Nytt om forskning
Giftigt protein kan starta alzheimer
Ett giftig protein smittar en vanligare variant av samma protein som börjar klumpa ihop sig i hjärnan. Så kan pyroglu starta utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Hypotesen läggs fram i tidskriften Nature.
Ett kännetecken för Alzheimers sjukdom är att beta-amyloid börjar klumpa ihop sig och lagras i den drabbades hjärna. En form av beta-amyloid heter pyroglutamylated, förkortat pyroglu. Den är mycket giftig och har visat sig kunna smitta sin omgivning, närmare bestämt de vanligare och ursprungligen mindre giftiga formerna av beta-amyloid.
– Vi har bekräftat att pyroglu kan omvandla vanligare former av beta-amyloid till former som är upp till 100 gånger giftigare. Det gör den till ett mycket farlig utrotningsmedel av hjärnceller och ett attraktivt mål för läkemedelsbehandling, säger George Bloom, professor i biologi och cellbiologi vid College of Arts & Sciences och School of Medicin.
George Bloom tror att pyroglu kan fungera som en "trigger" för Alzheimers sjukdom, det vill säga vara det ämne som sätter igång sjukdomsprocessen. Mönstret liknar prionsjukdomarnas, till exempel galna kosjukan, då giftiga proteiner infekterar normala proteiner som sedan sprids och förstör hjärnvävnad.
Genom att hämma bildandet av pyroglu hoppas forskarna kunna motverka Alzheimers sjukdom. Ett enzym (glutaminyl cyclase) som har denna effekt har redan tagits fram och prövas nu i Europa. En s k klinisk fas 1-studie har genomförts.
Ett kännetecken för Alzheimers sjukdom är att beta-amyloid börjar klumpa ihop sig och lagras i den drabbades hjärna. En form av beta-amyloid heter pyroglutamylated, förkortat pyroglu. Den är mycket giftig och har visat sig kunna smitta sin omgivning, närmare bestämt de vanligare och ursprungligen mindre giftiga formerna av beta-amyloid.
– Vi har bekräftat att pyroglu kan omvandla vanligare former av beta-amyloid till former som är upp till 100 gånger giftigare. Det gör den till ett mycket farlig utrotningsmedel av hjärnceller och ett attraktivt mål för läkemedelsbehandling, säger George Bloom, professor i biologi och cellbiologi vid College of Arts & Sciences och School of Medicin.
George Bloom tror att pyroglu kan fungera som en "trigger" för Alzheimers sjukdom, det vill säga vara det ämne som sätter igång sjukdomsprocessen. Mönstret liknar prionsjukdomarnas, till exempel galna kosjukan, då giftiga proteiner infekterar normala proteiner som sedan sprids och förstör hjärnvävnad.
Genom att hämma bildandet av pyroglu hoppas forskarna kunna motverka Alzheimers sjukdom. Ett enzym (glutaminyl cyclase) som har denna effekt har redan tagits fram och prövas nu i Europa. En s k klinisk fas 1-studie har genomförts.
Till artikel i Nature »
(nytt fönster)
Till Science Daily »
(nytt fönster)
Demenssjuka kan stötta varandra
I självhjälpsgrupper kan personer med demens dela sina upplevelser och ge varandra stöd. Det visar forskning från Linköpings universitet.
 |
| Linda Örulv |
På Svenskt demencentrum webbplats har Linda Örulv, etnolog och forskare, tidigare berättar om sina intryck från en självhjälpsgrupp. Nu har hennes studier publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Self-Help & Self-Care.
Deltagarna i den grupp som Linda Örulv följde under tre år hade en demenssjukdom i tidigt skede. Samtalen – som spelades in – avlöjar att de kunde lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig.
– Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse, säger Linda Örulv i en artikel på Linköpings universitets webb.
Linda Örulv anser att vi bör frångå synsättet på personer med demens som passiva mottagare av omsorg och istället se dem som aktiva deltagare i ett socialt samspel. Hon menar att självhjälpsrörelser – för, av och med demenssjuka – kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.
– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang, säger hon.
Linda Örulv är verksam vid Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga artikel heter Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship och är publicerad i Till Journal of Self-Help & Self-Care » (nytt fönster)
|
| Linda Örulv |
På Svenskt demencentrum webbplats har Linda Örulv, etnolog och forskare, tidigare berättar om sina intryck från en självhjälpsgrupp. Nu har hennes studier publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Self-Help & Self-Care.
Deltagarna i den grupp som Linda Örulv följde under tre år hade en demenssjukdom i tidigt skede. Samtalen – som spelades in – avlöjar att de kunde lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig.
– Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse, säger Linda Örulv i en artikel på Linköpings universitets webb.
