Nytt om forskning

19 nov 2013

EU-studie testar blodtrycksmedicin mot alzheimer 

 FORSKNING

Högt blodtryck kan behandlas med Nilvadipine. Om samma läkemedel kan bromsa Alzheimers sjukdom prövas nu i en EU-studie där Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltar. 

Forskning har tidigare visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur.

Totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder deltar i studien. De kommer att behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Studien leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.

Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska » (nytt fönster)

Forskning har tidigare visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur.

Totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder deltar i studien. De kommer att behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Studien leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.

Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska » (nytt fönster)

04 nov 2013

Laser i kampen mot alzheimer  

 FORSKNING

Med avancerad laserteknik har forskare kunnat identifiera de små proteinklumpar som bildas vid bland annat Alzheimers sjukdom. Upptäckten öppnar nya utvecklingsvägar för diagnos och behandling.

bild på laserstråleHögintensiv multi-fotonlaser kallas den teknik som använts vid Chalmers Tekniska Högskola. Att tekniken skulle kunna skilja ut proteinansamlingarna – de amyloida placken – från normalfungerande proteiner var inget forskarna räknade med berättar Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi, för Svenskt Demenscentrum.

– Doktoranden Piotr Hanczyc har prövat multi-fotonlaser på en rad olika ämnen. Att effekten skulle bli så kraftig för dessa proteiner var oväntat, säger Bengt Nordén.

Genom undersökningar med bland annat magnetkamera (MRI) och PET-kamera kan man redan i dag spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Undersökningarna är dock relativt kostsamma och används i begränsad omfattning. Vilken roll multi-fotonlaser kan spela i detta sammanhang är för tidigt att säga.

Bengt Nordén ser möjligheter att utveckla diagnostiken för alzheimer, parkinson och andra hjärnsjukdomar. Förhoppningar finns även om fungerande behandlingar med lasertekniken. Den stora utmaningen är att kunna rikta och kalibrera laserstrålen så att de amyloida placken ellimineras utan att skada den omkringliggande hjärnvävnaden.

– Men det är en lång väg dit. Nästa steg är bland annat att pröva multi-fotonlasern i modellexperiment med hjärnvävnad. Först om det fungerar kan tekniken bli aktuell att börja prövas på patienter, säger Bengt Nordén.

Magnus Westlander

bild på laserstråleHögintensiv multi-fotonlaser kallas den teknik som använts vid Chalmers Tekniska Högskola. Att tekniken skulle kunna skilja ut proteinansamlingarna – de amyloida placken – från normalfungerande proteiner var inget forskarna räknade med berättar Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi, för Svenskt Demenscentrum.

– Doktoranden Piotr Hanczyc har prövat multi-fotonlaser på en rad olika ämnen. Att effekten skulle bli så kraftig för dessa proteiner var oväntat, säger Bengt Nordén.

Genom undersökningar med bland annat magnetkamera (MRI) och PET-kamera kan man redan i dag spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Undersökningarna är dock relativt kostsamma och används i begränsad omfattning. Vilken roll multi-fotonlaser kan spela i detta sammanhang är för tidigt att säga.

Bengt Nordén ser möjligheter att utveckla diagnostiken för alzheimer, parkinson och andra hjärnsjukdomar. Förhoppningar finns även om fungerande behandlingar med lasertekniken. Den stora utmaningen är att kunna rikta och kalibrera laserstrålen så att de amyloida placken ellimineras utan att skada den omkringliggande hjärnvävnaden.

– Men det är en lång väg dit. Nästa steg är bland annat att pröva multi-fotonlasern i modellexperiment med hjärnvävnad. Först om det fungerar kan tekniken bli aktuell att börja prövas på patienter, säger Bengt Nordén.

Magnus Westlander

 

 

Till artikel i Nature Photonics »
(nytt fönster) 

28 okt 2013

Elva nya riskgener funna 

 FORSKNING

I ett omfattande internationellt samarbete har elva hitintills okända riskgener för Alzheimers sjukdom upptäckts. Mer än 180 forskare inom Europa och USA har varit involverade i detta projekt som bygger på DNA-analys av närmare 75 000 personer.

