Sök böcker och film | Page 33

Minnesutredning: hur, för vem och vad leder den till?

Maria Söderberg • Nestor FoU-center (2006)

Böcker och rapporter

Våren 2004 formulerade geriatriken, primärvården och äldreomsorgen i Nynäshamn en önskan om att stärka samverkan kring äldre personer med demenssjukdom.

Våren 2004 formulerade geriatriken, primärvården och äldreomsorgen i Nynäshamn en önskan om att stärka samverkan kring äldre personer med demenssjukdom. Nestor FoU-center genomförde därför ett projekt där äldre personer som gjort en minnesutredning kartlades med avseende på vård- och omsorgskontakter. Resultatet visade återkommande avbrutna eller utdragna utredningsprocesser och avsaknad av lokal samordning. Projektet mynnade ut i en rekommendation om tio förbättringsåtgärder, som ligger till grund för en ny organisering av minnesenheten i Nynäshamn. Arbetet i den nya organisationen inleddes i slutet av 2007.

Nestor FoU-center följer processen att etablera och bygga upp den nya minnesenheten. Detta pågår under tre år, varför processen kan följas och beskrivas från start och uppbyggnad till utveckling och etablerande av rutiner. Utvärderingen genomförs i flera faser, där den inledande fasen förbehållslöst samlar data genom intervjuer, observationer, dokument, dagboksanteckningar, tidningsartiklar etc. De nästkommande fasernas upplägg följer av vilka problemområden, infallsvinklar och uppslag som framkommer i materialet. Metoden är i huvudsak kvalitativ, men är öppen för studier av mer kvantitativ natur då detta motiveras av de frågor som nödvändigtvis kommer att ställas utifrån den växande datamängden.

Ladda ner » (pdf, 86 sid)

Stäng artikeln

I berättelsen finns jag : livsberättelse och livsåskådning vid demens

Anders Westius, Ulla Petersen (2006)

Böcker och rapporter

Att värna om en persons identitet när hennes egen förmåga sviktar, är ett stort ansvar för anhöriga, omsorgspersonal likväl som för församlingsmedarbetare.

I berättelsen finns jag är en praktisk handbok som beskriver tre metoder för att möta personer med demens. Reminicens- och validations-metoderna ger redskap; livsberättelsen ger innehåll och mening. För att kunna möta människor med demens behövs ett inkännande och en vilja att förstå och respektera varje människas livsberättelse. Vilka bitar som finns kvar av minnets mosaik beror till sist på omvärlden. Det förutsätter en intresserad, respektfylld syn på en annan människas livsåskådning - även om man själv inte delar den.

Foton • Thomas Asplund
Förlag: Verbum Förlag

Stäng artikeln

"Man har det som man har det"

Mats Wennstig • Blekinge FoU (2006)

Böcker och rapporter

Syftet med denna studie var att beskriva hur närstående uppfattar sinnesstämningen hos personer med lätt till medelsvår demenssjukdom. En andra del i syftet var att studera tillförlitligheten i skattning av sinnesstämning utförd av någon närstående jämfört med patientens egen uppfattning. Resultatet visade att kvinnorna uppfattades ha en mer positiv sinnesstämning än männen. Framförallt visade det att kvinnorna var mer förnöjda och glada än männen. Resultatet visade också på en god samstämmighet mellan den demensdrabbades och närståendes uppfattning om sinnesstämningen. Ladda ner » (pdf 47 sid)

Stäng artikeln

Smärta och obehag hos demenssjuka

Betty Spjuth, Sara Lundell och Ingrid Bergh • FoU Väst/GR (2006)

Böcker och rapporter

Smärta kan innebära minskad livskvalité. Ingen ska behöva ha ont i onödan. För att människor som har svårt att uttrycka sig, till exempel demenssjuka, inte ska få ett sämre liv krävs duktiga vårdare som kan tolka tecken på smärta på bästa sätt.
Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal som arbetar med demenssjuka dokumenterar tecken på smärta och obehag hos patienten. För att undersöka om dokumentationen gick att förbättra användes en smärtmanual ”Smärta & Demens”.
Kompetensen att tolka patienternas smärta och obehag fanns bland personalen där studien utfördes. Dessvärre syns detta inte i omvårdnadsdokumentationen. För att kompetensen ska synas ska personalen skriva mer om patientens smärta och obehag i dokumentationen. Som hjälp kan smärtmanualen ”Smärta & Demens” användas.