Linda Örulv anser att vi bör frångå synsättet på personer med demens som passiva mottagare av omsorg och istället se dem som aktiva deltagare i ett socialt samspel. Hon menar att självhjälpsrörelser – för, av och med demenssjuka – kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.
– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang, säger hon.
Linda Örulv är verksam vid Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga artikel heter Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship och är publicerad i Till Journal of Self-Help & Self-Care » (nytt fönster)
Rekordmånga ansökningar till Demensfonden
Demensfonden – Demensförbundets insamlingsfond – fick i år in 111 ansökningar, nästan dubbelt så många som förra året. I samråd med fondens medicinska vetenskapsråd har styrelsen beslutat att dela ut 2,5 miljoner kronor till 59 forskare, både unga och väletablerade. Vad som ska forskas på kan man läsa om på Demensförbundets webb » (nytt fönster)
Ny stiftelse ska fylla tomrum efter nedläggning
I februari stängde läkemedelsbolaget Astra-Zeneca sin forskningsenhet i Södertälje. Nu bildas en stiftelse för att rädda kvar ledande Astraforskare i landet. Målet är att utveckla diagnostik och nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
FN-rapport: Demens är en global utmaning
Antalet personer med demens växer snabbt i världen, liksom de globala vård- och omsorgskostnaderna som följer i sjukdomens spår. Det är hög tid för världens länder att ta fram nationella program för att möta denna utmaning anser Världshälsoorganisationen (WHO).
Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.
Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.
WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.
Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83
Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.
Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.
WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.
Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83
Alzheimerläkemedel utan effekt vid Downs syndrom
Läkemedlet memantin kan lindra symptom vid Alzheimers sjukdom men saknar effekt vid Downs syndrom. Det visar ny forskning.
Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.
Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.
Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.
Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)
Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.
Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.
Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.
Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)
Parrelation viktig vid demenssjukdom
Samhällets stöd till demenssjuka och deras anhöriga är inriktat på individen. Par uppfattas ofta ha en relation där den friska vårdar den som insjuknat men det stämmer inte alltid. Det visar forkning från Linköpings universitet.
Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.
– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Ingrid Hellström på Linköpings universitets webb.
Ingrid Hellström har tidigare intervjuat och följt tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par. Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs mer på Linköpings universitets webb »
(nytt fönster)
Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.
– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Ingrid Hellström på Linköpings universitets webb.
Ingrid Hellström har tidigare intervjuat och följt tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par. Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs mer på Linköpings universitets webb »
(nytt fönster)
Swedish Brain Power leder ny EU-satsning
Professorerna Bengt Winblad och Kaj Blennow har ledande roller i en ny EU-satsning. Tillsammans med holländaren Philip Scheltens ska de koordinera forskning kring biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar i 22 länder.
Samarbetsprojektet kallas BIOMARKAPD och har en budget på över 90 miljoner kronor. Ett av dess mål är att kunna ställa tidigare och mer precis diagnos.
– Det är extra viktigt när det gäller neurodegenerativa sjukdomar eftersom de vanligtvis upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Flera svenska specialister på biomarkörer kommer att delta i forskningssamarbetet.
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Samarbetsprojektet kallas BIOMARKAPD och har en budget på över 90 miljoner kronor. Ett av dess mål är att kunna ställa tidigare och mer precis diagnos.
– Det är extra viktigt när det gäller neurodegenerativa sjukdomar eftersom de vanligtvis upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Flera svenska specialister på biomarkörer kommer att delta i forskningssamarbetet.
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Bengt Winblad
Kaj Blennow
Relaterade artiklar
Ledande experter efterlyser nytt forskningscentrum
För att landets alzheimerforskning och läkemedelsutveckling skall kunna överleva behövs ett nytt nationellt centrum i närområdet Södertälje-Huddinge. Det skriver en rad framstående forskare, knutna till Swedish Brain Power, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Inlägget är ett svar på läkemedelsbolaget Astra-Zenecas beslut att lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Cirka 1200 tjänster försvinner och den omedelbara uppgiften är nu, menar artikelförfattarna, att försöka ta tillvara all kompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige. "Den spetskompetens inom biotekniskt och medicintekniskt företagande som neuroforskarna vid Astra Zeneca genom åren skaffat sig, är en mycket viktig framgångsfaktor för vårt land."
Genom att etablera ett nytt nationellt forskningscentrum kan de materiella och personella resurser som redan finns tas tillvara. För att kunna förverkliga det krävs också stöd från politiker i kommun, landsting och stat. Artikelförfattarna vill därför snarast tillsätta entreprenadinriktad grupp med representanter från Karolinska institutet, Astra Zeneca och relevanta politiker och med mandat att sjösätta dessa idéer.