Man har länge vetat att det finns ärftliga faktorer bakom de olika demenssjukdomarna. Men fram till 2009 hade forskarna hittat endast en genvariant, ApoE4, som ökar risken för Alzheimers sjukdom sent i livet (efter 65 års ålder). Med de senaste fynden är det totala antalet riskgener nu uppe i 21. Jämfört med ApoE4 står de elva nyupptäckta generna för en relativt måttlig riskökning.

Den nya rönen publiceras i Nature Genetics och bakom artikeln står bland andra Laura Fratiglioni och Caroline Graff, båda professorer vid Karolinska Institutet.

Man har länge vetat att det finns ärftliga faktorer bakom de olika demenssjukdomarna. Men fram till 2009 hade forskarna hittat endast en genvariant, ApoE4, som ökar risken för Alzheimers sjukdom sent i livet (efter 65 års ålder). Med de senaste fynden är det totala antalet riskgener nu uppe i 21. Jämfört med ApoE4 står de elva nyupptäckta generna för en relativt måttlig riskökning.

Den nya rönen publiceras i Nature Genetics och bakom artikeln står bland andra Laura Fratiglioni och Caroline Graff, båda professorer vid Karolinska Institutet.

24 okt 2013

Ytterligare ett steg mot tidigare diagnoser 

 FORSKNING

Sex nya markörer för Alzheimers sjukdom presenteras i en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna hoppas fyndet på sikt kan leda till tidigare diagnoser av sjukdomen.

Studien bygger på ryggmärgsprov från 40 personer, varav hälften hade diagnosen Alzheimers sjukdom. Av 35 proteiner som undersöktes var sex tydligt förhöjda hos de alzheimersjuka deltagarna. Inget av dem var tidigare känt som markör för alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen.

Att hitta markörer, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom är ett hett forskningspår där Sverige ligger i framkant. Målet är att genom, t ex ett ryggmärgsprov, kunna identifiera sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan innan de första symptomen visar sig. Tidiga tillförlitliga diagnoser kan ge bättre förutsättningar för läkemedelsprövningar och är viktiga för att kunna sätta in behandling i tid, om effektiva botemedel utvecklas.

De sex proteiner som i Linköpingsstudien visat sig kunna fungera som alzheimermarkörer är kopplade till cellernas "sopstationer" – lysosomerna. I en frisk hjärna rensar de bort skadliga överskottsprodukter av t ex betaamyloid som är det äggviteämne som klumpar ihop sig till plack i en alzheimersjuk hjärna.

– Hos de alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av betaamyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

Katarina Kågedal har lett Linköpingsstudien som publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine. Ryggproverna har tillhandahållits av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Studien bygger på ryggmärgsprov från 40 personer, varav hälften hade diagnosen Alzheimers sjukdom. Av 35 proteiner som undersöktes var sex tydligt förhöjda hos de alzheimersjuka deltagarna. Inget av dem var tidigare känt som markör för alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen.

Att hitta markörer, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom är ett hett forskningspår där Sverige ligger i framkant. Målet är att genom, t ex ett ryggmärgsprov, kunna identifiera sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan innan de första symptomen visar sig. Tidiga tillförlitliga diagnoser kan ge bättre förutsättningar för läkemedelsprövningar och är viktiga för att kunna sätta in behandling i tid, om effektiva botemedel utvecklas.

De sex proteiner som i Linköpingsstudien visat sig kunna fungera som alzheimermarkörer är kopplade till cellernas "sopstationer" – lysosomerna. I en frisk hjärna rensar de bort skadliga överskottsprodukter av t ex betaamyloid som är det äggviteämne som klumpar ihop sig till plack i en alzheimersjuk hjärna.

– Hos de alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av betaamyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

Katarina Kågedal har lett Linköpingsstudien som publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine. Ryggproverna har tillhandahållits av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

 

Forskarteam i Linköping
Delar av forskargruppen. Rr v Hanna Appelqvist, Linnea Sandin, Katarina Kågedal och Camilla Janefjord.

