Logopedens roll i kognitiv utredning och på boende
Vid misstanke om nedsatt språklig och kommunikativ förmåga kan en logoped konsulteras inom ramen för en kognitiv utredning för att undersöka tal, språk och kommunikation.
Olika demenssjukdomar kan påverka dessa förmågor på olika sätt. Bristande ordåtkomst, ordutbyten, svårigheter att förstå vad andra säger i samtal och att tillgodogöra sig skriven text är exempel på språkliga symptom som kan förekomma tidigt i en sjukdomsutveckling.
Men sådana symptom kan även förekomma vid andra tillstånd. Resultaten av den logopediska undersökningen kan därför bidra med viktig information till den kognitiva utredningen inför diagnossättning.
Vissa kognitiva sjukdomar, så kallade primärprogressiva afasier (PPA), kännetecknas framför allt av svårigheter med språk och tal, medan minne och rumsorientering (förmågan att hitta i och förstå sin geografiska omgivning samt veta var man befinner sig) kan vara relativt välbevarade.
Den språkliga undersökningen blir då en värdefull grund för att förstå personens förutsättningar för kommunikation. Utifrån resultatet på undersökningen kan logopeden ge ett individanpassat stöd till personen själv, samt erbjuda råd och vägledning till omgivningen. Detta hjälper närstående, utomstående och personal att underlätta den dagliga kommunikationen och skapa goda förutsättningar för personen att vara delaktig i sin vardag.
En logoped kan även konsulteras vid misstanke om svårigheter att svälja mat och dryck. En bedömning av personens sväljförmåga är viktig för att förebygga luftvägskomplikationer och viktnedgång. Resultatet av sväljbedömningen kan ligga till grund för rådgivning om hur mat och dryck kan anpassas för att underlätta och skapa en tryggare matsituation.
Logopediska bedömningar av tal, språk, kommunikation och sväljning kan genomföras både på mottagning och på boende. Vid behov kan b
Vid misstanke om nedsatt språklig och kommunikativ förmåga kan en logoped konsulteras inom ramen för en kognitiv utredning för att undersöka tal, språk och kommunikation.
Olika demenssjukdomar kan påverka dessa förmågor på olika sätt. Bristande ordåtkomst, ordutbyten, svårigheter att förstå vad andra säger i samtal och att tillgodogöra sig skriven text är exempel på språkliga symptom som kan förekomma tidigt i en sjukdomsutveckling.
Men sådana symptom kan även förekomma vid andra tillstånd. Resultaten av den logopediska undersökningen kan därför bidra med viktig information till den kognitiva utredningen inför diagnossättning.
Vissa kognitiva sjukdomar, så kallade primärprogressiva afasier (PPA), kännetecknas framför allt av svårigheter med språk och tal, medan minne och rumsorientering (förmågan att hitta i och förstå sin geografiska omgivning samt veta var man befinner sig) kan vara relativt välbevarade.
Den språkliga undersökningen blir då en värdefull grund för att förstå personens förutsättningar för kommunikation. Utifrån resultatet på undersökningen kan logopeden ge ett individanpassat stöd till personen själv, samt erbjuda råd och vägledning till omgivningen. Detta hjälper närstående, utomstående och personal att underlätta den dagliga kommunikationen och skapa goda förutsättningar för personen att vara delaktig i sin vardag.
En logoped kan även konsulteras vid misstanke om svårigheter att svälja mat och dryck. En bedömning av personens sväljförmåga är viktig för att förebygga luftvägskomplikationer och viktnedgång. Resultatet av sväljbedömningen kan ligga till grund för rådgivning om hur mat och dryck kan anpassas för att underlätta och skapa en tryggare matsituation.
Logopediska bedömningar av tal, språk, kommunikation och sväljning kan genomföras både på mottagning och på boende. Vid behov kan boendet initiera en logopedkontakt genom remiss, exempelvis via sjuksköterska. På så sätt kan logopedisk kompetens bidra till att uppmärksamma och tillgodose personens behov även i boendemiljö.
Ing-Marie Tallberg och Catarina Ingebro, logopeder, Karolinska universitetssjukhuset.
Uppdaterad 2026 av leg. logoped Georgia Gina Tsipra, Karolinska universitetssjukhuset.
Nätverk
Logopeder som arbetar med kognitiv svikt vid demenssjukdom
Nätverk under uppbyggnad.
Kontaktperson: Emma Lindroos, specialistlogoped, Kognitiv mottagning, Karolinska Universitetssjukhuset.
tfn: 072 - 581 58 57, e-post: emma.lindroos@regionstockholm.se
Tvärprofessionellt nätverk
Svensk förening för kognitiv medicin (SFK) arbetar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin. Nätverksträffar arrangeras en gång per år. En rad olika yrkesgrupper är representerade. Läs mer på SFK:s webb (nytt fönster
Logopeder som arbetar med kognitiv svikt vid demenssjukdom
Nätverk under uppbyggnad.
Kontaktperson: Emma Lindroos, specialistlogoped, Kognitiv mottagning, Karolinska Universitetssjukhuset.
tfn: 072 - 581 58 57, e-post: emma.lindroos@regionstockholm.se
Tvärprofessionellt nätverk
Svensk förening för kognitiv medicin (SFK) arbetar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin. Nätverksträffar arrangeras en gång per år. En rad olika yrkesgrupper är representerade. Läs mer på SFK:s webb (nytt fönster