Demenssjukdomarna kostar samhället ca 60 miljarder kronor årligen, vilket är mer än hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar sammantaget. I dag saknas både botemedel och kunskap om de grundläggande orsakerna till varför nervceller dör i förtid vid Alzheimers sjukdom.
Läs hela debattartikeln »
(Svenska Dagbladet, nytt fönster)
Inlägget är ett svar på läkemedelsbolaget Astra-Zenecas beslut att lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Cirka 1200 tjänster försvinner och den omedelbara uppgiften är nu, menar artikelförfattarna, att försöka ta tillvara all kompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige. "Den spetskompetens inom biotekniskt och medicintekniskt företagande som neuroforskarna vid Astra Zeneca genom åren skaffat sig, är en mycket viktig framgångsfaktor för vårt land."
Genom att etablera ett nytt nationellt forskningscentrum kan de materiella och personella resurser som redan finns tas tillvara. För att kunna förverkliga det krävs också stöd från politiker i kommun, landsting och stat. Artikelförfattarna vill därför snarast tillsätta entreprenadinriktad grupp med representanter från Karolinska institutet, Astra Zeneca och relevanta politiker och med mandat att sjösätta dessa idéer.
Demenssjukdomarna kostar samhället ca 60 miljarder kronor årligen, vilket är mer än hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar sammantaget. I dag saknas både botemedel och kunskap om de grundläggande orsakerna till varför nervceller dör i förtid vid Alzheimers sjukdom.
Läs hela debattartikeln »
(Svenska Dagbladet, nytt fönster)
Åldersförändringarnas betydelse underskattas
Åldrandeprocessernas betydelse för Alzheimers sjukdom har underskattats av forskningen. Det hävdar Lin Zheng som nyligen lade fram sin avhandling vid Linköpings universitet.
Lin Zheng, som forskar i experimentell patologi, beskriver hur åldrandet kan spela en tydlig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Ett presmeddelande från Linköpings universitet tar upp några av doktorsavhandlingens fynd.
När en människa åldras ställs ökade krav på cellernas renhållningssystem, där lysosomerna är en viktig del. Om det inte fungerar samlas felaktiga eller uttjänta organeller i cellerna i stället för att rensas bort och återvinnas. Åldrandet innebär också att cellerna i ökande grad utsätts för farliga molekyler, till exempel fria syreradikaler.
Lin Zheng har studerat hur nervcellskulturer reagerade när syrehalten höjdes, från den naturliga nivån i cellen på 8 procent till 20 respektive 40 procent. Följden blev att alltmer betaamyloid ansamlades i lysosomerna (ett karaktäristiskt drag för alzheimerdrabbade nervceller), att membran bröts ned och att celler i allt snabbare takt "begick självmord" (apoptos).
Lin Zhengs arbete visar att mekanismer som tidigare inte varit kända kan vara involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, något som kan ligga till grund för utveckling av framtida behandlingsstrategier. Hennes avhandling stöder också hypotesen att olika typer av stress, liksom yttre våld mot huvudet, kan bidra till demensutvecklingen.
Avhandling:
Lysosomal involvement in the pathogenesis of Alzheimer's disease,
Lin Zheng (Linköpings universitet)
Lin Zheng, som forskar i experimentell patologi, beskriver hur åldrandet kan spela en tydlig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Ett presmeddelande från Linköpings universitet tar upp några av doktorsavhandlingens fynd.
När en människa åldras ställs ökade krav på cellernas renhållningssystem, där lysosomerna är en viktig del. Om det inte fungerar samlas felaktiga eller uttjänta organeller i cellerna i stället för att rensas bort och återvinnas. Åldrandet innebär också att cellerna i ökande grad utsätts för farliga molekyler, till exempel fria syreradikaler.
Lin Zheng har studerat hur nervcellskulturer reagerade när syrehalten höjdes, från den naturliga nivån i cellen på 8 procent till 20 respektive 40 procent. Följden blev att alltmer betaamyloid ansamlades i lysosomerna (ett karaktäristiskt drag för alzheimerdrabbade nervceller), att membran bröts ned och att celler i allt snabbare takt "begick självmord" (apoptos).
Lin Zhengs arbete visar att mekanismer som tidigare inte varit kända kan vara involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, något som kan ligga till grund för utveckling av framtida behandlingsstrategier. Hennes avhandling stöder också hypotesen att olika typer av stress, liksom yttre våld mot huvudet, kan bidra till demensutvecklingen.
Avhandling:
Lysosomal involvement in the pathogenesis of Alzheimer's disease,
Lin Zheng (Linköpings universitet)
Länk till avhandlingen »
(nytt fönster)