Det är Dagens Medicin som uppmärksammar en studie gjord vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Forskarna har följt 248 demenssjuka personer på ett vårdboende under två års tid. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar att antidepressiva läkemedel påverkar fallrisken vid demens. Sambandet i den holländska studien konstaterades dock endast för SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare).
Det är Dagens Nyheter (5/11-2011) som uppmärksammar en undersökning av 560 mäns kostvanor. När de var 70 år fick de svara på frågor om sina kost- och levnadsvanor. Utifrån svaren delades männen in i tre kostgrupper; Medelhavskost (fisk, grönsaker, bönor och frukt), fettsnål kost (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) och en diet som bestod av få kolhydrater och mycket protein.
Tolv år senare, när männen var 82 år, hade många av dem fått problem med minne och inlärning. Resulaten visar dock att Medelhavskosten gav ett gott skydd. Männen i denna grupp hade 70 procent lägre risk att drabbas av minnesproblem och andra kognitiva störningar.
– Det var tydligt att ju striktare männen följde Medelhavsdieten, desto bättre skydd fick de. Vi kunde också se en viss tendens till minskad risk för demens, säger Erika Olsson, dietist och doktorand vid Uppsala universitet, till Dagen Nyheter.
Medelhavskosten innehåller mycket grönsaker och hälsosamma fetter, till exempel omega-3. De har antiinflammatoriska effekter, något som skulle kunna förklara varför kosten kan skydda mot minnesförsämringar.
Uppsalastudiens resultat får stöd av flera internationella studier som visar att Medelhavsmat har en gynnsam inverkan på kognitiva funktioner. Om denna diet även kan förebygga demenssjukdom är dock ännu inte klarlagt. (Läs: Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer »)
Resultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.
Laura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.
Det är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).