 

Till Neuromolecular Medicine »
(nytt fönster)

 

Relaterad artikel
Dålig sophantering kopplas till alzheimer » 

25 sep 2013

Pionjär inom PET-tekniken prisas  

 FORSKNING

Agneta Nordberg, professor vid Karolinska institutet, får Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2013. Med hjälp av PET, en metod för att avbilda hjärnan, har hon bland annat följt sjukdomens förlopp i detalj och upptäckt nya möjliga måltavlor för framtida läkemedel.

agneta nordberg– Agneta Nordberg var en av de första forskarna i världen som lyckades med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor. Det var revolutionerande inom alzheimerforskningen, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet och ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Agneta Nordberg var tidigt ute med att använda olika avbildningstekniker för att kunna följa levande alzheimerpatienter och detaljstudera sjukdomens förlopp i hjärnan. Hennes forskning har visat att klumpar av beta-amyloid bildas i ett tidigt skede av sjukdomen, före patienter uppvisar tydliga minnessymptom.

– Idag upptäcks de flesta patienter alltför sent för att läkemedlen ska vara effektiva. Agneta Nordbergs metoder kan ge ledtrådar om vilka individer som är på väg att utveckla sjukdomen och bör komma under behandling, säger Lars Nyberg.

Agneta Nordberg har också visat att vid vissa former av Alzheimers sjukdomen bildas inte plack av proteinet beta-amyloid i hjärnan, något som under lång tid ansågs vara en grundorsak till sjukdomen. Istället har hon hos dessa patienter hittat mindre och lösliga former av proteinet – så kallade oligomerer – som kan vara en alternativ måltavla för nya läkemedel.

Fakta om priset
Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman på 100 000 kronor delas ut årligen under fem år med början 2010 till och med 2014. Prisutdelningen sker vid Umeå universitets årshögtid.

Foto: Ulf Sirborn

agneta nordberg– Agneta Nordberg var en av de första forskarna i världen som lyckades med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor. Det var revolutionerande inom alzheimerforskningen, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet och ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Agneta Nordberg var tidigt ute med att använda olika avbildningstekniker för att kunna följa levande alzheimerpatienter och detaljstudera sjukdomens förlopp i hjärnan. Hennes forskning har visat att klumpar av beta-amyloid bildas i ett tidigt skede av sjukdomen, före patienter uppvisar tydliga minnessymptom.

– Idag upptäcks de flesta patienter alltför sent för att läkemedlen ska vara effektiva. Agneta Nordbergs metoder kan ge ledtrådar om vilka individer som är på väg att utveckla sjukdomen och bör komma under behandling, säger Lars Nyberg.

Agneta Nordberg har också visat att vid vissa former av Alzheimers sjukdomen bildas inte plack av proteinet beta-amyloid i hjärnan, något som under lång tid ansågs vara en grundorsak till sjukdomen. Istället har hon hos dessa patienter hittat mindre och lösliga former av proteinet – så kallade oligomerer – som kan vara en alternativ måltavla för nya läkemedel.

Fakta om priset
Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman på 100 000 kronor delas ut årligen under fem år med början 2010 till och med 2014. Prisutdelningen sker vid Umeå universitets årshögtid.

Foto: Ulf Sirborn

19 sep 2013

Högt blodsocker ökar demensrisken 

 FORSKNING

Högt blodsocker är kopplat till ökad demensrisk vid diabetes. Ny forskning har funnit att sambandet möjligen gäller även personer som inte har diabetes.

Det är Läkartidningen (2013:110) som uppmärksammar nya rön, publicerade i New England Journal of Medicine. Studien omfattar 2 067 äldre personer från USA. Under närmare sju år gjordes regelbundna kontroller av deras blodsocker och kognitiva funktioner.

Under undersökningsperioden kom 524 deltagare att drabbas av alzheimer eller någon annan form av demenssjukdom. Av dem som inte hade diabetes låg de genomsnittliga blodsockervärden på ca 6,4 mmol/l, jämfört med ca 5,5 mmol/l hos deltagarna som varken hade diabetes eller utvecklade demens.

Forskarna betonar att orsakssambanden måste utredas ytterligare.

Glucose Levels and Risk of Dementia,
Crane P, et al. N Engl J Med. 2013;369:540-8.