Ladda ner » (pdf 40 sid)

Stäng artikeln

Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt (2006)

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2006)

Böcker och rapporter

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har gjort en genomgång av forskningslitteraturen för att fastställa kunskapsläget inom demensområdet. Riskfaktorer, diagnosmetoder och läkemedel är några av delområdena. Här är en sammanfattning med slutsatser.

Ladda ned » (pdf, 37 sid)

Stäng artikeln

Nycklar till minnenas dörr

Monica Forsberg, Birgitta Näsman (2006)

Böcker och rapporter

Boken innehåller bilder från 30- och 40-talet och en cd-skiva med tidstypisk musik. Den innehåller även skrapdofter som kopplas till bilder. I slutet av boken finns extra blad för personliga bilder och texter.

Förlag: Din bok, Umeå

Stäng artikeln

Morfar som är helt borta : barns syn på åldrande

Nyköpings demensförening (2006)

Böcker och rapporter

Denna bok innehåller teckningar och berättelser av barn där de ger sin syn på åldrande, glömska och demenssjukdomar.

Utgiven av Nyköpings demensförening och Nyköpings kommun

Denna bok innehåller teckningar och berättelser av barn där de ger sin syn på åldrande, glömska och demenssjukdomar.

Utgiven av Nyköpings demensförening och Nyköpings kommun

"En helg skulle jag sova över hos mormor alldeles ensam. När jag ringde på dörren och mormor öppnade, stod hon och kammade håret med en gaffel och hade tröjan ut och in och hade bara en underkjol fast klockan var kvart över tre. Varför kammar du håret med en gaffel mormor? Frågade jag. Jag vara bara 7 år men visste sedan länga att man inte kammar håret med en gaffel.”

Läs hela berättelsen här » (pdf i nytt fönster)

Boken finns att beställa via Demensförbundets hemsida » (nytt fönster)

Stäng artikeln

Att åldras i främmande land

Anna Melle (2006)

Böcker och rapporter

Allt fler äldre invandrare vårdas inom den kommunala omsorgen. Mötet mellan olika kulturer leder ibland till problem. Med en bättre förståelse för varandras kulturer, vanor och traditioner skulle många vardagssvårigheter kunna undvikas.

Att åldras i främmande land belyser på ett lättfattligt sätt några av de kulturkrockar som ofta uppstår inom vården. Boken ger läsaren en klarare inblick i skillnaden mellan hur svenskar ser på vård och omsorg, och det synsätt som råder i andra delar av världen.

Sverige är idag ett mångkulturellt land, med många olika religioner och språk. Så kommer det att förbli, därför behövs en ökad kunskap om likheter och olikheter.

Förlag: Kommunlitteratur

Stäng artikeln

Kalabalik på hemmet eller Mandus Karlsson löser ett mysterium

Sabina Henriksson (2006)

Böcker och rapporter

Mandus Karlsson är en 76-årig föredetta officer som en dag vaknar med frågorna ”Vem är jag? Vad gör jag här? Vad är det för ett uppdrag jag ska utföra?". Mandus bor på ett äldreboende någonstans i Sverige.

Berättelsen väcker tankar om hur vi bemöter en person som inte längre har tillgång till sitt klarseende och sina erfarenheter och vars kropp blir allt skröpligare. Boken innehåller också ett avsnitt med konkreta tips kring bemötande och sinnesstimulans.

Det finns även ett samtalshäfte till boken. Det innehåller kommentarer, samtalsfrågor och övningar avsedda att användas i gruppverksamhet av olika slag.

Boken passar även barn och ungdom, från 10 år och äldre.

Läs mer här » (nytt fönster)