskt Demenscentrum omedelbart skulle ta bort det från hemsidan. "Användare av MMSE måste först betala licensavgift till PAR", menade bolaget.
I avsaknad av ekonomiska muskler för att ge sig in i en oförutsägbar juridisk tvist har MMSE nu tagits bort från Svenskt Demenscentrums webb. Detta har skapat osäkerhet, inte minst bland vårdpersonal runt om i landet som undrar om de får fortsätta använda MMSE i demensutredningar.
Rekommenderas av Socialstyrelsen
MMSE, som består av 30 frågor och används vid utredning av misstänkt demenssjukdom, har närmare 50 år på nacken. "Det kändes redan gammalt när jag var aktiv som kliniker på 1990-talet", sade Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum. Problemet är att användningen av MMSE är vida utbredd och rekommenderas vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Några entydiga svar om MMSE gick inte att ge under webbinariet. Inte heller Socialstyrelsen ger sig in i några juridiska tvister. "Det ligger utanför vårt mandat", sade Frida Nobel. Tills vidare behöver därför chefer och jurister på regional nivå ta ställning till fortsatt användning av MMSE.
En intressant infallsvinkel kom dock från Norge och Jørgen Wagle vid Aldring og helse. På 1980-talet utvecklades där en modifierad version av MMSE, bland annat med två omformulerade frågor. De norska forskarna hade först fått klartecken till ändringarna av Folstein, upphovsmannen till MMSE. Detta var innan han överlåtit upphovsrätten till PAR.
Sista ordet är inte sagt
På motsvarande sätt tog Svensk Förening för Kognitiv Medicin initiativ till en svensk version, MMSE-SR, för 10 år sedan, dock utan att konsultera PAR. Däremot rådgjorde föreningen med svenska jurister som menade att de förändringar och tillägg i MMSE som föreningen gjort innebär att det kan betraktas som ett självständigt test och inte en kopia av originalet. Det sista ordet är alltså inte sagt om upphovsrätten.
Men webbinariet stannade inte vid MMSE. "Det är hög tid att börja tala om kognition", betonade Wilhelmina Hoffman och fick medhåll av Anders Wallin, ordförande för Svensk Förening för Kognitiv Medicin. Han menade att vi behöver utveckla bättre instrument för att kunna mäta och bedöma olika kognitiva funktioner, inte bara minnet. Det är nödvändigt för att kunna ställa mer tillförlitliga diagnoser i tidigt skede och för att patineter ska få adekvat hjälp.
Spännande utveckling pågår
Det pågår en spännande utveckling, inte minst inom det digitala området. Ett par exempel är Mindmore och Geras Solution som i sina presentationer visade hur man med ett arbetsbesparande IT-stöd kan fånga in flera kognitiva funktioner, till skillnad mot MMSE som endast ger en poäng på total kognitiv funktionsförmåga.
Även vikten av särskilda instrument anpassade för personer med annat modersmål än svenska betonades. Här har Migrationsskolan vid Region Skåne gjort ett betydande arbete, bland annat med valideringen av Rudas som numera rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer.
Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin ska hålla diskussionen om kognitionsfrågor levande och återkommer med ett nytt webbinarium till hösten.
Magnus Westlander
Regeringen satsar 50 miljoner kr på forskning och kunskapsstöd
Under 2022 avsätter regeringen drygt 50 miljoner kr till forskning och kunskapshöjande insatser för en bättre vård och omsorg om bland andra personer med demenssjukdom. I beloppet ingår fortsatt ekonomiskt stöd till Svenskt Demenscentrum och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
– Det här är en del i regeringens fortsatta satsning på att vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska vara likvärdig och välfungerande i hela landet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.
Karolinska Universitetssjukhuset får 2,5 miljon kr för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete utifrån registerdata. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som följer patienter med demenssjukdom från diagnos till livets slut. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer som har en demenssjukdom.
Lika mycket medel går till Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus för att stödja förbättringsarbeten på särskilda boenden och hemtjänst för personer med demenssjukdom. Förbättringsarbete sker med hjälp av BPSD-registret som samlar in data från över beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Registret är ett stödverktyg som ger struktur i personalens arbete med att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom.
Regeringen avsätter även 16,5 miljoner kr till befolkningsstudien Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Medlen ska användas till fortsatt datainsamling avseende äldres hälsa och användning av vård och omsorg. Studien ger tillgång till data för forskning om till exempel förändringar i äldres hälsa och behov över tid.