Det är Läkartidningen (2013:110) som uppmärksammar nya rön, publicerade i New England Journal of Medicine. Studien omfattar 2 067 äldre personer från USA. Under närmare sju år gjordes regelbundna kontroller av deras blodsocker och kognitiva funktioner.

Under undersökningsperioden kom 524 deltagare att drabbas av alzheimer eller någon annan form av demenssjukdom. Av dem som inte hade diabetes låg de genomsnittliga blodsockervärden på ca 6,4 mmol/l, jämfört med ca 5,5 mmol/l hos deltagarna som varken hade diabetes eller utvecklade demens.

Forskarna betonar att orsakssambanden måste utredas ytterligare.

Glucose Levels and Risk of Dementia,
Crane P, et al. N Engl J Med. 2013;369:540-8.

09 sep 2013

Banbrytande alzheimerforskning prisas 

 FORSKNING

Martin Hallbeck, docent, tilldelas Hälsouniversitetets Fernströmpris 2013 för sin banbrytande upptäckt kring överförande av giftigt protein mellan nervceller vid Alzheimers sjukdom.

Martin Hallbeck

Genom försök med färgade nervceller har Martin Hallbeck kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.

– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Tidigare har man inte förstått hur och varför detta sker, berättar Martin Hallbeck i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

Martin Hallbeck är universitetslektor och överläkare i patologi. Han får motta Eric K. Fernströms pris under en ceremoni i samband med Forskningens Dag i Lund den 6 november. Läs mer i pressmeddelande » (nytt fönster)

Martin Hallbeck

Genom försök med färgade nervceller har Martin Hallbeck kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.

– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Tidigare har man inte förstått hur och varför detta sker, berättar Martin Hallbeck i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

Martin Hallbeck är universitetslektor och överläkare i patologi. Han får motta Eric K. Fernströms pris under en ceremoni i samband med Forskningens Dag i Lund den 6 november. Läs mer i pressmeddelande » (nytt fönster)

22 aug 2013

Hormon bakom diabetes och demens 

 FORSKNING

Varför har personer med diabetes typ-2 ökad risk att utveckla demenssjukdom? Mikroskopiska klumpar av ett hormon är en förklaring som förs fram av forskare från Kalifornien.

Forskarna har undersökt hjärnvävnad hos både friska personer och personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens och diabetes typ-2. Hos de senare fann man stora mängder avlagringar av amylin, ett hormon som påverkar kroppens blodsockernivåer och utsöndras med insulin.

Forskarna bakom studien fann även likheter mellan amylin och beta-amyloid som är ett protein förknippat med den vanligaste demenssjukdomen: Alzheimers sjukdom. Tidigt i sjukdomsprocessen börjar kroppen producera beta-amyloid i onormalt stora mängder. Proteinet klumpar ihop sig och bildar mikroskopiska "plack" i hjärnan. Kring dessa plack förstörs hjärnvävnaden gradvis.

Hos personer med diabetes typ 2 bildar även amylinet plackliknade strukturer. Forskarna tror att dessa i sin tur kan påverka produktionen av beta-amyloid och därmed vara en möjlig förklaring till att risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar.

Studien är gjord vid Alzheimer’s Disease Center at the University of California och publicerad i Annals of Neurology online. Läs mer på National Institute on Aging » (nytt fönster)

Forskarna har undersökt hjärnvävnad hos både friska personer och personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens och diabetes typ-2. Hos de senare fann man stora mängder avlagringar av amylin, ett hormon som påverkar kroppens blodsockernivåer och utsöndras med insulin.

Forskarna bakom studien fann även likheter mellan amylin och beta-amyloid som är ett protein förknippat med den vanligaste demenssjukdomen: Alzheimers sjukdom. Tidigt i sjukdomsprocessen börjar kroppen producera beta-amyloid i onormalt stora mängder. Proteinet klumpar ihop sig och bildar mikroskopiska "plack" i hjärnan. Kring dessa plack förstörs hjärnvävnaden gradvis.

Hos personer med diabetes typ 2 bildar även amylinet plackliknade strukturer. Forskarna tror att dessa i sin tur kan påverka produktionen av beta-amyloid och därmed vara en möjlig förklaring till att risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar.