Slutligen får Stiftelsen Swecare 3,5 miljoner kr till att ska bättre förutsättningar för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och äldreomsorg.
– Det här är en del i regeringens fortsatta satsning på att vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska vara likvärdig och välfungerande i hela landet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.
Karolinska Universitetssjukhuset får 2,5 miljon kr för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete utifrån registerdata. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som följer patienter med demenssjukdom från diagnos till livets slut. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer som har en demenssjukdom.
Lika mycket medel går till Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus för att stödja förbättringsarbeten på särskilda boenden och hemtjänst för personer med demenssjukdom. Förbättringsarbete sker med hjälp av BPSD-registret som samlar in data från över beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Registret är ett stödverktyg som ger struktur i personalens arbete med att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom.
Regeringen avsätter även 16,5 miljoner kr till befolkningsstudien Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Medlen ska användas till fortsatt datainsamling avseende äldres hälsa och användning av vård och omsorg. Studien ger tillgång till data för forskning om till exempel förändringar i äldres hälsa och behov över tid.
Slutligen får Stiftelsen Swecare 3,5 miljoner kr till att ska bättre förutsättningar för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och äldreomsorg.
EU nobbar nytt alzheimerläkemedel
I mitten av december beslöt den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att inte godkänna Aduhelm som alzheimerläkemedel. Det betyder att det varken får marknadsföras i Sverige eller något annat EU-land.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
Hög vilopuls kopplas till demenssjukdom
Att mäta vilopuls hos äldre kan vara ett sätt att upptäcka personer med högre risk för demenssjukdom. Det anser forskarna bakom en ny studie från Karolinska institutet.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
PET-kamera bäst att förutse minnesförsämring
Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer kan förutsäga sjukdomsutveckling och minnespåverkan vid alzheimer. Mest tillförlitlig var tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.
Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.
Riktlinjer ifrågasatta
Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.
– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
PET bör rekommenderas
Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.
– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.
Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.
Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry: ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.
Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.
Riktlinjer ifrågasatta
Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.
– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
PET bör rekommenderas
Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.
– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.
Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.
Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry: ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.
Satsning på innovation ska förebygga demenssjukdomar
Under namnet PREDEM arbetar Karolinska Institutet med olika aktörer för att utveckla innovationer inom demensområdet. Som en av elva utsedda innovationsmiljöer ges finansiering av statliga Vinnova under fem år.
Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.
I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete.
Goda förutsättningar
– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.
Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper.
Minska risken att insjukna
Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.
– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.
Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.
I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete.
Goda förutsättningar
– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.
Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper.
Minska risken att insjukna
Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.
– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.
Läkare kan certifieras i kognitiv medicin
Intresset för hur minnet och andra kognitiva funktioner fungerar ökar. Forskningen är på frammarsch och numera kan läkare ansöka om att bli certifierade i kognitiv medicin.
Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.
Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.
– Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.
– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar.
Bedöma och mäta
Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.
– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.
På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas.
Lindrig nedsättning
Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.
– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin
Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.
– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin
Diskussion om nya instrument
I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.
Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.
– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.
Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.
Magnus Westlander
Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.
Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.
– Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.
– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar.
Bedöma och mäta
Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.
– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.
På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas.
Lindrig nedsättning
Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.
– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin
Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.
– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin
Diskussion om nya instrument
I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.
Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.
– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.
Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.
Magnus Westlander
Fina utmärkelser till alzheimerforskare
Professor Agneta Nordberg tilldelas årets Bengt Winblads pris av Svenska Läkaresällskapet. Nyinstiftade Alzheimer Life-stipendiet går till medicine doktor och fysioterapeuten Charlotta Thunberg.
Professor Agneta Nordberg är verksam vid Karolinska Institutet och har en lång karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i förståelsen av sjukdomen
Agneta Nordberg har varit ledande i bland annat att utveckla hjärnavbildande tekniker som kan användas för tidigt upptäckt och diagnostik.
– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.
Bengt Winblads pris är på 150 000 kronor och delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.
Läs mer på Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)
Årets Alzheimer Life-stipendiat är Charlotta Thunborg, fysioterapeut och medicine doktor. Stipendievalet motiveras av att hon möjliggjort att den så kallade FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.
FINGER-studien, som pågår på flera håll i världen, visar att risken för kognitiv svikt kan minska med bland annat rätt kost, fysisk och kognitiv träning och sociala aktiviteter.
Alzheimerstipendiet är på 100 000 kr och ska ge Charlotta Thunberg möjlighet att kunna utveckla användbara metoder för att införa FINGER-modellen på landets minnesmottagningar. Stipendiet delades ut av Drottning Silvia under en ceremoni på Drottningsholms Slottsteater.