Studien är gjord vid Alzheimer’s Disease Center at the University of California och publicerad i Annals of Neurology online. Läs mer på National Institute on Aging » (nytt fönster)

13 aug 2013

Alkoholförgiftning ökar risken för tidig demens  

 FORSKNING

Alkoholförgiftning ger en fem gånger högre risk att drabbas av demenssjukdom före 65 års ålder. Det visar svenska forskare som identifierat ytterligare åtta riskfaktorer för tidig demens.

alkoholmissbrukResultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal medicine. Den svenska studien visade att efter alkoholförgiftning var stroke och användning av antipsykotiska läkemedel de enskilt största riskfaktorerna för tidig demensjukdom (före 65 år ålder). Därefter följde depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa.

Riskfaktorerna förstärkte varandra och gav då upphov till en kraftigt ökad demensrisk. Män med nedsatt kognitiv (mental) funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger större risk att drabbas under uppföljningsperioden.

Bakom studien står professor Peter Nordström och hans kollegor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. De har följt närmare 490 000 män som kallades till mönstring inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.

Demenssjukdom är en växande folksjukdom som brukar debutera sent i livet. Man räknar med att av de drygt 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom är mindre än 5 % yngre än 65 år. Demens hos denna åldergrupp förknippas oftast med ärftlighet. Det beror på att de ärftliga former av sjukdomen som finns i vissa släkter nästan uteslutande debuterar i medelåldern. Men de färska rönen från Umeå universitet visar att arvsmassan förklarar långtifrån allt och Peter Nordström menar att studien går att tolka positivt.   

För samtidigt som de olika riskfaktorerna som Umeåforskarna identifierat förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Och eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling säger Peter Nordström i en kommentar.

Magnus Westlander

alkoholmissbrukResultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal medicine. Den svenska studien visade att efter alkoholförgiftning var stroke och användning av antipsykotiska läkemedel de enskilt största riskfaktorerna för tidig demensjukdom (före 65 år ålder). Därefter följde depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa.

Riskfaktorerna förstärkte varandra och gav då upphov till en kraftigt ökad demensrisk. Män med nedsatt kognitiv (mental) funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger större risk att drabbas under uppföljningsperioden.

Bakom studien står professor Peter Nordström och hans kollegor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. De har följt närmare 490 000 män som kallades till mönstring inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.

Demenssjukdom är en växande folksjukdom som brukar debutera sent i livet. Man räknar med att av de drygt 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom är mindre än 5 % yngre än 65 år. Demens hos denna åldergrupp förknippas oftast med ärftlighet. Det beror på att de ärftliga former av sjukdomen som finns i vissa släkter nästan uteslutande debuterar i medelåldern. Men de färska rönen från Umeå universitet visar att arvsmassan förklarar långtifrån allt och Peter Nordström menar att studien går att tolka positivt.   

För samtidigt som de olika riskfaktorerna som Umeåforskarna identifierat förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Och eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling säger Peter Nordström i en kommentar.

Magnus Westlander

06 aug 2013

Internationell utmärkelse till svensk professor 

 FORSKNING

Laura Fratiglioni, professor vid Karolinska Institutet, har fått ta emot Winblad Lifetime Achievement Award

Laura Fratiglioni

Utmärkelsen går årligen till tre framstående forskare som ägnat sig åt att hjälpa människor runt om i världen genom sin forskning.

Årets prisutdelningen ägde rum i juli i Boston i samband med Alzheimer’s Association International Conference. Laura Fratiglioni, som bedriver forskning om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom, är chef för Aging Research Center (ARC) och medlem i Swedish Brain Powers nätverk.

Laura Fratiglioni

Utmärkelsen går årligen till tre framstående forskare som ägnat sig åt att hjälpa människor runt om i världen genom sin forskning.

Årets prisutdelningen ägde rum i juli i Boston i samband med Alzheimer’s Association International Conference. Laura Fratiglioni, som bedriver forskning om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom, är chef för Aging Research Center (ARC) och medlem i Swedish Brain Powers nätverk.