Läs mer på webbplatsen Alzheimer Life (nytt fönster)
Professor Agneta Nordberg är verksam vid Karolinska Institutet och har en lång karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i förståelsen av sjukdomen
Agneta Nordberg har varit ledande i bland annat att utveckla hjärnavbildande tekniker som kan användas för tidigt upptäckt och diagnostik.
– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.
Bengt Winblads pris är på 150 000 kronor och delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.
Läs mer på Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)
Årets Alzheimer Life-stipendiat är Charlotta Thunborg, fysioterapeut och medicine doktor. Stipendievalet motiveras av att hon möjliggjort att den så kallade FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.
FINGER-studien, som pågår på flera håll i världen, visar att risken för kognitiv svikt kan minska med bland annat rätt kost, fysisk och kognitiv träning och sociala aktiviteter.
Alzheimerstipendiet är på 100 000 kr och ska ge Charlotta Thunberg möjlighet att kunna utveckla användbara metoder för att införa FINGER-modellen på landets minnesmottagningar. Stipendiet delades ut av Drottning Silvia under en ceremoni på Drottningsholms Slottsteater.
Läs mer på webbplatsen Alzheimer Life (nytt fönster)
WHO pekar på global snedfördelning
Antalet personer med demenssjukdom i världen väntas öka med 23 miljoner fram till år 2030. Det visar en ny rapport från världshälsorganisationen WHO.
Rapporten Global status report on the public health response to dementia lanserades den 2 september, något i skymundan av WHO:s arbete med Covid-19. Av rapporten framgår att det finns ca 55 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. De globala kostnaderna uppskattas till ca 1,3 billioner US-dollar/år. Av kostnaderna står anhörigas obetalda insatser för ca hälften och kvinnor beräknas utföra ca 70% av insatserna.
Global snedfördelning
WHO:s rapport pekar på en omfattande global snedfördelning. 61 procent av de demenssjuka bor i låg och medelinkomstländer medan 74 procent av kostnaderna (läs: resurserna) finns i höginkomstländer. Antalet demessjuka i världen väntas öka kraftigt till 78 miljoner 2030 och 139 miljoner 2050.
”De alarmerande beräkningarna av de ökade antalet människor som lever med demens i världen, särskilt i lägre inkomstländer, kan inte ignoreras. Att bortse från detta, skulle väsentligt undergräva den sociala och ekonomiska utvecklingen globalt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar i rapporten.
Svenska forskare har deltagit
Rapporten är en del av WHO:s Global Dementia Observatory (GDO), där data och information samlas in om demenssjukdomar, vård och omsorg från medlemsländerna. Från Sverige har tre forskare från Karolinska Institutet bidragit, professor emeritus Anders Wimo, professor Miia Kivipelto och docent Linus Jönsson, samt forskningsassistent Oskar Frisell, Linköpings universitet. WHO arbetar också med en global aktionsplan kring demenssjukdomar.
Rapporten Global status report on the public health response to dementia lanserades den 2 september, något i skymundan av WHO:s arbete med Covid-19. Av rapporten framgår att det finns ca 55 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. De globala kostnaderna uppskattas till ca 1,3 billioner US-dollar/år. Av kostnaderna står anhörigas obetalda insatser för ca hälften och kvinnor beräknas utföra ca 70% av insatserna.
Global snedfördelning
WHO:s rapport pekar på en omfattande global snedfördelning. 61 procent av de demenssjuka bor i låg och medelinkomstländer medan 74 procent av kostnaderna (läs: resurserna) finns i höginkomstländer. Antalet demessjuka i världen väntas öka kraftigt till 78 miljoner 2030 och 139 miljoner 2050.
”De alarmerande beräkningarna av de ökade antalet människor som lever med demens i världen, särskilt i lägre inkomstländer, kan inte ignoreras. Att bortse från detta, skulle väsentligt undergräva den sociala och ekonomiska utvecklingen globalt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar i rapporten.
Svenska forskare har deltagit
Rapporten är en del av WHO:s Global Dementia Observatory (GDO), där data och information samlas in om demenssjukdomar, vård och omsorg från medlemsländerna. Från Sverige har tre forskare från Karolinska Institutet bidragit, professor emeritus Anders Wimo, professor Miia Kivipelto och docent Linus Jönsson, samt forskningsassistent Oskar Frisell, Linköpings universitet. WHO arbetar också med en global aktionsplan kring demenssjukdomar.
